Freja
    Hej!
    Jag bor nuvarande i Stockholm och ska börja gymnasiet nästa år.
    Jag vill verkligen gå gymnasium i en annan stad och bo själv (tror/vet att det skulle vara det bästa för mig) men hur fungerar det rent praktiskt?
    Alla städer har ju olika tider för när man ska söka skola, och hur ska jag göra med boende? Och får man någon form av bidrag?

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej Freja!
    Fram till den dagen du fyller 18 år är det dina vårdnadshavare som bestämmer var du bor.
    Om dina vårdnadshavare tycker det är OK att du flyttar och bor själv när du går på gymnasiet i en annan stad, då åter de sig också skyldighet att hitta bostad åt dig och betala för den.
    Söka till gymnasiet får du till vilken skola som helst. Det finns ca 900 gymnasieskolor (av dem några är Svenska skolor Utomlands).
    Lättare att komma in i en annan stad, utanför upptagningsområde av ditt antagningskansli, om det är på en Fristående skola (friskola, som inte är kommunal eller landstingsdriven); detta pga kommunala och landstingsdrivna prioriterar egna elever, som är folkbokförda nära där skolan är; men fristående gymnasieskolor tittar bara på betyg, oavsett vilken kommun eleven är folkbokförd i.
    Med det sagt, så kan du komma in på en skola i en annan kommun men var du sedan ska bo eller hur det ska betalas, är i första hand ansvar som dina vårdnadshavare har, men de måste inte alls bara ta och ordna bostad mm. åt dig i en annan stad, utan de har rätt att säga att du ska bo hemma - hos en av dina vårdnadshavare eller på en annan adress, som dina vårdnadshavare "anvisar dig till". Sådana är reglerna.
    När du fyller 18 år, kan du själv bestämma var du bor. Och så ska du också själv ansvara för att ordna så att du har ekonomin till den; och har man inte möjlighet att betala, då gör man det som man har råd till att göra (alltså bor de allra flesta gymnasieelever hemma hos sina föräldrar under hela sina 3 år på gymnasiet).
    Om olika gymnasie-skoltyper - var god läs på gymnasieguiden.se/informeras/skoltyper

    Ang. bidrag
    det fiinns inga bidrag som skulle täcka för hela kostnaden när gymnasieeleven bor utanför föräldrahemmet; elevens familjen brukar betala en hel del. Svårt att säga exakt hur mycket men att komma under 2.ooo kr/månad är nog inte möjligt, även om man är väldigt sparsam.

    Det är inte alla elever som läser på gymnasiet på annan ort som har rätt till bidrag för boende "Inackorderings-"-bidrag eller tillägg. Om det är en fristående gymnasieskola, söker man Inackorderingsbidrag hos CSN (men CSN kan bevilja det endast om samma program och nationell inriktning ej finns närmare elevens föräldrahem).
    Om man läser på en kommunal gymnasieskola, är det hos elevens folkbokföringskommun som man ansöker om inackorderingstillägg. Kommunerna brukar betala endast om samma utbildning ej finns på eleven "egen ort".
    I andra fall har inte eleven eller elevens familj rätt till någon ekonomisk kompensation för elevens boende i en annan stad.

    Studie- och yrkesvägledare

    Om dina vårdnadshavare tycker det är OK att du skulle flytta och bo i en annan stad, och har råd att ordna boende för dig i den andra staden - sök i så fall bland annat till Fristående gymnasieskolorna i den staden där du ska bo (du kan söka till kommunala och landstingsdrivna också, men det är riskabelt att ENDAST söka till kommunala skolor i andra städer, då de prioriterar egna sökande och du kan bli utan plats).
    Sök till många olika gymnasieskolor.
    Allt som oftast söker du via ditt eget gymnasieantagningskansli - alltså om du nu är folkbokförd i Stockholm - är det www.gyantagningen.se som är din hemsida för gymnasieval.

    Kontakta dem på antagningskansliet kan du via tel. 08-580 080 00 (Telefontid Måndag-Torsdag kl.9-11) eller E-post [email protected]

    Riksrekryterande utbildningar
    De finns på ca 90 gymnasieskolor; alltså på ca 10% av gymnasieskolorna;
    till de riksrekryterande utb., söker alla på samma villkor, oavsett om en sådan utb. finns på en friskola eller på en kommunal skola.
    Det finns olika Typer av Riksrekryterande utb. - hela Program (Speciella program med egna examensmål) som är Riksrekryterande; och Spetsutbildningar och Särskilda varianter.

     NIU och RIG
    Idrottsbegåvade elever kan komma in på NIU eller RIG. De utbildningar finns endast på några få gymnasieskolor. Antagning sker i samarbete med specialidrottsförbund. Kommer man in på RIG eller NIU långt hemifrån, brukar "alla" hjälpas åt och ordna så att eleven kan bo på skolorten under skolveckorna.

    Det är inte alls ovanligt att elever som går på skolan i en annan stad åker hem till föräldrarna varje helg. Internat och elevboende brukar ha öppet endast under "skolveckorna".

    Frågor och svar taggade med 'utökning' (9 st.)

    • tina1270

      frågor om prövning och betyg?

      Hej, jag går första året på gymnasiet. På min skola går det att själv välja tre kurser men jag vill läsa alla dessa: matte specialisering, matte 5, spanska 3 och spanska 4 vilket blir fyra. Då tänkte jag att jag nog kunde läsa...

      Milla : : Hej,att läsa "utökat" på gymnasiet är inte elevens rättighet. Rektor fattar beslut om du får läsa utökat eller inte, utifrån dina prestationer och närvaro. Som... Läs hela svaret
    • Marita67

      Kan man välja utökad kurs på slutet?

      Hej! Jag läser matte 5 just nu och funderar på att lägga till engelska 7 vilket jag har möjligheten till att göra. Den skulle då stå som utökad kurs. Tanken är att jag vill lägga till kursen för att få behörighet samtidigt...

      Milla : : Jo, SYV på din skola går efter skolverkets rekommendationer. Skolverket rekommenderar att examensbevis utfärdas enligt hur elevens individuella studieplan ser ut och i studieplanen bör innan kursen... Läs hela svaret
    • Jimmer

      Prövning och utökning?

      Hej jag är en elev i årskurs två på gymnasiet och jag har några frågor samt följdfrågor. 1. Borde skolan erbjuda prövning i en kurs som erbjöds i individuellt val men inte blev av?Kursen ger behörighet på vissa program. 2....

      Milla : : Hej, du ställer några frågor och jag ska försöka svara på alla dem...Mitt svar på fråga 1: Nej, det känner jag inte till att skolan har en sådan skyldighet.Mitt svar på... Läs hela svaret
    • DanBog

      Räkans betyget i individuella val med i "betygspoänget (22,5)"?

      Hej! Enligt flera elever och lärare på min skola så räknas inte betyget i individuellt val med när jag ska söka till högskolan. När jag pratar med syv på skolan så får jag inget riktigt svar på frågan. På vår...

      Milla : : Hej,till svenska högskole-universitetsutbildningar söker man (i betygsgrupper) med Meritvärde.Meritvärde är summan av jämförelsetalet + meritpoängen. Har man... Läs hela svaret
    • Joline

      Hur fungerar utökade kurser?

      Hej! Jag funderar på att läsa engelska som en utökad kurs eftersom jag redan är flytande i engelska. Kan man läsa engelska 6 som utökad kurs eller bara 7? Och hur funderar det när man läser en utökad kurs? Kan man tenta av kursen och sedan läsa den utökade?

      Julia: : Hej Joline,i högskoleförberedande gymnasieprogram ingår engelska 5 och 6 som obligatoriska kurser. I yrkesprogram ingår bara eng5 som en obligatorisk kurs. Dock har alla elever rätt att läsa eng6,... Läs hela svaret
    • Elvira

      Vilken urvalsgrupp kommer jag hamna i? BI eller BII?

      Hej! Jag gick ut gymnasiet 2016 och gick vård och omsorg. Jag läste matematik 3b som utökat då, men fick ett F i den kursen. Nu läser jag matte 3b på komvux och ska försöka få bra betyg i den. Jag ska även göra en prövning nu i maj, i matematik 2a som jag redan har ett E i. Min fråga är...

      Liselotte: : Om du redan innan kompletteringar är Behörig, kommer du prövas i BI - med lägre meritvärde och samtidigt i BII - med högre meritvärde. Utifrån din kommentar - verkar... Läs hela svaret
    • Alexander

      Vem är det som utökar kurser och bestämmer mitt meritvärde?

      Hejsan, jag förstod inte direkt hur man utökar kurser, är det någon som gör det åt mig för att göra mitt meritvärde så maximalt som möjligt? (Läser 2800 poäng) Isåfall kommer denna person t ex att inte räkna med tre kurser i snittet som jag har lägst betyg i, t ex Ma5(valbar) och...

      Lena: : Hejsan, anledningen till att elever ibland utökar kurser är; 1. Man vill läsa en kurs som ger meritpoäng. Kursen räknas då alltid med i jämförelsetalet. 2. Man vill läsa en kurs för att få... Läs hela svaret
    • Simon

      Hur räknas mina gymnasiepoäng?

      Jag går sista året på gymnasiet nu och jag läser teknik med utökning till 2600p istället för 2500p och jag undrar ifall jag får ig i någon kurs som inte är grundläggande kommer den att räknas bort från mitt slutbetyg då eller kommer den räknas med ? Efter som jag läser 2600 borde jag väll kunna...

      Fråga: : Den kursen som ligger som utökat räknas bara med i ditt snitt om det är en kurs som ligger som behörighet till valt kurs eller program på högskolan. Annars så räknas den alltså inte. /Lena, Syv

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga