Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31956 frågor besvarade.
Hur fungerar det med behörighet för ämneslärarutbildningarna?
1Poäng
Anthony
Hej!
Jag har lite svårt att förstå hur det är med ämneslärarprogrammens behörigheter.
Om jag exempelvis vill bli ämneslärare med inriktning 7-9 i två ämnen blir jag alltså behörig att undervisa de ämnena i årskurserna 4-9.
Om jag efter högstadieutbildningen även vill bli gymnasielärare, kan jag då läsa upp mina ämnen så att de är 120+90 hp och alltså bli behörig i årskurserna 4-9 och gymnasiet i mina ämnen?
Men om jag skulle läsa till gymnasielärare på en gång på ett sådant program, då faller mellanstadiet bort och jag blir endast behörig för högstadiet och gymnasiet. Stämmer det här?
Hej Anthony, det som Skolverket uppger är att "gymnasielärare är även behörig att undervisa i samma ämnen på Grundskolan" - det tolkar jag som att det är ok att undervisa på alla stadier i grundskolan, både mellanstadiet och högstadiet inkluderat.
Ämneslärarprogram för grundskola/högstadiet dvs åk7-9 inkluderar oftast 3 undervisnings-ämnen. Ämneslärarprogram för gymnasiet inkluderar oftast 2 undervisnings-ämnen.
Angående lärarlegitimation Det är skolverket som bestämmer. Reglerna kan också ändras i framtiden. Det som Skolverket svarar när man frågar är att - i fall man får Lärarlegitimation /i vilka ämnen som helst/ kan man senare Utöka/bredda legitimationen; enligt vad behövs för att kunna göra det, svarar Skolverket många ggr rätt så "undvikande", typ "beror på vilka ämnen det är" och att det även andra saker än "ren utbildning", dvs annat än högskolepoäng som kan ligga till grund för att få lov att utvidga behörighet i sin lärarlegitimation, ex. erfarenhet av att undervisa i det "aktuella ämnet" (exempelvis om man är behörig lärare men som har under lång tid undervisat även i något ämne i vilket man ej är behörig - kan man få lov att bli behörig även i det ämnet, efter det att man har undervisat under "lång tid" - vad lång tid är en tolkningsfråga, men de exempel vi känner till är att lärare har undervisat i sina "obehöriga ämnen" 10 respektive 15 år, och fick lov att bli behöriga även i de ämnena, utan att de har läst några högskolepoäng i "sina ämnen").
Det är alltså rätt krångligt med lärarutbildningar. Det enklaste för dig är att välja ett ämneslärarprogram och läsa det. Och se sen vad som händer. Vid sidan av programmet kan man försöka på deltid /t.ex på halvtid eller på 25% av studietakt - kanske på distans - läsa kurser i de "nya ämnen" - för att bli behörig, i alla fall på sikt, i ännu fler ämnen/. Vi råder också att vända sig till studievägledare på lärarutbildningar och till Skolverket - med frågor om lärarutbildningar och lärarebehörighet. Vänligen Julia syv
Frågor och svar taggade med 'yrkeshöskola' (7 st.)
Hej, jag är 23 år och läser på kumvux just nu alltså matte 2c, SVA som andra språk 1 och historia 1b och samhälle 1b. Jag får bara E brtyg så jag underar om man ändå kan komma in i receptarieprogrammet med bara E betyg eller...
Milla : :
Hej!Utbildningar till Receptarie ges i Sverige på universitetsnivå; universiteten och högskolorna, i Sverige, kan ej anta obehöriga, oavsett hur höga betyg de har. Det är... Läs hela svaret
Hej! Jag har tidigare sett en fråga som berör vad man kan studera för att arbeta med utsatta kvinnor och barn. Exempel som psykolog och socionom nämndes, men jag är intresserad av att läsa till socialpedagog. Anledningen är främst att jag vill gå...
Milla : :
Hej,det vi vet om yrket Socialpedagog berättar vi om i yrkespresentationen på framtid.se/yrke/socialpedagog Svårigheten i att uppge var... Läs hela svaret
Hej, jag gjorde det grundläggande behörighetsprovet i sept förra året med godkänt resultat. Nu när jag ska söka in till olika YH utbildningar så krävs det grundläggande behörighet samt särskild behörighet, så som Svenska...
Milla : :
Hej,antagning till Yrkeshögskola görs på "sammantagen bedömning" där betygen spelar endast viss roll (men ofta inte avgörande roll) och yrkeshögskola... Läs hela svaret
Jag tror att jag kommer att få runt 18,8 i meritvärde, och jag funderar på att läsa både stadsbyggnad, stadsutveckling och planering vid Malmö högskola samt socionomprogrammet. Jag undrar om mina meritpoäng räcker, eller om jag bör...
Milla : :
Hej,antagningsgränserna bestämmer man inte på förhand; hur höga meriter kommer att krävas vet vi först när antagningen redan är genomfört. Du kan titta... Läs hela svaret
Hej! Jag var sugen på att börja plugga på högskola men har sedan tidigare insett att jag typ inte kommer komma in på någon utbildning då jag har för lågt merit. Jag har 15,84 och snittar typ c i alla ämnen, pratade med en...
Milla : :
Hej!jag vill tipsa dig om utbildningar inom andra skolformer än högskola-universitet, t.ex får du gärna kika på Yrkeshögskoleutbildningar; nedan, länkarna till utbildningspresentationerna, finner... Läs hela svaret
Hej! Funderar på att läsa Data Engineer på YH. Undrar om det är lätt att ordna praktikplats själv och hur det ser ut arbetsmarknad efter utbildningen.
Milla : :
Hejsan,generellt sett är det lätt att få LiA-plats och senare jobb efter examen från yrkeshögskola. Det beror på att YH-utbildningar beviljas start endast om bedömning av experter har gjorts att... Läs hela svaret
Hej, jag är väldigt säker på att jag inte kommer att kunna ta gymnasieexamen då jag har F i fyra ämnen och även riskerar att inte få godkänt i mitt gymnasiearbete. Kommer jag behöva gå om ett år på grund av det här...
Milla : :
HEJ,med så många poäng F (som du uppger i din fråga) kommer du inte uppnå kraven för examensbevis. Du går ( i så fall ) ut gymnasiet med ett... Läs hela svaret