Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32063 frågor besvarade.
Anpassning för elev med sjukdom?
4Poäng
Erika
Min son studerar hemifrån 1-2 timmar per dag pga fysisk sjukdom. Går i 9an. Han är motiverad och begåvad.
1. Går det att anpassa praktik/APL på yrkesförberedande program? Jag har hört att det inte går men tänkte kolla med er här. Är det bättre att söka studieförberedande program?
2. Hur jämför man ansökning i fri kvot med betygsansökningarna? Vad ska man tro att han kommer in på?
3. Ska man fråga gymnasierna snällt om de har möjlighet att anpassa studier eller ska man bara lägga fram skollagen kapitel 24 paragraf 20-21 (som säger att om en sjuk elev inte kan ta sig till skolan så ska skolan, ja även gymnasiet, ge eleven hemundervisning)?
på heItid studerar man på gymnasiet 40 timmar/vecka (ca 20 timmar i skoIan per vecka, effektiv Iektionstid) + lika mycket hemstudier.
Om din son pga sjukdom bara kan studera max 2 timmar/dag - även om han studerar aIIa dagar i veckan, bIir det ändå bara 14 timmar, som är långt under heltid.
Jag förstår att det är pga sjukdom, men det ser ut som att han inte kan studera på heltid.
Och om det är så att din son inte kan studera på hetid, då är det kanske bäst att han kommer in på IndividueIIt aIternativ>>
Praktik på ett yrkesprogram har man oftast på en arbetsplats och eleven följer handledarens schemat, som är på heltid, 40 timmar /vecka. Om du har en idé om hur man kan få ett sådant upplägg, utan att eleven är på en arbetsplats, är du välkommen att berätta det för oss. För jag kan inte komma på ngt. förslag.
Om en elev konkurrerar med sina betyg och kommer in på en utbildning, måste skola sedan följa svenska Iagar och anpassa utbildningen för eleven. Dock finns det stort utrymme för toIkningar vad "särskiIda skäI" är och hur mycket anpassning en skoIa är skyIdig att göra. Och även om skoIa är skyIdig att göra anpassningar, om det i praktiken inte fungerar för eleven, är det ju tyvärr eIeven som bIir Iidande. Därför Iigger det i eIevens intresse att undersöka vilka anpassningar en viss skola kan göra.
Jag vill råda dig kontakta Skolverkerts upplyssningstjänst - kontaktuppgifter till den är: Skolverkets upplysningstjänst tel.nr 08 - 52733200 eller via mail till adressen: [email protected]
Utökat svar
Blir din son behörig till gymnasiets nationella program?
Individuellt alternativ inom Introduktionsprogrammen är i första hand tänkt för elever som inte blir behöriga till nationella program, men i undantagsfall kan även behöriga elever läsa på Individuellt alternativ.
Har man en sjukdom som gör att man endast kan läsa max 2 timmar/dag, känns Individuellt alternativ som den mest passande utbildning. Men jag skulle råda att tillfråga den behandlande läkare samt skolläkare, kurator, rektor och SYV på elevens skola. De känner eleven och kan ge bättre svar för vilka utbildningsalternativ som skulle passa eleven som bäst.
Utökat svar
Som jag föreslår i min kommentar - Korrespondensgymnaiset - som erbjuder Distansundervisning. Det är endast några få aternativ de erbjuder. Se vilka i deras presentation här>>
Om ni blir intresserade av Korr-online - så är det helst inte Naturvet.programmet din son ska söka för att laborationer måste man komma tiII skoIan för att göra, men på de andra programmen som SA, EK och HU kan man i princip läsa helt på distans. Upprop kommer eleverna till vanligtvis och sedan till några obligatoriska träffar där de visar upp vad de uppnådde i Idrott och hälsa 1 kursen. Men din son kanske kan bli befriad från idrott och upprop kan man också göra på distans, fick vi veta från skolans utbildningsansvarig. Det är i så fall bra att redan i sin ansökan uppge att man ev. inte kan komma till uppropstillfälle och att man inte kommer delta i Idrott- och hälsa 1 kursen (eller om den kursen kan anpassas så att man endast gör teoretiska moment).
Det är så här med Idrott och hälsa 1 kursen på gymnasiet att det är en Obligatorisk kurs på alla nationella gymnasieprogram. Utan betyg i Idrott& hälsa 1 kursen kan man inte få Examensbevis från gymnasiet. F är ocså ett betyg, så med F-betyget i Idrott och hälsa kan man få examensbevis och bli behörig till högskola & till yrkeshögskola. Dock vill man så klart inte få F betyg i sitt examensbevis "i onödan", för att man kan inte uppnå godkänt betyg pga sjukdom. Här är då 2 "underfrågor" - är det så att eleven vill skippa Idrott och hälsa 1 kursen på gymnasiet? eller - är det så att eleven vill göra endast de teoretiska moment och vissa praktiska moment, enligt sin förmåga och försöka uppnå godkänt betyg i Idrott och hälsa 1?
Till saken hör också att på komvux finns inte Idrott och hälsa undervisning. Så om din son kommer att ta Examensbevis från komvux, då är det så att man t o m inte får ta med bettyg i idrott och hälsa 1 från gymnasiet in i examensbevis från komvux /gäller för examensbevis utfärdade från 1 jan 2017/. Därför kanske din son kommer att läsa Idrott och hälsa 1 "i onödan" - ... för att i fall han inte får examensbevis från gymnasiet, utan kompletterar på komvux efter gymnasiet, kommer han ändå "förlora" sitt betyg i Idrott och hälsa 1, så kanske är det bättre att koncentrera sig på andra ämnen i stället, tänker jag. :)
Hoppas mitt svar blir till hjälp för dig och din son!
som jag nämnde i min kommentar finns det två olika alternativ - som är ganska Olika. Om Individuellt anpassat program genom rektors besIut kan man läsa här>>
och IM, individuellt alternativ är ett av programmen som egentligen är tänkta som "förberedande inför gymnasiet", men just Individuellt alternativ>> kan vara bra även i vissa fall för behöriga elever, som av olika anledningar inte kan läsa på ett nationellt program.
På IM, Individuellt alternativ kan man läsa på heltid eller på deltid, man kan också kombinera med praktik på olika sätt. Och att ha praktik 2 timmar i veckan skulle vara möjligt här, tror jag.
På ett nationellt program är praktiken "inbakad" i kurserna. Eleverna ska först lära sig vissa teoretiska moment och sedan gå ut på praktik och testa göra dem momenten i praktiken. Och praktik är på heltid på yrkesprogrammen. Det är stor skillnad att vara på praktiken 40 timmar i vecka eller 2 timmar (även om det skuIIe vara 2 timmar om dagen) - är det stor skiIInad och hur ska handIedare se till att eleven lär sig lika mycket på 2 timmar i stället för 8 timmar /om vi tar en dags praktik som exempel/ vet inte jag. Man kan ju inte göra saker 4 ggr snabbare ...
Ta kontakt med SPSM>> och stäII de frågor som du stäIIer tiII oss nu. Det kan säkert bero på diagnos, prognos och viIken kommun eIeven är folkbokförd - vad de svarar.
Tips: låt eleven provgå på ett yrkesprogram (det programmet som hen viII gå på) - "skugga" en klass eIIer en elev. När man har testat, kännt på, vet man mer om hur det skuIIe vara att gå på den utbildningen.
Hoppas mittt svar blir på något sätt ändå lite till hjälp!
I kap.3 i Skollagen och i Gymnasieförordningen kap.9 - finns beskrivet kring anpassningar som skola måste föra för eleven, om anpassningar behövs.
Det är rektor på skolan som fattar beslut om "Åtgärdsprogrammet" och i fall man inte är nöjd med åtgärdsprogrammet, har man rätt att kIaga till Skolväsendets överklagande nämnd>>.
Den sakkunnige som vi kontaktade, svarar att det är mycket svårt att på förhand veta exakt vilka anpassningar som skola kan göra för att det beror på så mycket: hur eleven mår just då och om eleven/vårdnadshavare har önskemål som skola har möjlighet att tillgodose.
jag vill bidra till diskussionen genom att påpeka att det enligt kap.9 i gymnasieförordningen obligatoriskt att på alla nationella gymnasieprogram delta i kursen Idrott och hälsa 1. Eftersom det är en kurs inom Gymnasiegemensamma ämnen, får inte den tast bort även om elever läser enligt Individuellt anpassat program. Den kursen får inte heller reduceras bort, säger en sakkunnig på område som jag har rådfrågat.
Och här ser jag ett problem. För att i fall eleven inte får Betyg i kursen idrott och hälsa 1, uppfyller inte eleven kraven för Examensbevis och med det inte heller blir behörig till högskola/universitet.
Jättetråkigt att det är på det viset, för att som situationen för elever med sjukdomar är, att de ofta inte kan uppfylla kraven för godkänt betyg. Då står valet mellan att ta F betyg i examensbevis eller att inte få examensbevis.
Som tur är kan man komplettera på komvux och få examensbevis från komvux.
Men här ser jag ett "utvecklingsområde". Skolverket svarar att de inte kan göra någonting, utan att man ska försöka påverka politiker för att få dem att ändra i Gymnasieförordningen.
Hoppas mitt bidrag blir på ngt. sätt till hjälp!
Peter SYV
Frågor och svar taggade med 'masterprogrammet' (8 st.)
Jag går andra året på estetprogrammet och läser matte 2b. Jag undrar vad som krävs för att bli sexolog, måste jag gå naturprogrammet eller räcker det med godkänt i matte 2?
Milla : :
Hej,det vi vet om yrket Sexolog berättar vi om i presentationen på framtid.se/yrke/sexolog Vad gäller utbildning till detta yrke så finns det flera olika utbildningsvägar att... Läs hela svaret
Milla : :
Hej Filip!Civilekonomprogrammet är ett 4-årigt program. Läser man kandidat i ekonomi (3 år) + masterprogrammet (2 år) blir utbildningens längd fem... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om man pluggar till apotekare (5 år och en halv år praktik) kan man sedan läsa till master? Finns det ens master för apotekare? Hur många år tar det då och vad kan man sedan jobba med om man har en master inom apotekare? Vad blir...
Peter: :
Hej S,utbildning till apotekare, i Sverige, är forskningsförberedande; man läser i fem år på heltid och inom utbildningen brukar även genomgå sammanlagt 6-månaders VFU,... Läs hela svaret
Hej! Jag har en utländsk masterexam i banking and finance och har bott i Sverige i 4 år. Tills nu har jag inte fått någon chans att jobba med det examen jag har, därför tänker jag att läsa något som kan leda mig snabbare till ett jobb inom...
Mikael: :
Hej!Du ställer en viktig fråga men som också är mycket svårt att svara på. Eftersom det inte finns jobbgarantier i Sverige, så är det upp till... Läs hela svaret
Hej! Har bara en kort fråga angående hur det fungerar om man vill läsa upp sig från en civilekonomexamen till en master. Civilekonomexamen är 240 poäng, om man sedan vill läsa upp sig till en master, måste man läsa 120 poäng eller räcker det med att man läser 60 poäng?
Julia: :
Hej Bobby!masterprogrammen är på 120 högskolepoäng men om man redan har godkända betyg i en del kurser som ingår i masterprogrammet, ansöker du om Tillgodoräknande av tidigare utbildning... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om man vill studera master här i Sverige behöver man först validera diplom (dvs skicka det till UHR) eller det räcker att min diplom är översätts på engelska? Gäller det samma om elev är från EU och utanför EU? Tack...
Mikael: :
Du får bäst svar på den frågan från studievägledare på den institution där du vill läsa masterprogrammet.
Precis som jag skrev i rubriken, vad är en kandidatexamen? Behöver jag den för att gå en masterkurs? Jag har ingen aning om hur detta systemet fungerar och jag är väldigt förvirrad.
Förklara gärna som om jag är 5 år gammal, för jag förstår verkligen inget som står online.
Milla : :
Kandidatexamen kan man ta ut efter tre års studier på högskolenivå och den kan ha massor med olika inriktningar, ex. Kandidat i ekonomi eller i psykologi, i Samhällsvetendkap eller i... Läs hela svaret
Hej! Om man tar en socionomexamen och sedan läser vidare till master i social arbete, vilka fler jobbmöjligheter ges det då?
SYV-besökare: :
Hej, Linn,
generellt sett, har man möjlighet att ta fler och mer avancerade arbetsuppgifter om man har mer utbildning. Som socionom kan man arbeta inom en mängd olika yrken/positioner, och ju mer utbildning en socionom... Läs hela svaret