Hej, jag har två frågor. 1. Jag är legitimerad gymnasielärare i företagsekonomi, bild och media samt har en fil kandidat i didaktik och utbildningsvetenskap. Jag har även en magister i pedagogiskt ledarskap. Jag vill inte längre jobba som lärare och undrar om det finns någon annan utbildning som jag kan läsa och kanske kan tillgodoräkna någon av mina kurser med? Jag har kontaktat universitets syvar utan fått hjälp. 2. Vidare är jag intresserad av att bli rektor, jag har sökt en del tjänster men de säger att jag saknar tidigare erfarenhet som rektor. Känns som ett dilemma, hur ska jag kunna få jobb som rektor utan rektorserfarenhet..?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32106 frågor besvarade.
Gå från läraryrket?
1 Svar
Hej Nellma,
det är lärarbrist och finns kanske av den anledningen inte många "överbryggande" utbildningar som leder "bort" från läraryrket.
Exempel på en sådan "överbryggande utbildning" som jag på raka arm kan komma på är den här: umu.se/utbildning/kurser/overbryggande-kurser-for-utbildning-till-studie--och-yrkesvagledare - du som har lärarbehörighet kan genom den utbildningen bli behörig Studie- och yrkesvägledare.
Rektorsprogrammet
"Rektorsprogrammet" är en sort "uppdragsutbildning" - som regel får man jobbet som rektor eller som biträdande rektor och anmäls sedan av huvudmannen till rektorsprogrammet (vanligtvis läser man rektorsprogrammet på 25% av studietakt under 2 år, fyra terminer). Men du kan fråga den huvudmannen där du är anställd idag om det är möjligt att du som ännu inte är rektor kan ändå bli anmäld till rektorsprogrammet (med tanke på att du vill bli "rektors-reserv"... så att de har en utbildad person att "tillgå" i fall ett akut behov uppstår, t.ex - vet inte om det går att fixa det på det viset men du kan kanske ändå fråga om det...).
Hur blir man rektor?
Jo, ofta jobbar man som lärare i rätt så många år innan man kanske får vikariat som Biträdande rektor och sedan kanske en fast tjänst som bitr.rektor och efter några år - som rektor.
I annat fall - om du är beredd att flytta vart som helst inom Sverige - så är möjligheterna bättre, för att du kan i så fall söka rektors-tjänsterna i hela landet.
Skapa arbetstillfällen?
Ännu ett sätt att bli rektor på, är genom att ansöka om att få starta en friskola och skapa på så sätt arbetstillfällena både för sig själv och för andra; du kan i så fall bli rektor på den friskolan som du blir initiativtagare för.
Ge inte upp!
Fortsätt annars söka rektors-tjänsterna för att i fall de ej får ngn sökande som har erfarenhet av att ha arbetat som rektor, då kommer de välja bland de sökande som inte har sådan erfarenhet och då har du en rimlig chans att få jobbet.
Kika på olika Skolyrken och på yrken "kring skolan"
Som du säkert själv vet mycket väl, så finns det många Skolyrken, utöver Lärare och Rektor; och så finns det också yrken "runt om" som t.ex Skolforskare. Om du kan tänka dig gå åt forskar-hållet, söka doktorandtjänster, skriva avhandling och sträva mot att bli forskare och/eller högskolelärare.
Det finns även andra yrken där erfarenhet från skolvärlden är mycket värdefull, ex. Journalist som specialiserar sig på utbildningsfrågorna. Det kanske är svårt att få heltids-fast-anställning som "utbildnings-journalist" ... men du kan kanske börja skriva artiklar om skol-frågorna och försöka få de punblicerade i olika tidningar och tidsskrifter och se sen om du tycker det är en väg du vill vandra längst... eller om du tycker det är för osäker inkomst...
Jobba med PRAO_frågor?
Från HT-18 blev PRAO obligatorisk. Du kan kanske söka dig till jobben som har med PRAO att göra - t.ex jobba övergripande mot företag och organisationer med syfte att få fram fler prao-platser: det är på varje grundskola "huvudmannen" som är ansvarig (i praktiken hamnar även det på rektors axlar...).
Men även inom "lärar-yrket" så finns det olika sorters lärare - t.ex Kulturskolepedagog (här tänker jag på att du även är Bildlärare) och Folkhögskolelärare där miljön inom vilken man verkar, arbetssätt mm skiljer sig åt från t.ex gymnasieskolan. Även lärare på Komvux (en sort "vuxenlärare") jobbar inte på exakt samma sätt som gymnasielärare.
Du kan också kika på möjlighet att undervisa inom Yrkeshögskolan, t.ex finns det numera yh mot yrken Lärarassistent och Studiehandledare. Kanske finns det passande arbetsuppgifter för dig "kring" de yrkeshögskoleutbildningar - någon måste ju välja vilka sökande som ska tas in på utbildningen, administrera antagningen; undervisa dem; fixa frågor kring den obligatoriska praktiken som ingår mm och m.fl.
Exempel på yrkeshögskoleutbildningar mot "skolyrken":
yh mot Studiehandledare
yh mot Lärarassistent med special.Integration
Frågor och svar taggade med 'lokala regler' (7 st.)
-
Hur många prövningar får man skriva per termin?
Hej! Som frågan lyder undrar jag hur många tillfällen man kan skriva prövning inom olika gymnasiala kurser? Har sökt runt lite och ser att fler skolor verkar ha två tillfällen per termin. Jag skulle vilja ”tenta av” 4-5 kurser per termin. Hur...
Hej,de som inte är gymnasieelever får gör prövningar i alla de olika svenska städer; du är inte bunden till prövningar i just din kommun; du kan anmäla dig (boka... Läs hela svaret -
Hur bygger man sig egna kandidat?
Hej, jag har för tillfället en kandidatexamen inom beteendevetenskap på 180 HP. Jag vill studera kriminologi kurser, alltså kriminologi 1,2,3 som är 30 HP per respektive kurs. Efter jag läst dessa motsvarande 90 HP kan man då skriva examensarbete inom...
Hej!Du behöver få svar från studievägledare på den institutionen där du vill ta ut kandidatexamen; detta för att lärosätena kan (inom ramen för kandidatexamen) bestämma mycket lokalt, på sitt eget lärosäte. -
Antagning till Handelshögskolan i Stockholm och antagning?
Hej, Jag är intresserad av att söka till Handelshögskolans kandidatprogram Business & Economics efter att jag tagit min juristexamen 2026/2027. På deras hemsida står det att från och med 2025 börjar meritpoäng tillämpas i beräkningen av...
Hejsan,HHS är en "Speciell" högskola, ej statlig. HHS bestämmer sina egna regler (inte helt och hållet men till stor del...). De kan ändra sig "när... Läs hela svaret -
hur länge kan man stå som reserv?
Jag står på plats 6 på en yrkeshögskole utbildning. Jag undrar hur länge in i utbildningen finns det chans att komma in?
Hej,du måste fråga personal just på den yrkeshögskoleutbildningen till vilken du står som reserv. Jag känner inte till några generella svar på din fråga. Min gissning... Läs hela svaret -
ojämnt antal högeskolepoäng för kandidatexamen?
Hej. Det är så att jag ska ansöka om examensbeviset snart och jag har 182hp och en kandidatexamen är på 180hp. Det är så att om jag tar bort en kurs kommer jag få 177.5HP och då kan jag inte få examensbevis. Hur fungerar det då?...
Hej Kalle,precis som Valentina skriver i kommentaren till din fråga, så måste du fråga studievägledare på den institutionen där du vill ta ut kandidatexamen. Tänk... Läs hela svaret -
Prövning på Komvux?
Hej, Hur många prövningar får man göra på komvux och gäller det densamma i alla kommuner i Sverige?
Hej Veronica,det finns, enl. vad vi på FRåGA SYV vet, inga centrala/generella bestämmelser ang. antal prövningar, det är "inte reglerat", som det brukar heta. Och då får varje ställe som... Läs hela svaret -
Byta program på högskola?
Jag undrar hur system fungerar när man vill byta inriktning på sitt program. Mellan teremin 2-5 kan man gå till kontoret på var universitet och be att få ända sitt program och sin examen, kandidat till forskare, högskoleingenjör till civilingenjör. Ifall man vill byta från högskoleingenjör...
Hej Hans, du skriver tyvärr inte vilket universitet du läser på. Det är inte några "generella regler" som styr vilken blankett man ska fylla om man önskar byte av program på sitt... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga