Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31982 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'gymnasieingenjör' (15 st.)
Hej! Om man vill kunna titulera sig som ingenjör, går det att läsa fristående kurser för att kunna ta ut en examen som ingenjör, eller måste man läsa ett program för att kunna titulera sig som det?
Milla : :
Hej,så vitt jag vet, är Ingenjör fortfarande ett icke-reglerat yrke och inte en skyddad titel. Och det betyder att det inte är förbjudet att kalla sig för en ingenjör, oavsett vilken utbildning man... Läs hela svaret
Hej! Jag går sista året på teknikprogrammet med inriktningen produktionsteknik. Efter gymnasiet skulle jag vilja jobba som produktionstekniker och undrar hur jag ska gå tillväga, behöver jag ta en högskoleutbildning för att bli det? Någon...
Mikael: :
Hej Maria,Produktionstekniker är ett icke-reglerat yrke; varje arbetsgivare bestämmer själv vilken utbildning om önskas att man har när man söker jobbet. Kan i mångt bero på inom... Läs hela svaret
Hej,
Jag läste 4-årig teknisk linje på gymnasiet inom maskinteknik 1989 och blev ju då gymnasieingenjör. Jag undrar nu om det finns något sätt för mig att vidareutbilda mig inom maskinteknik utan att behöva läsa om allt som en utbildning till högskole- eller civilingenjör skulle innebära?
Peter: :
Hej Fredrik,om ditt mål är att ta examen som civilingenjör eller högskoleingenjör, då måste du vända dig till studievägledare på de... Läs hela svaret
Om jag väljer en spets utbilding i naturprogrammet, och väljer till Teknik 1, kan jag då gå en TE4 utbildning?
Om inte, vad är det som hindrar då?
Julia: :
Hejsan,läs gärna information på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/TE/tekniskt-fjaerde-ar - TE4 bygger på teknikprogrammet och från hösten 2018 finns även krav på... Läs hela svaret
Hej! Det är så att jag har börjat på högskoleingenjör programmet men vet inte riktigt om det är värt att gå då jag gick ett fjärde år på gymnasiet och blev gymnasieingenjör. Är det mycket som skiljer sig i...
Anna: :
Hej Evelina!Du har väldigt många år kvar till pension. Hur situationen på arbetsmarknaden är idag och hur det kommer att se ut om 10 eller 20 år kan... Läs hela svaret
Hej, jag har iår påbörjad ett fjärde år på teknikprogrammet. Hur blir det med mina meritpoäng om jag senare vill söka till högskola, eftersom jag läser ungefär 10 kurser till utöver det jag läste de första tre...
SYV-besökare: :
Hej Victor!
Studier på Teknikprogrammets fjärde år,T4 påverkar inte ansökan till högskola/universitet - i alla fall vad gäller ditt meritvärde, utan du söker med dina... Läs hela svaret
Är det möjligt att ta ett teknisk basår och sedan komma in på t4/gymnasieingenjör utbildningen?
Julia: :
Hejsan,vad framgår av informationen på skolverket.se/for-dig-som-ar.../studie--och-yrkesvagledare/gymnasieutbildning/infor-gymnasieingenjör, så ska man ha Examen från Teknikprogrammet "eller en... Läs hela svaret
Hej, Jag läser första året på teknikprogrammet på gymnasiet. Jag vill välja inriktningen design och produktutveckling för att de kurserna passar mig bäst, men jag vill också få behörighet till en ingenjörsutbildning efter...
Daniel: :
Hej Amanda,
om du med "ingenjörsutbildning" menar att du vill bli behörig söka högskoleingenjörsprogrammen och civilingenjörsprogrammen då krävs... Läs hela svaret
Hej! Några säger att man får bytta från byggingenjör till annat ex civilingenjör efter den första året, så jag undrar om det är rätt ? jag undrar också om man kan studera 2 år efter byggingenjör då blir som...
Julia: :
Hej Sara,
precis som Anna har svarat i kommentaren (se kommentar till din fråga) så är det eller kan vara Olika på olika lärosäten.
Utbildningar till byggingenjör (eller... Läs hela svaret
om jag har förstått gymnasiet rätt?
Första året: generell grund (teknik)
andra året: inriktning (informations- och medieteknik)
tredje året: fördjupning (ingenjör)
Kan jag komma in på exempelvis Chalmers och sedan bli ingenjör om jag har gått informations- och medieteknik? Vad för...
Julia: :
Hej Mattias, du undrar några saker och jag ska försöka svara på dina frågor.
Du undrar bl.a ang upplägg på Teknikprogrammet: "Första året:... Läs hela svaret
Jag läste teknik med inr. teknik och produktutveckling under GY11 i gymnasiet i tre år och har nu sett att man kan läsa ett tekniskt fjärde år för att bli gymnasieingenjör. Dock fyller jag 22 i år och kommer inte kunna studera förrän nästa år då jag fyller 23, men det finns en åldersgräns på 22...
Julia: :
Hej Vincent,
enligt info på Skolverkets hemsida om TE4>> under behörighet - står det bl a:"Eleven måste börja på utbildningen senast det kalenderår då hen fyller 22 år."
Hej! undrar om man behöver fysik 2 och engelska 6 för el ingenjör?
går i teknikprogrammet!
Julia: :
Hej Berkan,
"el ingenjör" är inte en skyddad yrkestitel; därför kan man efter diverse olika utbildningar blir en Elingenjör >>.
Om du, däremot, vill bli Civilingenjör... Läs hela svaret
Hej! Tack för senaste gången ja fick hjälp! Uppskattad mycket och ni är lika bra som vanligt!
Har funderat på en sak, kollat lite på tekniskt fjärde år när ja gått ut. Men går på en skola som inre erbjuder den utbildningen, fungerar det att börja där efter man gått ut sin nuvarande skola?...
Anna: :
Hej Marcus,
så roligt att du vill satsa på att bli Ingenjör. Ingenjörer behövs i stor utsträckning idag och kommer att behövas kanske i ännu större grad i... Läs hela svaret
hej, jag har hört talas om gymnasieingenjör eller fjärde tekniskt år? vad är det mer exakt och vem kan söka, var finns de utbildningar? är det på yrkeshögskola? Tacksam på förhand! O.
Julia: :
Hej Oleg!
Jag vill be dig att läsa information på den här sidan på GymnasieGuiden där det berättas ganska ingående om vad Tekniskt Fjärde år är för något.... Läs hela svaret
Vad finns det för rekommenderade högskolor efter att ha tagit Naturvetenskapsprogrammet?
Hörde att Teknikprogrammet kunde välja ett fjärde år (Gymnasieingenjör utbildning).
Kan jag också söka till det? Trots att jag läst Naturvetenskap..?
Har sådan beslutsångest så skulle behöva ett år...
Anna: :
Hej Jennifer,
det fjärde året är ett FÖRSÖKSVERKSAMHET på Teknikprogrammet, läs mer om det på... Läs hela svaret