Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31967 frågor besvarade.
Genväg till gymnasiet för nyanlända?
6 Svar
Hej Emma,
det finns olika aspekter i detta... Jag tänker så här; att det kanske är det viktigaste att eleverna skaffar sig bra Grund för vidare studier. Även om de har faktiska kunskaper i t.ex kemi, matte mm., så kan de inte "det på svenska". Exempel - matteuppgift Räkna ut yten på gaveln på huset... hur ska man räkna om man inte vet vad "gavel" är? Man kanske räknar då ytan på taket eller på väggen...? och så är det i alla andra ämnen också. Det som ofta händer att man med utländska betyg får bedömning att man har "godkänt betyg i samhällskunskap, men enligt min åsikt, så är det inte samma "samhällskunskap" som man lär sig i olika länder. Därför skadar det inte alls, utan kan hjälpa mycket - om man får "repetera" allt PÅ SVENSKA.
Jag "röstar" därför för att läsa grundskolekurserna, även om man formellt sätt skulle kunna slippa...
Det är många ggr till elevernas nackdel om man skyndar på för mycket. Det kan då lätt bli så att eleven förstår DELAR av texter, men inte allt... och det blir då extremt svårt att klara gymnasiet. Vi ser också exempel på elever som fick Examnesbevis med godkända betyg - men i praktiken ej förstår tillräckligt mycket svenska; då kan inte komma in på någon eftergymnasial utbildning eller, om de kommer in på den, klarar inte av att läsa där. De kan också ha svårt att få och kunna behålla ett jobb, när arbetsgivaren efter ett tag "upptäcker" att den anställde faktiskt ej förstå instruktionerna tillräckligt bra och klarar därför inte av sitt jobb, trots de "formella meriter", t.ex Examensbevis.
Om elever har Faktiska kunskaper i ämnena, borde de kunna rätt så snabbt "gå igenom kurserna" - när de har lärt sig svenska till tillräckligt hög nivå OCH det finns även forskning som påvisar att man lär sig ett nytt språk snabbare om man studerar Ämneskunskaper PÅ DET NYA SPRÅKET, i stället för att "rabbla glosorna". :)
Jag vet att det finns elever som har mycket bråttom . De vill komma in på gymnasiet "imorgon" och bli klara med gymnasiet "nästa vecka" och med högskola "nästa månad" och sedan få jobb direkt. :) Och det finns av dem också några få som skulle kunna klara det bra - att blixtsnabbt "gå igenom systemet" men det är ett Undantag. Individuella bedömningar behöver göras. Det går inte att ta fram en tabell som gäller alla de olika ländernas utbildningar. många ggr har inte eleverna betyg med sig. Om de har betyg, så är det ändå extremt svårt att veta om det är "snällbetyg" eller om lärarna verkligen ställde krav på elevernas kunskaper. Även "riktiga betyg" kan inte "helt och fullt" med 100% säkerhet "översättas" till svenska kurser, därför att man i olika länder läser inte exakt samma "avsnitt" inom olika ämnen. Det är alltså omöjligt att skapa ett system där alla betyg från alla världens länder kan direkt översättas till "svenska betyg".
Och det är de Faktiska kunskaper som är de viktigaste.
Ännu ett alternativ kan tyvärr vara att eleven "har glömt" mycket av det som hen kunde "då" hen fick sina betyg i hemlandet; t.ex pga psykiskt trauma... att man har betyg behöver inte alltid (tyvärr) betyda att man också ha de kunskaperna och vad hjälper det att ha betyg om man ej har de faktiska kunskaperna?
Summan av kardemumman:
jag är övertygad om att det är bättre att eleverna skrivs in på alla grundskolekurser och att lärarna är uppmärksamma på de som är mycket snabba och duktiga och ger dem möjlighet att snabbt "gå igenom" och få betyg för att kunna fortsätta läsa vidare.
Hej,
Betygen från utlandet måste vara översatta till svenska, vilket bekostas av eleven själv, och antagningskansliets personal måste veta vad betygen står för, dvs om eleven blivit godkänd i hemlandet.
Om ansökan till gymnasiet i "Fri kvot"
kan bli aktuell om eleven ”kommer från skolenheter vilkas betyg eller omdömen inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskolan” (Gymnasieförordningen 7 kap §2).
Viktigt!
Man får aldrig glömma att utländska elever till stor del saknar de förkunskaper som krävs för ett nationellt program i Sverige, så även om de skulle ha svenskan blir det tufft att hänga med i övriga ämnen. Att komma in på ett nationellt program är inte alltid det bästa för eleven.
Hej!
Det finns tyvärr inget enkelt svar, eller någon tabell att utgå ifrån . Varje elev som söker bedöms individuellt.
Några faktorer man tittar på i de utländska betygen är:
· Motsvarar betygens nivå (i respektive land) ungefär de betyg som krävs för att komma in på sökt program.
· Har eleven läst och blivit godkänd i de ämnen som krävs för att bli behörig till det sökta programmet?
Andra faktorer som spelar in, när antagningskansliet eller rektor på gymnasiet gör bedömningar, är om det är ett högt söktryck till den aktuella gymnasieutbildningen.
En rekommendation från undervisande lärare är också en viktig del i bedömningen.
Med vänlig hälsning
Peter syv
Hej, vi fick nu svar från gymnasieantagningen i Halland. Var god läs deras svar nedan:
Vi har lite information på vår hemsida om detta, se länk nedan. Vi fungerar som en förmedlare av ansökningar och betyg mellan grund- och gymnasieskolor. Det är inte vi som gör bedömningarna, utan mottagande skolas huvudman. IB har lite andra urvalskriterier än de ”vanliga” nationella programmen, se länk nedan.
http://www.gymnasiehalland.se/16/ansokan/fri-kvot.html#.WeR5P01lKM8
https://www.halmstad.se/barnutbildning/gymnasieskola/sannarpsgymnasiet/utbildningarpasannarp/ibinternationalbaccalaureate.2710.html
Med Vänliga Hälsningar
Antagningshandläggare
hej igen, och här är svar från antagningskansliet i Nyköping, var god läs nedan:
Hej,
Här finns en missuppfattning. Det är inte antagningskanslierna som gör prövningen i fri kvot utan det är huvudmannen för sökt utbildning (kommunal, fristående eller landstingsägd) som gör bedömningen och fattar beslut i varje enskilt ärende.
Beslutet fattas på det underlag som eleven, ofta med hjälp av studie- och yrkesvägledare, har gett in. För att eleven ska kunna antas måste den bedömas ha kunskaper motsvarande de behörighetskrav som finns för de olika programmen.
Vänliga hälsningar
Antagningskansliet
Nyköpings Kommun
Svar /nedan/ från elevantagningen i Region Dalarna:
Vi har inga tabeller el dyligt att gå på, och vi på antagningskansliet bedömer inte elevens utländska betyg.
Mottagande kommun/skolas antagningsnämnd får försöka att bedöma om eleven uppfyller behörighetskravet till sökt program. Att man har med sig motsvarande betyg i de ämnen som krävs för behörigheten.
Betygen ska vara översatta till svenska, vilket eleven får ombesörja att det blir gjort. Viktigt att det finns med intyg/omdöme mm från skolan man går på, vilken kapacitet eleven har att klara av sökt program.
Jag brukar rekommendera mina SYV att där det är möjligt, få eleverna att tenta av ämnen för att få ett svenskt grundskolebetyg, då blir det mycket lättare för nämnden att bedöma eleven i frikvot.
Om vissa elever blir antagna eller ej, kan ju bero på hur många frikvotare som söker till resp program. Man har ju bara ett begränsat antal frikvotsplatser.
När det gäller IB, så får man kolla med de skolor som har detta program.
Med vänliga hälsningar
Elevantagningen
Region Dalarna
Hej igen, jag har nu fått svar som kanske tillför ngt. nytt och förklarar en del :) Var god läs nedan:
"Vi har haft kontakt med Skolverket i frågan och Skolvervet menar att man inte kan översätta den utländksa grundskolebehörigheten rakt av, dvs. att det skulle krävas KE, FY och BI för att vara behörig till NA exempelvis, utan det är en totalbedömning av elevens förmåga att klara sökt program som på ngt. sätt måste "komma fram" eller påvisas. Det görs en individuell bedömning för varje elev och det är respektive huvudman som gör den bedömningen.
Självklart krävs betyg i svenska för att kunna bli antagen till ett nationellt program. Ingen behörighet krävs till IB, mer än att eleven som sökt klarat testerna som görs inför antagning till IB-programmet.
Vänliga hälsningar".
Hej, vi fick nu svar från en kollega, var god läs hennes svar nedan:
Hej, jag har förstått det som så att det görs den s.k valideringen, i de flesta fall, på grundskolan alternativt på IM där eleven kan pröva sina kunskaper för att sedan få betyg för att kunna söka till gymnasiet (se behörighetskrav i bifogad länk). Vissa undantag kan göras från behörighetskraven i särskilda fall exempelvis dispens i engelska eller om huvudman gör bedömningen att eleven förväntas klara sökt utbildning utan att de formella behörighetskraven är uppfyllda i sin helhet och då skulle jag tro att man söker i Fri Kvot.
Man måste nog göra en bedömning i varje enskilt fall tänker jag. Vilket land kommer eleven ifrån och hur lång är den faktiska skolgången? Ett betyg i franska eller matematik kanske kan valideras rakt av medan ett utländskt betyg i samhällskunskap naturligtvis inte motsvarar den svenska kursen.
Här hittar du bra info:
https://www.skolverket.se/bedomning/betyg/oversattning/slutfora-gymnasiestudier-i-sverige-efter-att-ha-gatt-i-skola-utomlands-1.190311
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3576.pdf%3Fk%3D3576
Mvh
Hej,
jag ställde din fråga till Skolverket och fick idag svar från Skolverkets Upplyssningstjänst som lyder:
"Det finns inga nationella regleringar för hur en validering av betyg ska gå till. Skolverket har heller ingen tabell eller liknade som visar utländska betyg i relation till svenska betyg. Det är upp till varje skola om man vill validera en elevs utländska grundskole- eller gymnasiebetygbetyg. Om man väljer att validera finns det inte några nationella regleringar för hur en validering ska gå till."
Frågor och svar taggade med 'lärling' (39 st.)
-
Om skolan ej lyckas hitta praktikplats får de sätta frånvaro då?
Om skolan ej lyckas hitta praktikplats får de sätta frånvaro då? Jag går lärlingsprogram. Och skolan har inte hittat praktikplats. De sätter frånvaro på alla veckor jag inte har praktik så jag får inte CSN är det verkligen...
Hej,jag ställde ett antal frågor i kommentaren till din fråga. Jag gissar att du kanske går gymnasialt yrkesprogram och läser på det programmet som... Läs hela svaret -
Vilka regler gäller vid apl?
Hej, Jag funderar bara på vilka regler som finns vid apl. Jag funderar t.ex. på hur det är med tunga lyft och sådant eftersom jag kommer ihåg att de var väldigt tydliga med det under praoen i grundskolan Jag funderar också på ifall det räcker...
Hej,reglerna är många och komplicerade. Hur många timmar APL du får per vecka, per termin, per läsår och totalt under hela din gymnasietid kan bero på... -- om du läser som... Läs hela svaret -
Hur byter man program?
hej jag går just nu i andra terminen vård i 1an och det känns lite jobbigt med praktiken för jag läser lärling då är det att man har mer praktik än när man är i skolan. Jag trivs inte i min klass och jag kunde inte bytta i första...
Hej,du beskriver en ganska komplex situation: du "kom in ändå" fast du saknade godkänt betyg i matte från grundskolan; du var alltså inskriven i IM:Programinriktat val (ett av de... Läs hela svaret -
Kan man börja im programmet på vårterminen?
Hej det är så att jag började försäljning och serviceprogrammet i höstas men det är så att det var inte mitt första handsval och mitt första handsval var Ekonomiprogrammet som man behövde ha 172,5 poäng för att komma in...
Hejsan,tyvärr så tror jag inte att det går göra så som du tänker på... Du är ju behörig till yrkesprogrammen på gymnasiet och med det är du obehörig... Läs hela svaret -
Går barn och fritid (Lärling), men vill plugga vidare till barnmorska?
Hej! Jag går första året på gymnasiet på barn- och fritidsprogrammet, inrikting socialt och pedagogiskt arbete. Jag bara undrade om det är möjligt att studera vidare till en barnmorska.
Hej,utbildning till Barnmorska är, i Sverige, en påbyggnadsutbildning efter det att man tar examen från sjuksköterskeprogrammet; du måste därför... Läs hela svaret -
BF LÄRLING VIDARUTBILDASIG TILL EN GRUNDLÄRARE?
Om jag vill gå i barn och fritid lärling kan jag vidareutbilda mig till en grundlärare?
Hej och tack för din fråga om att utbilda sig till grundlärare efter studier på BF!Behörighet till grundlärarprogrammen brukar beskrivas så här: Grundläggande... Läs hela svaret -
Börja som lärling år 3?
lärlingsutbildning inom gymnasiet är minst halva tiden på arbetsplats, men om man börjar först år 3 vilket jag förstått är möjligt, hur kan det då vara minst halva tiden?
Hej Lovisa!det är halva studietiden under den tiden som man är lärling som menas med "halva tiden". Om man är lärling under år3, då är det minst hälften av de studietimmar som... Läs hela svaret -
Byta från EK till ett yrkesprogram?
Hej! Om man tex har läst 2 år på EK programmet (inr juridik) finns det någon chans, överhuvudtaget att byta till ett yrkesprogram till år 2 eller är det helt kört? Mvh Adam!
Hej Adam,som regel börjar man från årskurs 1 på ett yrkesprogram, även om man sedan innan har många godkända betyg från 2 årsstudier på t.ex Ekonomiprogrammet; detta... Läs hela svaret -
Lärling vård och omsorg?
Hej! jag undrar hur det blir med validering i mitt fall då jag såg efter att min kommun erbjuder validering om man jobbat mer än ett åt. Jag har gymnasiexamen i samhällsvetenskapsprogrammet men vill inte läsa vidare på högskolan. Nu vill jag...
Hej N!om validering visar att du har kunskaper i "vissa kurser" som vanligtvis ingår i vårdutbildning på gymnasial nivå, så borde din utbildningstid bli kortare. Annars, så är yrket... Läs hela svaret -
Går det att efter en lärlingsutb bygg gå vidare till utb arkitekt?
Sonen drömmer om att få bygga med händerna men även i framtiden rita hus och jobba som arkitekt. Går det att redan i gymnasiet kombinera lärlingsutbildningen med det som krävs för att sedan söka vidare till arkitekt?
Hej Ulrika!Svar på din fråga beror på vilken utbildning till "arkitekt" som din son vill gå.Det är viss skillnad på olika Arkitekt-yrken -... Läs hela svaret -
Kan man byta skola i slutet av 1an till ny skola men samma program?
Hej, Jag går på barn och fritidsprogrammet nu, började i augusti, och ska börja i 2an efter sommaren. Och de är inget fel på skolan eller så, saken är att jag inte vill slösa/lägga 3 ÅR på gymnasiet. Så frågan lyder så här: kan jag byta skola (från fria läroverken till exempel praktiska...
Hej,jag rekommenderar att du lägger in ansökan via gymnasieantagningen och på nytt konkurrerar om gymnasieplats på den skola där du vill läsa nästa... Läs hela svaret -
går det att hitta utbildning till silversmed på gymnasiet?
Hejsan, som rubriken lyder: går det att hitta utbildning till silversmed på gymnasiet? mvh Jelena
Hej Jelena!Det är en viktig och intressant fråga du ställer: fråga om utböling till "smala yrken" som t.ex Silversmed på gymnasiet. Skolverket har yrket... Läs hela svaret -
Lärlingsersättning på yrkesprogram?
Hej! Var finns info om lärlingsersättning på gymnasiets yrkesprogram? Kan man få lärlingsersättning på ett högskoleförberedande program? Tack på förhand! My
Tack för din fråga, My!Angående lärlingsersättning - så finns det utförlig information på CSN´s hemsida - gå in på csn.se/lärlingsersättningOch info... Läs hela svaret -
Frisör gesällprov?
Deltagaren vill utbilda sig till frisör. Han har jobbat 500 h redan och har 500 timmar kvar. Han han göra detta genom praktik elller om han måste gå som lärling?
Hej, jag rekommenderar ta del av informationen på frisorforetagarna.se/utbildning/att-bli-frisör och om ngt är oklart ställ gärna frågan till [email protected]/ni kan också gärna kika på... Läs hela svaret -
skillnad mellan dessa titlar? Hur söker man?
Hej! jag tar nu studenten från gymnasiet på en högskoleförberedande linje och funderar på att gå en yrkesutbildning/lärlingsutbildning för att bli rörmokare eller dylikt. Nu till frågan- vad är skillnaden mellan yrkesutbilding och...
Hej,lärlingsutbildning brukar det kallas när man läser all utbildning eller stora delar av den på en Arbetsplats;yrkesutbildning kan samtidigt vara "lärlingsutbildning" ...... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga