Hej! Om en elev som går ut åk 1 på Ekonomiprogrammet får F i moderna språk steg 3, kan den på något sätt "kompensera för" de 0 poäng som detta F:et kommer ge? Eleven kommer inte att kunna komplettera eller göra prövning i språket för att klara ett E, så betyget är F och meritpoängen är också borta. Finns det annat sätt att få upp meritvärdet? Jag känner till kurser som ger extra meritpoäng. Tänkte mer på om det ev. går att läsa ett nybörjarspråk steg 1 utöver övriga kurser och räkna med detta betyget i meritvärdet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31979 frågor besvarade.
Hur göra för att höja meritvärde?
1 Svar
Hej,
teoretiskt sett, så kan det "fixas" på så sätt att skolans rektor kan fatta beslut om att låta eleven läsa utökat program med utökning på 100p. där moderna språk 3 sätta i Individuellt studierupplägg som U-kurs (utökat program) och som en kurs i moderna språk som är obligatorisk för EK sätter man i så fall moderna språk 1 (nybörjarkurs i ett annat språk) eller - om eleven har ett annat modersmål än svenska - så kan en av kurserna i ämnet Modersmål ersätta den obligatoriska kursen i ämnet moderna språk. Men det är inte elevens rättighet.
Rektorn kan säga Nej. Det är dyrt att ge mer undervisning än vad skolan är skyldig att ge. Det är också påfrestande för eleven att läsa en extra-kurs, alltså läsa på mer än heltid; och det är även en "rättvisefråga" på det sättet att alla elever på den skolan som fick F i någon kurs borde i så fall ha rätt att läsa en annan kurs och sätta F-kursen som U-kurs i sitt examensbevis för att slippa sänkning av sitt snittbetyg. Det kan snabbt bli väldigt dyrt för skolan.
Eftersom F i en kurs i ämnet moderna språk får ingå i examensbevis och skolans uppgift är att ge plats på kurserna så att eleven får läsa kurser som krävs för att uppfylla kraven för examensbevis, så är inte det skolans skyldighet att fixa så att eleven ska slippa sänkning av sitt meritvärde.
Jag tänker också på följande: finns det en realistisk prognos på att eleven kommer uppfylla alla krav och få ut examensbevis i slutet av "trean"? Om inte, då får eleven ett Studiebevis (som inte ger grundläggande behörighet) som hen kan - på komvux - komplettera upp till examensbevis; på komvux behöver inga kurser i ämnet moderna språk ingå i examensbevis.
Ett annat sätt kan vara att efter gymnasiet söka till folkhögskolornas allmänna kurser där eleven kan läsa mot ett studieomdöme om grundläggande behörighet, där det är frivilligt att läsa moderna språk (precis som på komvux). Med studieomdöme från en folkhögskola prövas eleven i BF-urvalet om hen söker till en svensk högskoleutbildning.
Till allmänna kurser på folkhögskolorna får eleven bli antagen tidigast till den terminen under vilken hen fyller 18 år. Eleven kan söka till folkhögskolorna och se om hen kommer in (det går alltid tacka nej till erbjuden studieplats) och den ansökan behöver inte påverka elevens nuvarande studier på gymnasiet.
Tips! eleven kan påbörja läsa år2 på gymnasiet "som vanligt" och se hur studierna går. Om studierna går bra och det verkar som att hen kommer kunna uppfylla kraven för examensbevis och direkt efter gymnasiet ha grundläggande behörighet, då kanske det är läge att ansöka (hos rektorn) om att under år3 läsa utökat program för att kunna sätta Mod.språk3 som U-kurs i examensbeviset (så att det betyget ej räknas in). Jag tänker här på att det kanske är "onödigt" att ta upp frågan om utökat program för tidigt. Rektorn blir mer benägen att bevilja läsa utökat program om elevens studier går bra och hen har många godkända (och helst även Höga) betyg.
Ännu något att tänka på:
titta gärna på ES-programmet där moderna språk ej ingår som obligatoriskt ämne; jag tänker nu främst på ES/inriktning Estetik och media som inte behöver (kursmässigt) skilja sig speciellt mycket från EK. Läser man matte 2b och 3b som valfria kurser på ES får man i princip samma högskolebehörighet som om man läst EK/ekonomi. I ES ingår inte moderna språk som obligatorisk ämne - det är det jag tänker på.
Det är möjligt att söka till år 1 på gymnasiet t o m det året som eleven fyller 19 år. Mitt råd är att söka inom omvalsperioden, via gymnasieantagningen. Man kan alltid tacka Nej till erbjuden studieplats. Ansökan behöver inte alls påverka nuvarande studier. Om eleven kommer in på t.ex ES/inriktning Estetik och media i år1 till hösten men kan uppvisa många godkända betyg från år1 på EK, borde hen bli uppflyttad till år2 och behöver inte spendera ett extraår inom gymnasiet. Viktigt att inte missa söka inom omvalsperioden - datumen är olika i olika delar av landet. Exempel: sista dag kan t.ex vara 2 maj eller 12 maj; man måste veta i vilken kommun eleven är folkbokförd för att kunna säga när sista dag att söka är. Kolla med gymnasieantagningen (där eleven sökte till gymnasiet förut). Som sagt, finns inga nackdelar i att lägga in en ansökan - både till år1 på ett nytt program på gymansiet och (om eleven är gammal nog redan nu) även till folkhögskolorna. Det är absolut OK att söka till andra utbildningar när man läser en utbildning. Får man en ny plats, kan man i så fall bestämma sig: stanna på sin nuvarande utbildning eller byta till en ny.
Hoppas mitt svar blir till hjälp!
Frågor och svar taggade med 'masterprogram' (111 st.)
-
Hur hittar man mastrar som erbjuder studier utomlands?
Hej, Jag har läst en kandidat inom webb och mjukvaruutveckling och är väldigt sugen på att ta en master inom samma område. Jag vill gå en master som: • är csn-berättigad • erbjuder resor till olika länder (även utanför EU)...
Hej,om du vill se vilka masterprogram som erbjuds på de Svenska lärosäten, så finns listan på studera.nu/jamfor-utbildning/?q=masterexamen (det är program som... Läs hela svaret -
Receptarie eller biolog ?
Jag sitter i sista stund och försöker bestämma mig vilken rangordning. Alltså hjälp! Dessa har jag fastnat för men sen är det några andra grejer som gör att jag tvekar. Men först till vad som är viktigt för mig: - bra...
Hej!Vad jag vet, så kan varken sig receptarie eller biolog vidareutbilda sig till psykoterapeut. I alla fall skulle det inte gå i Sverige, med de gällande reglerna... Se gärna stycke Utbildning på... Läs hela svaret -
Folkhälsa eller arbetsmiljö?
Vill läsa en master i folkhälsa eller arbetsmiljö men har svårt att bestämma vilken av dem. Tips? För/nackdelar? Löneutveckling?
Hej!Att välja mellan en master i folkhälsa och en master i arbetsmiljö kan vara en utmaning, eftersom båda är relevanta och viktiga områden som erbjuder goda karriärmöjligheter.... Läs hela svaret -
Vidareutbilda mig för bredare karriärvägar?
Hej! Jag har en examen i Politices kandidatprogram i nationalekonomi och statsvetenskap, 90 poäng i statsvetenskap, 60 poäng i nationalekonomi och 30 poäng i internationella relationer. Efter att ha avslutat min utbildning har jag haft svårt att hitta rätt inom...
Hej!Med din bakgrund i Politices kandidatprogram i nationalekonomi och statsvetenskap, samt dina specifika kunskaper inom statsvetenskap, nationalekonomi och internationella relationer, finns det flera... Läs hela svaret -
Kan jag studerar på engelska?
Hej! Jag vill studera på engelska här i Sverige (Göteborg) på universitet. Men jag vet inte vilken ämne har dem om det? Kan ni hjälpa mig? (Speciellt psycholog) Mvh/ Sara
Hej!Om du siktar på att ta ut Psykologexamen, då är det endast psykologprogrammet som du kan läsa, för att det är endast det programmet som, i Sverige, leder till examen som Psykolog. Saken är... Läs hela svaret -
Masterprogram i sociologi eller socialt arbete?
Hej, Jag tar i sommar min kandidatexamen i det beteendevetenskapliga programmet Kognitiv Neurovetenskap - Tillämpad Positiv Psykologi https://www.his.se/utbildning/beteendevetenskap/kognitiv-neurovetenskap-tillampad-positiv-psykologi-knppg/ och är nu intresserad av att utbilda mig...
Hej,i annonser om lediga jobb som Civilutredare brukar stå följande:Det som arbetsgivare (Polisen) uppger som Kraven är- Akademisk examen från exempelvis socionomprogrammet,... Läs hela svaret -
Vad gör de olika högskole/universitet exam för skillnad?
Vad gör det för skillnad om man plugga till kandidat + evtl. master eller pluggar bara en till högskoleexam? Tänker främst om det på något sätt skiljer sig ifrån varandra och kan påverka en till framtida jobbtillfällen.
Hej,masterprogrammen ligger på Avancerad nivå (till skillnad från de programmen som ligger på grundnivån). På den avancerade nivån fördjupar man sig... Läs hela svaret -
Utbildningsval?
Hej! Jag har som yrkesmål att arbeta med och utveckla det som idag kallas för en artificiell generell intelligens (AGI) och undrar vad som skulle vara de absolut bästa utbildningarna man skulle behöva studera för att ta sig dit. Vill nämligen vara bland de mest...
Hej!Att satsa på en karriär inom utveckling av artificiell generell intelligens (AGI) är både ambitiöst och mycket spännande. För att förbereda dig för en framstående position inom detta... Läs hela svaret -
Hur svårt är det att komma in på ett masterprogram?
Hej, hur svårt brukar det vara att komma in på masternivå på socionomprogrammet?
Hej,urvalskriteriet inför masterprogrammen brukar bestå av det totala antalet godkända högskolepoäng. Det formella kravet inför masterprogrammet är att man har... Läs hela svaret -
hur många masters får man söka?
Hej, jag tar en kandidatexamen nu i vår och ska söka masters till hösten. Hur många masters får man söka i Sverige? Och påverkas det av masters jag söker utomlands?
Hej,det är Antagning.se administrerar anmälan och antagning till Svenska utbildningar på högskolor och universitet (och de "blandar sig inte i" vad du söker utomlands). Vad gäller antal... Läs hela svaret -
väg till software engineer?
Jag går teknik på först året just nu och undrar hur jag kan bli en software engineer, jag vill veta vilken inriktning och individuellt val som är bäst för mig för att få yrken. Jag vill också få rekommendationer på...
Hej,utbildningsutbud förändras och fastställs i sin helhet till första dagen i anmälningsperioden. Om du ska söka till en eftergymnasial utbildning till hösten 2026, då ska du kunna se ett... Läs hela svaret -
Finns MSc Psychology Conversion i Sverige?
Jag är intresserad av att göra en MSc Psychology Conversion, alltså en 1-2 årig master som ger behörigheten av en BA i psykologi när man pluggat något annat innan. Verkar inte vara så ovanlig i Storbritannien och Irland men finns en motsvarighet i...
Hej,masterprogram är i Sverige 2-åriga; magisterprogram - 1-åriga. Utbildningsutbud är inte konstant, utan förändras. Du får se utbud av svenska... Läs hela svaret -
Hur fungerar det om man byter från Handels i Göteborg till Stockholm?
Hej! Jag är snart klar med min gymnasiebehörighet och har funderat på att studera ekonomi på universitet. Handelshögskolan i Stockholm har lockat mig då jag har fått intrycket av att det är en mycket attraktiv utbildning i arbetsgivares ögon...
Hej,hur olika arbetsgivare tänker och var de tycker kan vara väldigt olika. Du kanske i framtiden vill jobba utomlands? Eller så kanske du startar eget och blir din egen... Läs hela svaret -
Högskoleingenjör och sen civilingenjör?
Hejsan! Jag har bra betyg och funderar på att gå civilingenjör. Jag har dock inte tillräckligt för att kunna komma in på just den skolan jag kanske drömmer om men kan enkelt läsa till eng 7 på komvux för att få extra meriten. Jag...
Hej,utbud av utbildningar kan förändras. Vilka masterprogram och på vilka lärosäten som kommer bli sökbara om några, t.ex 3 år, är det ingen Idag som kan (garanterat)... Läs hela svaret -
Industriell ekonomi i Umeå sedan master i byggteknik på Chalmers?
Kan man först läsa civilingenjör i industriell ekonomi 3 år i Umeå för att sedan ta en master inom byggteknik på Chalmers(2 år)? Hur går antagningsprocessen till i fall man skulle kunna göra så?
Hej,civilingenjörsprogrammen är i Sverige 5-åriga. Du kan inte bli civilingenjör på 3 år. Men det är kanske möjligt att hoppa av efter 3 år och... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga