Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31878 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'antagning till senare del av programmet' (9 st.)
Hej, Jag kommer efter sommaren börja plugga fristående kurser på universitet eftersom att jag förmodligen inte kommer in på det program som jag vill. Därmed tänker jag plugga företagsekonomi 90 poäng på SU och informatik 90 poäng...
Milla : :
Hej,vad gäller sätta ihop kandidatexamen av fristående kurser så måste du göra planering tillsammans med studievägledaren på den institutionen där du vill ta ut din... Läs hela svaret
Hej. jag har tagit studenten för nåt år sen (gick teknik) men på grund av sjukdom så missade jag en del av sista terminen och därav har jag inte behörighet i matte 4. Då är min plan att söka in till ett universitet nu till vår...
Milla : :
HEJ MALTE!Det finns inga förbud mot att läsa på universitetet och samtidigt läsa på komvux. Sök läsa matematik 4 på komvux i den kommunen där du är... Läs hela svaret
Bland annat Chalmers och Lund erbjuder möjligheten för högskoleingenjörer att bli antagna till senare del av civilingenjörsprogram (Luleå och Chalmers har t.o.m. överbryggnadskurser från högskoleingenjörsmatte till civilingenjörsmatte) medan t.ex. LiU förbjuder denna möjlighet troligen p.g.a...
Milla : :
Hej E,varje lärosäte: högskola och universitet, i Sverige har ganska stora befogenheter i att bestämma vilka utbildningar de erbjudet, hur de utbildningar utformas och vilka... Läs hela svaret
Hej, jag har blivit antagen till psykologprogrammet på Umeå universitet. Om jag väljer att studera vårterminen på Umeå universitet och sedan söka in på nytt inför höstterminen med mina gymnasiebetyg till, exempelvis, Karlstad universitet...
Julia: :
Hej Omar!om man kommer in på ett program men sedan innan redan har godkända betyg i några av de kurser som ingår i programmet, ansöker man om Tillgodoräknande av tidigare... Läs hela svaret
Hej! Jag vill plugga till psykolog eller socionom men jag har dåliga betyg och mitt poäng från högskoleprovet var väldigt lågt så det är jättesvårt för mig att komma in i någon psykolog/socionomprogramm. Därför...
Milla : :
Både psykolog- och socionomprogrammen leder till Yrkesexamina som kan nås endast via programmet, alltså inte genom fristående kurser.Att skulle kunna läsa inledande kurser som... Läs hela svaret
Räcker det med att klara 2år i utbildningen utomlands för att visa att man har kompetens att klara sig igenom samma utbildningen i Sverige? Därefter, kan man bli antagen till senare del av utbildning genom reel kompetens även om man har lägre meritvärde...
Mikael: :
Hej Sarah,"reell kompetens"/en annan väg är ett sätt att påvisa att man har grundläggande behörighet trots att man inte har fullständiga... Läs hela svaret
Hej! Om jag till hösten söker till apotekarprogrammet och inte får komma in. Kan jag i så fall komma in i receptarieprogrammet och byta andra terminen till apotekarprogrammet då antagningspoängen brukar vara lägre?
Mikael: :
Hej! Om du inte kommer in på apotekarprogrammet men kommer in på receptarieprogrammet- läs receptarieprogrammet och under tiden se om du skulle kunna byta men chanserna är små, precis som... Läs hela svaret
Hej, jag vill läsa personalvetarprogrammet i Göteborg men tror jag ligger lite under intagningspoäng, kan jag läsa enstaka kurser för att få samma examen eller hur kan jag gå tillväga?
Julia: :
Hej Anne,det är inte säkert att alla kurser du behöver eller vill läsa finns som fristående kurser; sedan kan det också vara så att antagningsgräns... Läs hela svaret
Hej. Jag undrar, om jag skulle ansöka till Umeå universitet till arkitektur programmet för att det är lägre intagningspoäng där. Skulle det vara möjligt att senare förflytta sina studier till ett annat universitet, ex KTH?
Mikael: :
Hej Nils,det kan man inte på förhand garantera. Om ett lärosäte ska kunna ta emot ngn som "hoppar in i utbildningen" måste det, för det första, finnas ledig plats... Läs hela svaret