Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31878 frågor besvarade.
Friskola eller kommunal skola?
6Poäng
Janine
Hej, jag undrar ifall ni tror att en mindre skola med 200 elever är bättre än en större kommunal skola som är betydligt många fler elever? För jag har ångest mellan att välja en mindre skola än en större. Jag har besökt den lilla skolan och fördelarna/nackdelarna var:
Fördelar:
1. Bra sammanhållning
2. Bra elever
3. Bra lärare som kan hjälpa en mycket
4. God mat
5. Fräscha lokaler och ganska tyst
6. Låg väldigt bra till in i centrum
Nackdelar:
1. Det var väldigt litet och trångt
2. Många grabbar eftersom det är teknikprogrammet och det kan kännas lite ensamt då man är ända tjej.
3. De hade inga roliga aktiviteter i skolan så som biljardbord, pingisbord, mm.
4. Kändes lite små tråkigt efter ett tag då man inte gjorde så mycket
Jag har inte haft möjlighet att titta på den större skolan och tror inte heller att jag kommer kunna ha möjlighet och titta på den eftersom vi har nationella prov nu framöver tills valet ska bli klart vilket är om 1,5 vecka. Så därför undrar jag ifall ni snälla kunde hjälpa mig och tro vad som kommer bli bäst? Jag vet att det inte är någon kan säga till än men vad ni själv skulle passa mig? Då jag är en tjej som ska flytta hemifrån och sådant.
Det kan vara svårt att välja vilken utbildning man sätter som sitt första alternativ i gymnasievalet.
Det finns, precis som du skriver både för- & nackdelar på olika skolor. På Teknikprogrammet är det oftast fler killar än tjejer på alla skolor.
Synd om du inte hinner se på en av skolorna. Men du kan kanske försöka boka en halvdag eller ett par timmars besök i alla fall. Om du t.ex. har det nationella provet - så är inte provet på en hel skoldag, du kan kanske efter provet göra ett kort besök till skolan. Jag råder dig kontakta SYV på skolan och boka ett sådant studiebesök.
En faktor som du inte nämner - avstånd från bostaden, som jag tycker är viktigt att tänka på: du skall ju ta dig till/från skolan i 3 år och alla "extra minuterna" samlas in i långa timmar på tre år ... jag tycker det är ett stort PLUS om man kan gå eller cykla till skolan från bostaden - då får man motion dagligen och så är man inte beroende av buss/tåg som kan bli försenade.
Jag undrar också vad dina föräldrar (vårdnadshavare) tycker? Det är viktigt både formellt sett (du är inte myndig) och på ett annat sätt också: dina föräldrar känner dig väl och vill ditt bästa - de kan ge dig mycket bra råd.
Även kurator och SYV på din skola kan vara till stor hjälp: gå prata med kurator och SYV och ta upp för- och nackdelar för de två skolorna.
Jag antar att du har flera alternativ i ditt gymnasieval: de två skolorna som du nämner i din fråga här nu men att du även lägger till "som back-up" någon skola till... det är ju svårt att veta hur dina konkurrenter klarar vårterminens betyg och det finns inga garantier att du (eller någon annan elev - för del delen) kommer in på sitt första alternativ.
Jag hoppas att några tankar eller förslag i mitt svar till dig nu - blir till hjälp!
Bästa hälsningar & stort lycka till!
Milla
Du skriver att du söker i första hand till en skola långt hemifrån. Frågan är då om ansökan till den skolan (som ligger långt hemifrån) administreras av en annan antagningskansli än dina övriga alternativ - i gymnasievalet.
Se i det preliminära antagningsbeskedet. Står det på något av dina alternativ: "Prövas av en annan kansli" eller ngt liknande?
I fall det är olika kanslier, kan du bli antagen på två olika skolor samtidigt - för att olika kanslier samkör inte med varandra. För dig är det bra i så fall: då har du två platser att välja mellan.
I fall du blir antagen bara på en skola, så är det där du har plats.
Om du inte vill eller kan utnyttja den platsen - står du utan gymnasieplats. Om vad som händer i fall du inte kommer att ha någon utbildningsplats, kan du läsa här: http://www.fragasyv.se/info/vad-hander-om-man-inte-far-plats-pa-gymnasiet
De brukar lösa sig i allra de flesta fallen - då kommunen där du är skriven försöker alltid lösa situationen för en elev som står utan gymnasieplats och speciellt om du har högt Mtv (meritvärde) och att du inte kan utnyttja din plats på en skola långt borta pga du inte hittade bostad där. Jag kan inte ge dig ngt. garanti men jag säger bara att erfarenhet visar på att det brukar lösa sig nästan i alla fall.
Det där med att hitta en lägenhet kan vara svårt på vissa orter.
Tips till dig: be personal på skolan om hjälp i bostadssökande; sök även rum (och inte bara lägenhet); se om det finns billig vandrarhem - som kanske kan bli en nödlösning under de första veckorna och så försöker du hitta mer permanent bostad senare.
Önskar dig stort lycka till & kommer att hålla tummarna för dig!
ANNA
Frågor och svar taggade med 'jobba som obehörig lärare' (8 st.)
Hej jag går i 3an på gymnasiet.
Jag vill jobba som lärare på en 4-9 skola i Spanska och SO.
Hur kan jag få behörighet snabbt, jag tänker att jag vill jobba som obehörig lärare och läsa kurser i samhällskunskap/historia och spanska medan jag arbetar som obehörig lärare eller vikarie.
Om...
Milla : :
Hej,du frågar vad är det enklaste sättet att få någon form av lärarbehörighet men samtidigt vill du börja jobba som lärare så fort som... Läs hela svaret
Hej! Jag går för tillfället utbildningen grundlärare med inriktning fritidshem. Förra terminen läste vi ämne och jag har nu läst bildpedagogik 30 hp som kommer ge mig behörighet att undervisa i bild från årskurs 1-6. Jag skulle vilja...
Milla : :
Hej,det en allmän studievägledare kan berätta om yrket Bildlärare finns att ta del av i yrkespresentationen på framtid.se/yrke/bildlarare Vill man bli "behörig lärare" är det att... Läs hela svaret
Hej, Har en master i nationalekonomi, vilket också inkluderar ganska många poäng företagsekonomi. Jag funderar på vad jag skulle behöva göra för att kunna bli gymnasielärare inom samhällskunskap via en kompletterande pedagogisk utbildning...
Anna: :
Hej D,nu jobbar inte vi här på FRåGA SYV med antagning till KPU, kompletterande pedagogisk utbildning, så du får gärna fråga dem som gör det men... företagsekonomi och... Läs hela svaret
Hej, fritidspedagog som utbildade sig 2000-2003 vill få behörighet att undervisa i matte upp till åk 6. Hon vill samtidigt arbeta deltid så det är distans som gäller, är inte heller aktuell för VAL. Vad ska hon läsa in? Hon har 180 hp...
Anna: :
Hej Emma!När det är lärarbrist, får även obehöriga undervisa (här gäller det i så fall rektors/arbetsgivarens bedömning). Om man i... Läs hela svaret
Hej, jag håller på att bli grundskollärare i spanska. Om jag läser efteråt master examen i spanska, har man möjlighet av att undervisa på gymnasiet? eller vuxenutbildning? tack!
Liselotte: :
Hej Maria!masterprogrammen innefattar 120 högskolepoäng.Hur många fler poäng i spanska du behöver läsa efter grundlärarprogrammet/ämneslärare på grundskolan för att kunna... Läs hela svaret
Om jag är ämneslärare på gymnasiet i pedagogik och sociologi men senare vill arbeta i grundskolan, f-3 eller 4-6 och undervisa i ett ämne som t.ex matematik, svenska, SO, NO. Vad behöver jag då komplettera med?
Liselotte: :
Hej Therese,det är Skolverket som både beviljar lärarlegitimationer och som också kan Utöka dem. Reglerna och bestämmelserna kan ändras över tid. Och man kan även ibland... Läs hela svaret
Hej! Jag har läst grundlärarprogrammet f-3 i Uppsala. Jag har läst 140hp av 240hp. Jag flyttade till en annan stad och tog en paus från studierna. Jag har nu till hösten arbetat som obehörig lärare i f-3 under nästan 3 år. Hur ska jag bli behörig lärare?
Anna: :
Hej Hanna,du kan fundera på att återuppta studierna på ditt "gamla" program - kanske på ett nytt lärosäte men på samma program. Vänd dig annars till studievägledare... Läs hela svaret
Hej, jag heter Ulrika och har tre gamla utbildningar, en i arbetsterapi från 1993, en kandidatexamen i form på Beckmans designhögskola och en Magisterexamen i Industridesign från 2004 på Konstfack. Jag har de senaste 15 åren undervisat i estetiska ämnen...
Anna: :
Hej Ulrika!Jag vill råda dig att titta på alternativet Yrkeslärarprogrammet, som omfattar 90 hp men brukar inte ges på heltid, utan på halvtid eller på 75% av studietakt, alltså tar det 2... Läs hela svaret