Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31991 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Hej!
Jag har läst ekonomiprogrammet och tar snart studenten. Jag tänkte vila ett litet tag innan jag börjar på universitetet för att återhämta mig från utbrändhet, men jag vill då läsa till tandläkarprogrammet. Frågan är bara att jag inte riktigt vet hur jag kan ta tillväga.
Jag tänkte att...
Milla : :
Hej!På heltid läser man fysik1a på 7,5 veckor och varje av de resterande kurserna på fem veckor. Alltså, kommer det att ta 12,5 veckor för fysik; 10... Läs hela svaret
Hej,
Jag vill fråga om det är tillåtet för en gymnasieelev att göra en prövning på komvux (t. ex. Moderna språk) för att få meritpoäng. Även om eleverna är inte utskrivna från gymnasiet och inte har examen heller. Dessutom vill jag fråga ifall det är tillåtet, hur beräkningen av meritvärdet...
Milla : :
Hej,enligt skolverkets svar och min egen uppfattning av innehåll i styrdokumenten så får gymnasieelever (som är inskrivna på gymnasiet) göra prövningar... Läs hela svaret
Hej, jag gick ut gymnasiet i år och har som mål att komma in på HHS och för att komma in med relativt god marginal på endast merit krävs det att jag höjer mig i två ämnen Ma2b och Ma3b, varav jag fick D i 2b och F i 3b utav personliga och "strategiska" skäl.
Utifrån detta hade jag tänkt mig...
Milla : :
Hej Kaito,mattekurserna finns upplagda på www.matteboken.se - så du behöver kanske investera i en mattebok, det finns gratis att tillgå. Att du inte är "behörig" att läsa om en kurs i... Läs hela svaret
Jag har sökt till prövning, men det står att något är fel, det står såhär:
"Du har angett att du är folkbokförd i annan kommun än Stockholms stad.
Du måste skicka din utskrivna ansökan tillsammans med betygskopior till din hemkommun som beviljar eller avslår din ansökan till Stockholms...
Anna: :
Hej Hamid,den text som du fick läsa när du gjorde ansökan brukar dyka upp när man söker läsa gymnasiala kurser i en kommun där man inte är folkbokförd. Det är lite... Läs hela svaret
Jag har sökt till en kurs för prövning, men det står att jag bor i annan kommun än stockholms stad. Jag bor i Järfälla och har bott här i en månad nu och bytte folkbokföringsadress direkt jag flyttade hit. Jag behöver fixa det här inom 6 dagar nu annars kommer jag inte kunna göra en prövning och...
SYV-besökare: :
Hej Hamid!det snabbaste är om du letar på andra ställen - där du kan anmäla dig till prövningen; om du inte är gymnasieelev får du leta i hela Sverige.
Hej, Jag vill göra prövning i tre ämnen: nat1b, sam1b och svenska 1 då jag inte är nöjd med betygen som jag fått i gymnasiet. Jag tänker därmed göra det här under 10 veckor och vet inte om det är rekommenderat eller om det är...
Julia: :
Hej Hamid!De som inte längre är gymnasieelever får göra prövningar i hela Sverige, behöver inte vara där man bor eller är folkbokförd. Du vill... Läs hela svaret
Hej!
Jag har nyligen tagit studenten från det naturvetenskapliga programmet med inriktning natur och gått ut med ca 21,5 i merit
Eftersom jag vill plugga till läkare tänkte jag att prövning kan vara en bra väg för mig att gå.
I gymnasiet läste jag kurserna Ma1c,Ma2c,Ma3c och Svenska 1,...
Anna: :
Hej!om du får högre betyg i kurserna Ma1a, Ma2a, Ma3b, kommer de räknas in i stället för betygen i matematik 1c, 2c och 3c. Vad gäller svenska och svenska som andraspråk -... Läs hela svaret
Hej,
Nu har jag ca 16.56 och om jag gör spanska 4 så får jag ca 17.56 i merit. Om jag vill höja mig till 20.00. Hur många kurser måste jag göra prövning på? Får man prövas på hur många man vill?
HP är inget alternativ då jag fått lågt som 0,3.
Julia: :
Hejsan, för att få meritvärde på 20.0 måste man antingen ha alla A-betygen i alla kurser som räknas in i ditt jämförelsetal eller alla B-betyget + max antal meritpoäng, som är... Läs hela svaret
Hej!
Nu till våren tar jag studenten från det naturvetenskapliga programmet inriktning natur. Jag vill plugga till läkare, men behöver höja ett par betyg (snittar cirka 21,5) och tror därav att prövning är ett bra val för mig.
Min fråga är om jag får göra prövning i en gymansiekurs som jag...
Mikael: :
Hej, enligt svar från Skolverket får gymnasieelever göra prövningar endast på sin egen gymnasieskola och endast om eleven fick F eller ej kunde läsa en obligatorisk kurs. Så... Läs hela svaret
Om jag skulle pröva mig efter min gymnasietid i någon av mina gamla kurser för att höja betygen (har inga - eller F alltså), och gör det sämre, än det betyg jag fick som kursbetyg. Sänks då mitt kursbetyg? Alltså ersätts då den nya prövningsbetygen, mot min gamla kursbetyg? Eller är det den...
Julia: :
Hejsan,om man har flera betyg i samma kurs, då gäller det högre betyget. :)
Hej, Jag går tredje året på gymnasium nu, i sundsvalls kommun. Jag undrar om det är möjligt att pröva något av gamla kurser som jag har haft första 2 åren? Och får man då pröva i vilket kurs som helst? (Vill bara...
Anna: :
Hej!Efter gymnasiet, när du redan fått ut examensbevis eller studiebevis i slutet av år3 på gymnasiet, kan du söka i hela Sverige var du kan göra prövningar. Men så... Läs hela svaret
Hej, Det är nu så att jag har 2500 poäng då jag gått ut gymnasiet med en merit på 18,07. Jag vill ju höja min merit och också kunna "tävla" i att komma in i urval 2. Om jag inte har helt fel så testas meriten (efter att man gjort...
Anna: :
Hej!Det är olika saker:urval 1 och 2respektiveatt prövas i BI (direktgruppen) och BII (kompletteringsgruppen).*****Urval 1 görs efter det att sista dagen för komplettering av högskoleansökan har... Läs hela svaret
Hej,
Denna fråga är ganska komplicerad och jag skulle ta detta i akt långt innan. Nu är det så att jag gått ut gymnasiet med 18,07 i meritpoäng men det finns många kurser som kunde gått bättre. Min SYV på min skola har inte sagt samma grejer som det står på Google angående prövningar och...
Mikael: :
Du kan försöka få betyg i matte 1a,2a och 3b och om du får högre betyg kommer de högre betygen räknas in i ditt jämförelsetal. Som icke-gymnasieelev... Läs hela svaret
Hej, jag studerar sista året på teknikprogrammet och är 18. Pga en del frånvaro av personliga skäl har jag underkänt mig i 400 poäng och kommer därmed inte kunna ta gymnasiexamen. Min plan är att plugga dessa ämnen alltså som omkurs på komvux och jag undrar om det går då jag inte är 20 och inte...
SYV-besökare: :
Hej,om du gick 3 år på gymnasiets nationellt program (t.ex på teknikprogrammet) borde du i slutet av år3 få ut studiebevis (om du uppfyllde kraven skulle du då få examensbevis). Så, du... Läs hela svaret
Hej!
Jag skulle vilja göra en prövning i svenska 2, men undrar hur jag ska gå till väga?
Har inte gått kursen än, och har därför inte fått något betyg i den. Vem kontaktar jag och vad gör jag så att jag får tillgång till en prövning?
Julia: :
hej Linn,en gymnasieelev har rätt att göra prövning i 2 fall: - om hen fick F i kurseneller- om en obligatorisk kurs kan ej erbjudas undervisning i (t.ex pga lärarbrist).I alla andra fall har inte gymnasieelever... Läs hela svaret