Jag funderar på att arbeta som börsmäklare/aktiemäklare eller möjligtvis högre positioner som VD etc inom ekonomi och undrar om en civilekonom examen som är kortare än en civilingenjörs utbildning i industriell ekonomi är likvärdig på något sätt. Mitt främsta intresse är just ekonomi, inte lika mycket teknik. Min fråga är därför om jag skulle kunna nå samma vidder med med en civilekonomsutbildning som med en civilingenjörs utbildning (inriktning industriell ekonomi) Tar gärna emot ett långt svar. Uppskattar all hjälp.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32078 frågor besvarade.
Går det att bli börsmäklare/aktiemäklare genom civilekonom?
1 Svar
Hej Filip!
Du ställer en fråga som är mer eller mindre omöjligt att svara på. På de "höjder" dit du siktar så "sitter" folk på "positioner" med diverse olika utbildningsbakgrund och många av de har grundutbildning som idag inte längre finns på grund av att utbildningsutbud förändras. Om man skulle titta på en CV för en person som idag jobbar på en sådan position dit du vill, så är det mycket möjligt att hen har gått en utbildning som idag inte längre finns.
Du nämner i din fråga två utbildningar: civilingenjörsprogrammet (inriktning industriell ekonomi) som är en 5årig utbildning och civilekonomprogrammet som är en 4-årig utbildning men det finns ju också möjlighet att få en 5-årig utbildning i just Ekonomi (genom kandidat + master i ekonomi). Så, om du endast vill läsa ekonomi, så kanske du ska satsa på kandidat + master i ekonomi. Det kanske inte är omöjligt att även efter civilekonomprogrammet kommer på något masterprogram i ekonomi, då läser du 6 år "ren ekonomi".
Eftersom du uppgett att du inte har ngt emot ett långt svar, så passar jag på nu! :)
Vill påtala att det finns många fler personer med långa ekonomiutbildningar i bagaget än platser på de höjer dit du siktar. Det förstår du nog själv också, även utan att jag ska påtala det, eller hur? Så, det är även personliga egenskaper och ibland även "ren dum tur" som kan avgöra (att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt). Jag tror inte att det går att på förhand bestämma sig att "jag ska ha den här positionen i framtiden" och få ngn sort "garanti" på att så blir det. Även dina framtida planer, karriärmål och prioriteringar kan också ändras. Du kanske skaffar dig familj och tycker då att ha tid att umgås med dina barn är viktigare än att nå höjer blad den ekonomiska eliten? Det bara en tanke... på hur dina planer skulle kunna ändras.
Du är idag fortfarande mycket ung. Mycket kan hända som kan få den konsekvensen att du vill kanske satsa på någonting annat; du kanske "fattar tycke" för något annat ämne inom några år och inte längre vill läsa en lång utbildning i just ekonomi?
Men ingen av oss (du eller jag) vet vad som kommer hända i framtiden, och du måste bestämma dig om vad du gör nu, vilken utbildning du söker till i första hand. Och utifrån det du uppgett i din fråga, så skulle jag "rösta på" civilekonomprogrammet + fundera på att kanske läsa någon påbyggnad efter det (men eftersom utbildningsutbud förändras, så vet vi idag inte vilka påbyggnader kommer finnas om fyra år). Varför rekommenderar jag civilekonomprogrammet i stället för kandidat + master? Jo, för det första, så vet vi inte vilka masterprogram som kommer finnas om 3 år... och för det andra, så kanske du inte bara "tar och kommer in i masterprogrammet" utan förlorar i konkurrensen om platsen där... Urval till utbildningar på avancerad nivå görs ofta på antal godkända högskolepoäng. 180hp inom rätt kunskapsområde räcker för att bli behörig men om platserna inte räcker för att anta alla behöriga, då tar man in sökande som har fler högskolepoäng, alltså de som, förutom kandidatprogrammet även läst fler kurser. Det kan hända att ganska många fler högskolepoäng krävs för att komma in, t.ex treterminers fler studier (alltså 90 hp till). Och det är ju inte omöjligt att läsa ännu 3 terminer (vilka som helst högskolekurser, behöver inte vara inom ekonomi) men sedan om man kommer in på masterprogrammet, då räcker inte studiemedelsveckorna till för att ha studiestöd (studiemedel) under hela programmet.
Antal veckor med studiemedel är begränsat, på eftergymnasial nivå, till max 6 läsår (12 terminer). CSN ger inte fler veckor. Vi har frågat. Vi frågade om en person är nästan färdig med läkarprogrammet men det fattas studiemedelsveckor för sista terminen, vad ska den studerande göra? Och CSN svarade att det är inte deras "bort", det får lösas på "annat sätt" men de vet inte vilket. Alltså, fick vi svar att fler veckor med studiemedel kan man inte få, även om det skulle innebära att en person får hoppa av några veckor innan hen kan ta ut läkarexamen, t.ex.
"Lösningen" har kan finnas att "tänka efter före...", att läsa några kurser vid sidan av sitt program, t.ex på halvtid eller på 25% av studietakt. Fundera därför på att när du har läst halva första terminen på ditt program (oavsett vilket program det blir) att söka läsa (lite grand) vid sidan av programmet.
Nu har jag skrivit ett långt svar. Hoppas det blir till hjälp! Lycka till!
Frågor och svar taggade med '22.5 i meritvärde' (6 st.)
-
Kan man få 22,5 i merit i alla gymnasieskolor?
Hej! Jag vill börja på naturvetenskapsprogrammet med inriktning natur. Jag undrar hur man får 22.5 i poäng. Jag vet vilka individuella val som ger de extra 2.5 poängen men jag vet inte hur man ska kombinera de för att få det och ifall alla gymnasium...
Hej!Kort svar på din fråga är att man inte kan - på förhand - få några garantier. Den längre förklaringen kommer nedan: i NA (i båda... Läs hela svaret -
Antagningspoäng?
Hej! Håller just nu på att läsa in de naturvetenskapliga ämnena för att söka till kandidat programmet i biomedicin. Jag har kollat lite på vad det är för antagningspoäng runt om på lite olika universitet i Sverige och jag...
Hej Julia,du fick rätt svar i kommentaren på din fråga. Jag vill även hänvisa till info på gymnasieguiden.se/informeras/merit -
Hur räknas slutbetyget i gymnasiet?
Hej! Jag börjar första årskurs på gymnasiet efter sommarlovet, och jag vill gärna veta hur betyget kommer att räknas. Kommer slutbetyget räknas som i grundskolan då man får ett betyg i varje ämne? Eller kommer betygen räknas för varje kurs alltså matematik 1c, matematik 2c etc? Jag har...
Hej Birger,läsa gärna Reportage/betyg-pa-gymnasiet. Max i meritvärde är 22.5 och ingen kan få mer. Om man har alla A-betyg i alla gymnasiala kurser (förutom GA, gymnasiearbete där man... Läs hela svaret -
Behöver man full meritpoäng utan undantag för läkarlinjen?
Behöver man verkligen 22.5 utan några som helst undantag i gymnasiemerit för att komma in på en läkarlinje, vilken som helst i Sverige? Verkar ganska kört för mig då jag kommer nu till sommar mest troligtvis ha A i allt annat men B i tyska... Några tips?
Hej Aram, Jag tycker att tips i kommentaren från "Gäst" är bra! :) jag vill också tipsa om Alternativt urval på Karolinska Institutet - där de väljer... Läs hela svaret -
Byta moderna språk men ändå få full merit?
Hej, jag läser tyska som moderna språk. Jag vill gå natur och bli läkare, alltså måste jag ha 22.5 i merit, alltså 2.5 som extra merit. Jag vill byta till kinesiska i gymnasiet, (min skola har bara de tre vanliga, fra sp ty) jag vet att det kommer bli mycket komplicerat men jag har bestämt mig....
Hej Isac, Du får gärna se på Gymnasieguiden.se - om Meritpoäng>> och då ser du viIka kurser du behöver ha godkända betyg i för att få max i merit. EngeIska 7... Läs hela svaret -
gymnasiebetyg ?
jag vill fråga att måste man ha alla betyg A redan den första året när man går i gymnasiet alltså A i alla ämnerna alla tre år utan någon B att ska kunna få hela 22,5 till sist? i natur t.ex. tandläkarprogrammet. finns det någon väg att man ska kunna höja sina betyg...?
Hej Mansoora! Du har förstått det helt rätt: Ja! för att få 22.5 i Meritvärde måste man ha alla A-betyg i alla kurser under gymnasiets alla tre år PLUS även ha A-betyg i Meritpoängskurserna, t.ex. Engelska 7 och Moderna språk 3 och 4 (eller... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga