Alma
    Hej! Jag och min tjejkompis som precis börjat årskurs 2 på gymnasiet funderar på möjligheten att skaffa en studentlägenhet tillsammans. Vi bor ca 1h med buss ifrån skolorten och därför hade det underlättat med en liten lägenhet vi kan bo på på vardagarna som har ett hyfsat rimligt pris. Vi undrar hur detta fungerar och om det är möjligt? Vi undrar också vem man ska vända sig till först och främst? Vi behöver all hjälp vi kan få!

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Alma!
    Det första jag tänker på är: när fyller ni 18 år? Innan dess är det vårdnadshavare som bestämmer var ungdomen bor. Ni får alltså inte flytta om era vårdnadshavare inte samtycker. Det är bra att veta och tänka på det.
    Sedan tillkommer frågorna om att hitta en bostad/lägenhet och om att betala för den.
    Vem kan hjälpa er att hitta bostad på skolorten? Ingen har ansvar för att göra det, alltså alla kan säga Nej, ni får leta själva bäst ni kan.... Men de som kan, om de vill, hjälpa till är
    - skolan där ni läser
    - era familjer och vänner
    - kommunen där ni är folkbokförda.
    ****
    Sedan, om ni hittar bostad, kommer nästa fråga: hur ska ni betala?
    Jo, om era vårdnadshavare går med på att ni flyttar, då är det vårdnadshavarnas ansvar i så fall att betala. Om de godkänner att ni flyttar, så måste de också se till att ni kan flytta, eller hur?
    Inackorderingsbidrag kan ni eventuellt ha rätt till... här spelar det roll om det är en fristående eller en kommunal skola som ni läser på och exakt hur lång tid det tar för er att pendla. Som regel kan man inte få inackorderingsbidrag om det är mindre än 60 minuter med kollektiv trafik enkel väg. Du skriver "cirka en timme". Om det enligt busstabellen (förseningar ej tas hänsyn till) tar 59 minuter, då hamnar det tyvärr på "fel sida om regeln" och jag tror i så fall inte ni kan få inackorderings-bidrag.
    Kanske kan ni "omvandla" månads-busskort som jag tror ni får från kommunen till pengarna för att kunna delbetala hyran.
    Inackorderingsbidrag täcker inte alla kostnader, tyvärr. Föräldrarna vi pratade med säger att de betalar minst 2.ooo i månaden "ur egen ficka" (ofta mer...) som mellanskillnad mellan vad man får ut i inackorderingstillägg och vad det faktiskt kostar.
    Det är alltså svårt...
    Svårt att hitta bostad. Ännu svårare att hitta bostad till "rimlig pris". Det blir inte gratis att bo på skolorten. Utan att familjerna aktivt hjälper till brukar det inte gå, tyvärr. Det är i alla fall de erfarenheter vi har.

    Om vilkor för att ha rätt till kompensation för de extra utgifterna sök information om Inackorderingstillägg på csn.se.

    Allmänt gäller...
    du ansöker om inackorderingstillägg hos CSN när du studerar på en fristående gymnasieskola. Grundkravet för att få inackorderingstillägg är att det program och den nationella inriktning du valt, inte finns på din hemort eller närmare till din hemort. Studierna måste dessutom vara på heltid. Ett annat krav är att du skulle få resa minst två timmar per dag mellan ditt föräldrahem och skolan, om du bodde kvar hemma. Här kan du läsa mer om vad som gäller när du studerar på en fristående gymnasieskola eller riksinternatskola. 

    Du ansöker om Inackorderingsbidrag hos din hemkommun, om du ska läsa på en kommunal gymnasieskola. Information om hur, var och när du gör ansökan finns ofta på din kommuns webbplats eller på gymnasieantagningens hemsida. Om du inte känner till adress till gymnasieantagningens hemsida, kan du hitta den via http://antagningskanslier.se där du först hittar rätt antagningskansli (genom att välja din hemkommun).

    Kontakta gärna utbildningsförvaltningen i din kommun - om du har frågor om studieekonomi under gymnasiestudier på annan ort.

     

     

    • : Tack för svaret! Bussresan tar exakt 1h 7 min. Jag tänkte att ett jobb utanför skolan skulle kunna täcka en del kostnader, plus att våra föräldrar bidrar om de skulle tycka att detta är en bra idé. Vet inte om jag förstått fel nu, men hur mycket pengar handlar det där bidraget om? Mvh Salma
    • Anna : Går ni på en Kommunal eller på en Fristående gymnasieskola? Det är viktigt att veta, för att det är lite olika villkor som gäller i de 2 fallen. Läs HELA MITT SVAR, ovan. :)
    • Anna : Sedan är det också viktigt att veta om samma program och nationell inriktning finns närmare, då brukar man tyvärr inte få något bidrag; då är svaret - men sök till den skolan som ligger närmare.
    • : Vi går en kommunal skola, jag bytte nämligen från min hemort till Värnamo av många olika anledningar.
    • Anna :

      Om det är en fristående gymnasieskola, och man ansöker hos CSN, då är det absolut max beloppet 2.350kr/månad men då ska det vara minst 130 mil mellan folkbokföringsadressen och skolan. Det är alltså avstånd i kilometer från hemmet till skolan som avgör. Upp till 44 km mellan hemmet och skolan, då är summan 1.190 kr/månad. Mellan 44 km och 84 km - 1.315 kr/månad.

    • Anna :

      Eleven ansöker om Inackorderingsbidrag hos sin hemkommun, om hen läser på annan ort på en kommunal gymnasieskola. Information om hur, var och när du gör ansökan finns ofta på din kommuns webbplats. Med "hemkommunen" menas där man är folkbokförd. Kommunen kan frivilligt hjälpa eleven ekonomiskt mer än reglerna föreskriver, men det förekommer mycket sällan. Om din hemkommun kommer godkänna din ansökan om inackorderingsbidrag, kan vi på FRåGA SYV inte svara på. Jag antar att du får kompensation för busskortet (eller tågbiljetter). Som regel betalar kommunerna inte både för pendel-kort och för del av hyran på annan ort, utan antingen eller.

    • : Hur fungerar det med bostadsbidrag? Är det något man kan söka i den här situationen? Har ingen bra koll
    • Anna :

      Läs info på forsakringskassan.se/privatpers/studerande/bostadsbidrag_till_unga

    • SYV-besökare : Vad jag vet, så är absolut maximum en ungdom skulle kunna få i bostadsbidrag från Försäkringskassan är 1.300kr/månad, och detta i bästa fall (om alla papper är i ordning - man hyr "vitt" alltså, och hyran är hög och inkomsterna mycket låga). Om man inte är folkbokförd på adressen för vilken man vill få bostadsbidrag, kan man få det i max ett år. Det är i alla fall vad försäkringskassan säger.
    • : Aha okej. När vi sökte upp studentlägenheter här i Värnamo fanns det ett par med hyra kring 3000 kr i månaden. Om man räknar in bidrag, CSN, eventuellt lite jobbpengar, bidrag från föräldrar, tror du det hade kunnat vara möjligt då? Om man också delar hyran på 2.
    • Ludmila :

      Ett stort problem är att få hyresvärdar är beredda att hyra till så unga, under 18 år, icke-myndiga. Med "studentlägenhet" menas som regel att det är för studerande på högskola-universitet, där de som hyr är sällan 18 år (i princip aldrig under 18 år) - ofta är de minst 19 år. --- Tänk också på att "kall hyra" på 3 tusen i månaden är ju just "kallhyra". Det tillkommer massvis med andra utgifter: hemförsäkring, el, bredband, ibland också avgift för vatten (det kan stå vattenmätare och vatten ej ingår i hyran). Ta reda på vad som ingår i hyran. Har man tur kan el ingå i hyran (det var vanligare förut, men numera blir mer sällan - däremot finns fler exempel på att man betalar separat för hur mycket vatten man använder). Tänk på om lägenheten är möblerad eller helt tom...? Finns det inga som helst möbler, så måste man skaffa några möbler i alla fall. Visserligen kan man sova på en madrass på golvet, men några möbler vill man ju ha - ett bord? stolar att sitta på? sedan matlagnings-grejer: ni kanske kan få hemifrån? Om inte - kan det också utgöra en stor kostnad för er. Sedan när man flyttar FRÅN lägenheten, så måste städningen vara perfekt, annars riskerar man få stor straff-avgift (hyresvärden anlitar städfirma och det blir mycket dyrt) - känner ett fall där en fet-fläck inuti ugnen i köket "gick ut" på 600 kr. De som flyttade ut missade en fläck i ugnen och det kostade 600kr extra. Upptäcker hyresvärden att någonting är i sämre skick än när ni flyttade in (märken på tapeterna eller på golvet, t.ex) kan även det bli mycket dyrt. Hyresvärden kan tapetsera om helt och byta golv och skicka räkning till er (ni ska då kunna bevisa att det var lika illa på tapeterna och på golvet när ni flyttade in... annars får ni betala... Det är tyvärr väldigt mycket som ungdomar inte tänker på och åker sedan på stora kostnader i efterhand.

    • Anna :

      ang. Bostadsbidrag för unga, under 29 år, så har vi nu pratat med en sakkunnig på försäkringskassan som säger att man måste vara 18år för att kunna ansöka om bostadsbidrag för unga, alltså gäller reglerna för bostadsbidrag för unga när personen är i åldern mellan 18-29 år.

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'utökning' (9 st.)

    • tina1270

      frågor om prövning och betyg?

      Hej, jag går första året på gymnasiet. På min skola går det att själv välja tre kurser men jag vill läsa alla dessa: matte specialisering, matte 5, spanska 3 och spanska 4 vilket blir fyra. Då tänkte jag att jag nog kunde läsa...

      Milla : : Hej,att läsa "utökat" på gymnasiet är inte elevens rättighet. Rektor fattar beslut om du får läsa utökat eller inte, utifrån dina prestationer och närvaro. Som... Läs hela svaret
    • Marita67

      Kan man välja utökad kurs på slutet?

      Hej! Jag läser matte 5 just nu och funderar på att lägga till engelska 7 vilket jag har möjligheten till att göra. Den skulle då stå som utökad kurs. Tanken är att jag vill lägga till kursen för att få behörighet samtidigt...

      Milla : : Jo, SYV på din skola går efter skolverkets rekommendationer. Skolverket rekommenderar att examensbevis utfärdas enligt hur elevens individuella studieplan ser ut och i studieplanen bör innan kursen... Läs hela svaret
    • Jimmer

      Prövning och utökning?

      Hej jag är en elev i årskurs två på gymnasiet och jag har några frågor samt följdfrågor. 1. Borde skolan erbjuda prövning i en kurs som erbjöds i individuellt val men inte blev av?Kursen ger behörighet på vissa program. 2....

      Milla : : Hej, du ställer några frågor och jag ska försöka svara på alla dem...Mitt svar på fråga 1: Nej, det känner jag inte till att skolan har en sådan skyldighet.Mitt svar på... Läs hela svaret
    • DanBog

      Räkans betyget i individuella val med i "betygspoänget (22,5)"?

      Hej! Enligt flera elever och lärare på min skola så räknas inte betyget i individuellt val med när jag ska söka till högskolan. När jag pratar med syv på skolan så får jag inget riktigt svar på frågan. På vår...

      Milla : : Hej,till svenska högskole-universitetsutbildningar söker man (i betygsgrupper) med Meritvärde.Meritvärde är summan av jämförelsetalet + meritpoängen. Har man... Läs hela svaret
    • Joline

      Hur fungerar utökade kurser?

      Hej! Jag funderar på att läsa engelska som en utökad kurs eftersom jag redan är flytande i engelska. Kan man läsa engelska 6 som utökad kurs eller bara 7? Och hur funderar det när man läser en utökad kurs? Kan man tenta av kursen och sedan läsa den utökade?

      Julia: : Hej Joline,i högskoleförberedande gymnasieprogram ingår engelska 5 och 6 som obligatoriska kurser. I yrkesprogram ingår bara eng5 som en obligatorisk kurs. Dock har alla elever rätt att läsa eng6,... Läs hela svaret
    • Elvira

      Vilken urvalsgrupp kommer jag hamna i? BI eller BII?

      Hej! Jag gick ut gymnasiet 2016 och gick vård och omsorg. Jag läste matematik 3b som utökat då, men fick ett F i den kursen. Nu läser jag matte 3b på komvux och ska försöka få bra betyg i den. Jag ska även göra en prövning nu i maj, i matematik 2a som jag redan har ett E i. Min fråga är...

      Liselotte: : Om du redan innan kompletteringar är Behörig, kommer du prövas i BI - med lägre meritvärde och samtidigt i BII - med högre meritvärde. Utifrån din kommentar - verkar... Läs hela svaret
    • Alexander

      Vem är det som utökar kurser och bestämmer mitt meritvärde?

      Hejsan, jag förstod inte direkt hur man utökar kurser, är det någon som gör det åt mig för att göra mitt meritvärde så maximalt som möjligt? (Läser 2800 poäng) Isåfall kommer denna person t ex att inte räkna med tre kurser i snittet som jag har lägst betyg i, t ex Ma5(valbar) och...

      Lena: : Hejsan, anledningen till att elever ibland utökar kurser är; 1. Man vill läsa en kurs som ger meritpoäng. Kursen räknas då alltid med i jämförelsetalet. 2. Man vill läsa en kurs för att få... Läs hela svaret
    • Simon

      Hur räknas mina gymnasiepoäng?

      Jag går sista året på gymnasiet nu och jag läser teknik med utökning till 2600p istället för 2500p och jag undrar ifall jag får ig i någon kurs som inte är grundläggande kommer den att räknas bort från mitt slutbetyg då eller kommer den räknas med ? Efter som jag läser 2600 borde jag väll kunna...

      Fråga: : Den kursen som ligger som utökat räknas bara med i ditt snitt om det är en kurs som ligger som behörighet till valt kurs eller program på högskolan. Annars så räknas den alltså inte. /Lena, Syv

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga