Hej! Jag går i nian och ska göra mitt gymnasieval men jag vet inte vad jag vill. Jag blir jättestressad och vet inte om jag ska välja naturprogrammet eller humanistiska programmet. Jag har bra betyg så jag är inte orolig över att jag inte ska komma in någonstans. Jag själv har kanske inte riktigt tänkt att jag har det lätt i skolan, men jag antar att jag har det? Jag har inte svårt att få höga betyg om jag pluggar. Matte tycker jag om och har inga problem med. Jag har A i de flesta NO ämnena nu, tror det är pga de nya läroplanen (lgr22) som ger lärarna lite större frihet. Men jag har aldrig varit jätteintresserad av NO även om det kan vara roligt ibland, de ämnena är inte riktigt det som får mig att känna den här "glöden" om man säger så. Jag undrar om jag ändå skulle kunna trivas på natur? Jag passar bättre ihop med mer studiemotiverade personer, vilka jag antar många väljer natur. Jag vet inte vad jag ska bli i framtiden och därför verkar natur som en bra och bred linje. Men jag har hört att man inte ska välja inriktning på grund av hur breda de är och undrar om det är sant? Jag har även hört det sägas till mig att naturprogrammet är det program som är mest likt grundskolan, vilket lockar mig. Stämmer det? Om man bara tänker intressemässigt så tycker jag bättre om de humanistiska ämnena, jag gillar språk och filosofi och har en dröm att bli författare. Men jag har aldrig haft några av de ämnen som är i programmet förutom språk så vet inte om jag faktiskt tycker det är roligt i praktiken. Vi har bara en skola som har hum där jag bor och jag har pratat med de och de verkar ha väldigt små klasser och läser kurser med andra inriktningar också, vilket jag inte vet hur jag känner inför. Jag är lite orolig att jag ska få för lite utmaning om jag väljer humanistiska, då man bara läser matte 1b, även om jag vet att man kan lägga till matte 2 och 3 senare. Men samtidigt är jag rädd att det ska bli för stressigt och jobbigt med natur, då jag inte brinner för NO. Har ni några tips om hur jag ska tänka? En annan sak värt att nämna är kanske att jag tycker att det kan var jobbigt att skriva faktabaserade texter (speciellt om man måste göra egen research) och att jag till exempel föredrar att skriva krönikor över debattartiklar. Att googla upp fakta att skriva texter om / använda i sin text, är inte riktigt min grej. Jag förstår också bättre om någon förklarar saker för mig och om jag får ta anteckningar än om jag måste googla och läsa från faktatexter online. Vet inte om man får sådana uppgifter på gymnasiet eller om det bara är min skola som är lite konstig.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32142 frågor besvarade.
Hum eller natur?
1 Svar
Hej Nadja,
gymnasieval är ett viktigt val men inte "livsavgörande". Det går att både skaffa sig kunskap utanför skolan och komplettera med kurser efter gymnasiet. Det finns möjlighet att lära sig saker på andra ställen än den formella skolan, t.ex kan man bedriva självstudier, delta i kulturskolans verksamhet, bli medlem i någon förening, och språk kan man t.ex lära sig genom språkresorna. Om du vill lära dig någonting, finns det möjlighet att göra det, oavsett vilket program du kommer att gå på gymnasiet.
T.ex finns kurser i matematik upplagda för repetition och självstudier på en mycket bra gratis sajt www.matteboken.se
Det finns möjlighet att låna böcker på biblioteket; annars så ger internet oändliga möjligheter för informationsanskaffning. Du skriver om att du gillar få saker förklarade för dig och tycker mindre bra om att söka upp fakta på egen hand, men det är i så fall kanske ett utvecklingsområde för dig: någonting som du vill och kan bli bättre på! Glöm inte att "övning ger färdighet"! :)
I framtida studier och i arbetslivet kommer du behöva söka upp kunskap på egen hand. Det är inte så att det alltid finns någon som kan förklara som lärare på grundskolan gör. På gymnasiet får eleverna ta mer eget ansvar. Gymnasieskolans uppgift är inte endast att "servera kunskap" men även lära eleverna att planera sina studier, söka upp information på egen hand, sammanställa den, dra egna slutsatser och kunna "backa upp" sin åsikt med fakta och bli mer och mer "självgående" som studerande och blivande yrkesverksam person.
Men även om gymnasieval är inte helt avgörande för din framtid, är det ändå ett viktigt val. Jag förstår det som att ditt val står mellan NA och HU och att du vill gå på gymnasiet i Västerås. Rudbeckianska gymnasiet erbjuder båda inriktningar på HU och båda inriktningar på NA. Annars, så erbjuds NA på totalt 7 gymnasieskolor i Västerås.
Mitt råd till dig är att du bokar "prova-på" dagar på båda programmen och du kan prova.på (skugga en elev eller en klass) på flera gymnasieskolor på NA. Genom att bli "elev för en dag" kan du känna in atmosfären på skolan, träffa elever som går på den utbildningen som du funderar på att söka till, sitta på lektionerna och även testa hur lunchen smakar i skolrestaurangen. Förutom kursinnehåll i gymnasieprogrammen är även andra saker av ganska stor betydelse för de flesta elever: restid till-från skolan, om det är en stor eller en liten skola, inredning av lokaler i vilka skolan ligger, och "annat" som t.ex möjlighet till utlandsresor under gymnasiestudier (som är ganska sällsynt men kan ibland erbjudas till eleverna... läs på skolans egna webbplatser och fråga skolpersonal om det).
Frågor och svar taggade med 'jobba som obehörig lärare' (9 st.)
-
kan man bli idrottslärare om man pluggat fysioterapi?
Hej jag pluggar just nu till fysioterapeut, jag har under en tid funderat på att bli lärare istället men vill slutföra mina nuvarande studier först. Jag har dock tänkt lite på om det skulle vara möjligt att jobba som idrottslärare efter att jag...
Hej!när det är lärarbrist får även obehöriga lärare undervisa (tyvärr kan man kanske säga för att det är ju inte bra att det är... Läs hela svaret -
Bli lärare via KPU och sedan utöka sin behörighet?
Hej jag går i 3an på gymnasiet. Jag vill jobba som lärare på en 4-9 skola i Spanska och SO. Hur kan jag få behörighet snabbt, jag tänker att jag vill jobba som obehörig lärare och läsa kurser i samhällskunskap/historia och spanska medan jag arbetar som obehörig lärare eller vikarie. Om...
Hej,du frågar vad är det enklaste sättet att få någon form av lärarbehörighet men samtidigt vill du börja jobba som lärare så fort som... Läs hela svaret -
Bildlärare 7-9?
Hej! Jag går för tillfället utbildningen grundlärare med inriktning fritidshem. Förra terminen läste vi ämne och jag har nu läst bildpedagogik 30 hp som kommer ge mig behörighet att undervisa i bild från årskurs 1-6. Jag skulle vilja...
Hej,det en allmän studievägledare kan berätta om yrket Bildlärare finns att ta del av i yrkespresentationen på framtid.se/yrke/bildlarare Vill man bli "behörig lärare" är det att... Läs hela svaret -
företagsekonomi = samhällskunskap?
Hej, Har en master i nationalekonomi, vilket också inkluderar ganska många poäng företagsekonomi. Jag funderar på vad jag skulle behöva göra för att kunna bli gymnasielärare inom samhällskunskap via en kompletterande pedagogisk utbildning...
Hej D,nu jobbar inte vi här på FRåGA SYV med antagning till KPU, kompletterande pedagogisk utbildning, så du får gärna fråga dem som gör det men... företagsekonomi och... Läs hela svaret -
Vilka kurser ska en fritidspedagog läsa för att få undervisa i matte?
Hej, fritidspedagog som utbildade sig 2000-2003 vill få behörighet att undervisa i matte upp till åk 6. Hon vill samtidigt arbeta deltid så det är distans som gäller, är inte heller aktuell för VAL. Vad ska hon läsa in? Hon har 180 hp...
Hej Emma!När det är lärarbrist, får även obehöriga undervisa (här gäller det i så fall rektors/arbetsgivarens bedömning). Om man i... Läs hela svaret -
masterexamen 30 hp i spanska?
Hej, jag håller på att bli grundskollärare i spanska. Om jag läser efteråt master examen i spanska, har man möjlighet av att undervisa på gymnasiet? eller vuxenutbildning? tack!
Hej Maria!masterprogrammen innefattar 120 högskolepoäng.Hur många fler poäng i spanska du behöver läsa efter grundlärarprogrammet/ämneslärare på grundskolan för att kunna... Läs hela svaret -
Gymnasielärare till grundskolelärare?
Om jag är ämneslärare på gymnasiet i pedagogik och sociologi men senare vill arbeta i grundskolan, f-3 eller 4-6 och undervisa i ett ämne som t.ex matematik, svenska, SO, NO. Vad behöver jag då komplettera med?
Hej Therese,det är Skolverket som både beviljar lärarlegitimationer och som också kan Utöka dem. Reglerna och bestämmelserna kan ändras över tid. Och man kan även ibland... Läs hela svaret -
Arbeta som obehörig lärare?
Hej! Jag har läst grundlärarprogrammet f-3 i Uppsala. Jag har läst 140hp av 240hp. Jag flyttade till en annan stad och tog en paus från studierna. Jag har nu till hösten arbetat som obehörig lärare i f-3 under nästan 3 år. Hur ska jag bli behörig lärare?
Hej Hanna,du kan fundera på att återuppta studierna på ditt "gamla" program - kanske på ett nytt lärosäte men på samma program. Vänd dig annars till studievägledare... Läs hela svaret -
Hur Blir jag behörig lärare?
Hej, jag heter Ulrika och har tre gamla utbildningar, en i arbetsterapi från 1993, en kandidatexamen i form på Beckmans designhögskola och en Magisterexamen i Industridesign från 2004 på Konstfack. Jag har de senaste 15 åren undervisat i estetiska ämnen...
Hej Ulrika!Jag vill råda dig att titta på alternativet Yrkeslärarprogrammet, som omfattar 90 hp men brukar inte ges på heltid, utan på halvtid eller på 75% av studietakt, alltså tar det 2... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga