Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32182 frågor besvarade.
Betygshöjning, steg o decimaler?
1 Svar
Hej,
gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga.
Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar.
Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt.
Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng
Frågor och svar taggade med 'kommunal gymnasieskola' (14 st.)
-
Förklara för elever vad skilland mellan kommunal och friskola är?
Hej, hur tycker ni man bör förklara för elever som väljer till gymnasiet vad skillnaden mellan kommunala och fristående skolorna är? Tack.
Hej Jelena och tack för din fråga.Vad är skillnaden mellan en kommunal och en fristående gymnasieskola?I det svenska skolsystemet finns det, som bekant, både... Läs hela svaret -
Regional gymnasieskola, på vilket sätt skiljer den sig från kommunal?
Hej! Jag ställde min fråga i rubriken, nämligen Regional gymnasieskola, på vilket sätt skiljer den sig från kommunal? och från friskola? vad gäller för gymnasieskolorna som drivs av regionerna? hur många är de skolorna som drivs av regionerna? Tusen tack för era svar! J. :)
Hej Jelena.Att en gymnasieskola har Region (f d landsting) som huvudman innebär att alla elever som är skrivna (folkbokförda) i någon av de kommuner som ligger inom... Läs hela svaret -
Hur gör man skolbyte vid flytt?
Jag har flyttat från en stad till en annan och undrar hur det går till med att byta gymnasieskola, jag ska nu börja tredje ring på en privat gymnasieskola och undrar över om det gäller samma regler för privata skolor och kommunala skolor, jag vet att...
Hej, du ställer en rätt så svår fråga... det är många "aspekter" här; för det första, så finns kanske inte samma program och inriktning i den nya staden. Om... Läs hela svaret -
Gå svenskt gymnasium från utlandet?
Hej! Jag har en vän från Sydkorea som gärna vill gå på svenskt gymnasium (IB-programmet). Problemet är att det är väldigt svårt art hitta information kring hur eller om det går för henne att göra det som icke-asylsökande,...
Hej Frida,det är en svår fråga att svara på, bl.a pga det innefattar många olika "delar": kostnader, uppehållstillstånd, rätt att få utbildningsplats, bostad, tillsyn,... Läs hela svaret -
Vad är skillnaden på en kommunal och en friskola?
Jag undrar om det spelar någon roll ifall man väljer en kommunal eller friskola? Påverkar studierna pågrund av vad det är för skola eller hur lärarna är? Vad skulle du som syv rekommendera man ska välja? Vad är skillnaden mellan de...
Hej Jonna, du får gärna se info på gymnasieguiden.se/informeras/skoltyper -
Byta gymnasieskola till en annan stad, vad händer?
Hej, det är så här att jag ska flytta. Jag ska även byta gymnasie till en annan stad. JUst nu går jag i ettan och ska början tvåan nästa år. JAg har redan fått mina betyg och även i betyg i idrott. PÅ de flesta gymnasieskolor har man idrott i ett och ett halv år. Vi hade nämligen bara ett år....
Hej Olyvia; du kan önska gå på en viss gymnasieskola - och ta kontakt med den skolan själv; men det är inte säkert att skolan du vill gå på har plats (ledig plats)... Läs hela svaret -
Övningar för gruppvägledning i skolan?
Hej - jag söker bra övrningar för att köra GRUPPVÄGLEDNING på grund- och gymnasieskolan. Tusen tack för alla tips ni kan ge! S.
Hejsan, det finns många olika gruppvägledningsövningar. vi valde ett antal - ca 15 st. - och presenterar dem på fragasyv.se/dokumentarkiv - men jag ska klistra in dem här neda... Läs hela svaret -
Rätt till inackorderingstillägg?
Hej. Min dotter går i 9an är intresserad av att studera på Engelska Gymnasiet i Stockholm. Vi bor i Dalarna (över 20 mil från skolan) och om hon ska gå där kommer hon att vara inackorderad någonstans i Stockholm. Är man berättigad till inackorderingstillägg via hemkommun eller CSN för den...
Hej! Är det IEGS>>> du menar? IEGS är en friskola och det är i så fall hos CSN som man ansöker om insckorderingstillägget men CSN tittar på om det finns samma program... Läs hela svaret -
Byta skola efter årskurs 1?
Min son går på högbergsskolan i tierp och nu i slutet på termin 1 så har dom beslutat att det inte kommer bli nån klass i den inriktnigen han hade tänkt välja. Går el programmet och skulle välja data inriktning. Skulle vilja veta hur det funkar att byta skola. Närmsta orterna är gävle och...
Hej Thomas, väldigt tråkigt att rätt inriktning inte kommer att erbjudas på din sons skola. Din son går på en kommunal gymnasieskola och det finns andra kommunala skolor inom... Läs hela svaret -
Får man ändra sig efter 3 maj?
Hej! Imorgon 3 maj kl. 16.00 är deadline för IM programmen. Betyder det att det inte går att ändra prioteringer, eller önskemål efter i morgon kl 16.00? Om man tilleksempel ångrar sitt 1 val, vad gör man då? Tackar man bara nej, och så har man chans på sitt andra val, eller hur fungerar det?
Hej Erik! Jag antar att du söker gymnasial utbildning i Göteborg eller i en kommun nära Gbg, där ni använder Indra2 - antagningssystemet och att du syftar info som står på första sidan... Läs hela svaret -
Läsa teknik i Stockholm?
Hej! Bor i Karlstad men vill gå på gymnasie i Stockholm eftersom jag kommer gå universitet där så lika bra att flytta dit redan! Men undrar om man kan få mer bidrag isf? Är 17år nu kan jag få mer bidrag lägenhet osv när jag fyller 18?
Hejsan, dina vårdnadshavare har försörjningsplikt för dig fram tills du fyller 18 år minst, men om du när du blir 18 år inte har tillräcklig inkomst, förlängs... Läs hela svaret -
Söka till gymnasie i annat län?
Jag bor i Laholm och undrar om jag kan söka till gymnasier i Linköping?
Hej Edvin! Du får söka till alla gymnasiala utbildningar i hela Sverige, men det är inte lätt att komma in på alla dem, utan det beror på om du blir mottagen som första- eller som... Läs hela svaret -
kan jag börja på två på gymnasiet på en annan skola?
Hej! Jag går just nu ettan på naturvetenskapsprogramet på gymnasiet på mikael elias teoretiska gymnasium i Övik. Men jag skulle vilja gå på niu Orientering i Sundsvall och undrar om det funkar, att man byter till tvåan, eller måste jag då gå om? Jag vet att går just nu 5 personer i årkurs 1 på...
Hej Victorua! med frågor om att byta till Naturvetenskapsprogrammet på Sundsvallsgymnasium, bör du ta kontakt med deras SYV Emma Forsberg, som ansvarar för Bygg- och... Läs hela svaret -
Vill gå IB men finns ej möjlighet i hemlänet, lösning hur?
Hej. Jag är en elev som går just nu årskurs 9 på grundskola i Kalix. Nu när gymnasiet närmar sig så har jag tänkt väldigt mycket på de valen som jag behöver göra. Det som jag alltid har viljat gå är/var ekonomi med inrikting ekonomi, men jag måste säga att IB låter väldigt lovande, speciellt med...
Hej Aram! Du har rätt att söka till vilken gymnasieskola som helst i hela Sverige. IB, så vitt vi vet, finns på följande 30 gymnasieskolor att söka till hösten 2016:... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga