Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32009 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'skolpsykolog' (11 st.)
Jag har mycket panikångest och stress därför undrar jag om man får göra om NP ifall man svimmar eller något liknande sker (Jag går I årskurs 7 just nu).
Milla : :
Hejsan,jag hoppas verkligen att din skola kommer ge dig möjlighet att göra om nationella provet om du svimmar under provet (eller om "något liknande" händer).... Läs hela svaret
Hej ! Funderar på om skolning från grundskollärare till skolpsykolog. 20 års erfarenhet av arbetet från åk 1-6
Liselotte: :
Hej Anna,i rubriken till din fråga nämner du Skolkurator och i texten - Skolpsykolog.Psykolog i Sverige måste ha legitimation. I grunden för legitimation ligger examen från psykologprogrammet. I... Läs hela svaret
Hej, jag bytte nyligen linje till lantbruk, fick gå om åk 2. Jag hamnade i den stökigaste klassen jag någonsin gått i, där är bara jag och en till tjej, resten 10 st är killar varav två av killarna går över gränsen. Dessa...
Julia: :
Hej Edith,du berättar om en jättesvår/jobbig situation. Tyvärr så förekommer sådana saker i den svenska skolan. Jag tycker det är jättetråkigt att det är... Läs hela svaret
Min ena dotter går i åk 8. Hon har bl a aspergerdiagnos och är högbegåvad men väldigt långsam så hinner sällan klart med alla uppgifter såväl vid lektionsarbete som prov eller läxor. Hon har C-A i betyg och det finns ingen...
Anna: :
Hej Lisa,läs gärna en kort sammanställning och se en lista på gymnasieskolorna på gymnasieguiden.se/reportage/gymnasiestudier-för-elever-med-särskilda-behov och fundera över: vill/behöver... Läs hela svaret
Hej, jag går första året på gymnasiet o har aldrig direkt trivs i min klass. Jag går ekonomi ekonomi och tycker att linjen passar mig. Har ingen att vara med i skolan och känner mig utanför hela tiden. Jag började att söka andra skolor o nu...
Anna: :
Hej Felicia,mycket tråkigt att höra att du inte trivs i klassen.Ett konkret råd som jag direkt kan ge: be om att få provgå minst en hel skoldag på den nya skolan, innan du eventuellt... Läs hela svaret
Hej! Jag tycker att det är jobbigt när jag ska presentera inför grupp, jag börjar snart gymnasiet, Restaurang- och Livsmedelsprogrammet, så jag kan tänka mig att det kommer bli några presentationer under åren. Hur ska jag göra för att sluta...
Julia: :
Hej!Du ställer en mycket viktig fråga, eller egentligen två frågor:- hur undviker jag att presentera inför en grupp?och_ går det att göra någonting åt,... Läs hela svaret
Hej är en tjej som går Samhällvetenskapliga programmet. Har fått NP matte 1b F jag tycker att jag är bra på matte men när det blir prov och sånt blir jag stressad och räknar fel dels för att jag förstår inte vad de frågar efter och min hjärna slutar och funka just när det kommer till prov. ...
Liselotte: :
Hej,
godkänt betyg i matematik 1 krävs för att uppfylla kraven för examensbevis, och detta gäller alla nationella gymnasieprogram, inklusive SA, samhällsvetenskapsprogrammet. På SA läser man... Läs hela svaret
Hej, jag funderar på att välja samhälle med inriktningen beteendevetenskap efter 9:an. Jag har tänkt att sedan kanske vidareutbilda mig till psykolog. Jag är dock osäker på om det är rätt utbildning för mig. Har hört att det är ganska mycket med presentationer och retorik om man går samhälle....
Liselotte: :
Hej Sandra,
att inte vilja eller kunna prata inför grupper kan bli ett stort hinder, som begränsar dina framtida möjligheter till studier och ditt yrkesval. Därför är det bra att... Läs hela svaret
Hej jag är en tjej som går ekonomi årskurs två. Jag har under hela ettan och nu början på tvåan haft väldigt mycket ångest över skolan. Sover dåligt, blivit diagnostiserad av läkare med depression och jag trivs inte i skolan. För två månader sedan fick jag också reda på att jag har dyslexi. Nu...
Julia: :
Hej Anna,
enligt reglerna så kan man börja på komvux i 2 fall - om man har gått igenom 3-årig utbildning på gymnasiets nationella program eller från 1 juli det året man... Läs hela svaret
Hej SYV!
Gymnasiet närmar sig och jag kan inte simma. Jag har försökt i sex år nu och ändå ser jag ingen utveckling. När jag var yngre var jag nära på att drunkna två gånger, sen dess har jag varit rädd. Jag är till o med rädd för att simma i den lilla bassängen. Jag är helt enkelt...
Anna: :
Hej Christian, jag förstår att det är ett problem att du ej kan simma: både >>>vad det gäller betyg i Idrott och hälsa och kanske ännu större problem - att det är mycket Bra att... Läs hela svaret
Har extrem ångest och den blir som värst i idrotten vilket leder till att jag bli deprimerad och väldigt omotiverad till att göra något i skolan. Hur dåligt skulle det vara om jag bara skippade idrotten och tar det strecket jag får? Precis börjat ettan i gymnasiet och har ingen koll på hur det...
Anna: :
Hej Jonathan,
det är tyvärr så att kurs Idrott & hälsa 1 är en obligatorisk kurs på alla nationella gymnasieprogram. Utan betyg i Idrott&hälsa 1 uppfyller man inte kraven... Läs hela svaret