Hej! Om en elev som går ut åk 1 på Ekonomiprogrammet får F i moderna språk steg 3, kan den på något sätt "kompensera för" de 0 poäng som detta F:et kommer ge? Eleven kommer inte att kunna komplettera eller göra prövning i språket för att klara ett E, så betyget är F och meritpoängen är också borta. Finns det annat sätt att få upp meritvärdet? Jag känner till kurser som ger extra meritpoäng. Tänkte mer på om det ev. går att läsa ett nybörjarspråk steg 1 utöver övriga kurser och räkna med detta betyget i meritvärdet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32185 frågor besvarade.
Hur göra för att höja meritvärde?
1 Svar
Hej,
teoretiskt sett, så kan det "fixas" på så sätt att skolans rektor kan fatta beslut om att låta eleven läsa utökat program med utökning på 100p. där moderna språk 3 sätta i Individuellt studierupplägg som U-kurs (utökat program) och som en kurs i moderna språk som är obligatorisk för EK sätter man i så fall moderna språk 1 (nybörjarkurs i ett annat språk) eller - om eleven har ett annat modersmål än svenska - så kan en av kurserna i ämnet Modersmål ersätta den obligatoriska kursen i ämnet moderna språk. Men det är inte elevens rättighet.
Rektorn kan säga Nej. Det är dyrt att ge mer undervisning än vad skolan är skyldig att ge. Det är också påfrestande för eleven att läsa en extra-kurs, alltså läsa på mer än heltid; och det är även en "rättvisefråga" på det sättet att alla elever på den skolan som fick F i någon kurs borde i så fall ha rätt att läsa en annan kurs och sätta F-kursen som U-kurs i sitt examensbevis för att slippa sänkning av sitt snittbetyg. Det kan snabbt bli väldigt dyrt för skolan.
Eftersom F i en kurs i ämnet moderna språk får ingå i examensbevis och skolans uppgift är att ge plats på kurserna så att eleven får läsa kurser som krävs för att uppfylla kraven för examensbevis, så är inte det skolans skyldighet att fixa så att eleven ska slippa sänkning av sitt meritvärde.
Jag tänker också på följande: finns det en realistisk prognos på att eleven kommer uppfylla alla krav och få ut examensbevis i slutet av "trean"? Om inte, då får eleven ett Studiebevis (som inte ger grundläggande behörighet) som hen kan - på komvux - komplettera upp till examensbevis; på komvux behöver inga kurser i ämnet moderna språk ingå i examensbevis.
Ett annat sätt kan vara att efter gymnasiet söka till folkhögskolornas allmänna kurser där eleven kan läsa mot ett studieomdöme om grundläggande behörighet, där det är frivilligt att läsa moderna språk (precis som på komvux). Med studieomdöme från en folkhögskola prövas eleven i BF-urvalet om hen söker till en svensk högskoleutbildning.
Till allmänna kurser på folkhögskolorna får eleven bli antagen tidigast till den terminen under vilken hen fyller 18 år. Eleven kan söka till folkhögskolorna och se om hen kommer in (det går alltid tacka nej till erbjuden studieplats) och den ansökan behöver inte påverka elevens nuvarande studier på gymnasiet.
Tips! eleven kan påbörja läsa år2 på gymnasiet "som vanligt" och se hur studierna går. Om studierna går bra och det verkar som att hen kommer kunna uppfylla kraven för examensbevis och direkt efter gymnasiet ha grundläggande behörighet, då kanske det är läge att ansöka (hos rektorn) om att under år3 läsa utökat program för att kunna sätta Mod.språk3 som U-kurs i examensbeviset (så att det betyget ej räknas in). Jag tänker här på att det kanske är "onödigt" att ta upp frågan om utökat program för tidigt. Rektorn blir mer benägen att bevilja läsa utökat program om elevens studier går bra och hen har många godkända (och helst även Höga) betyg.
Ännu något att tänka på:
titta gärna på ES-programmet där moderna språk ej ingår som obligatoriskt ämne; jag tänker nu främst på ES/inriktning Estetik och media som inte behöver (kursmässigt) skilja sig speciellt mycket från EK. Läser man matte 2b och 3b som valfria kurser på ES får man i princip samma högskolebehörighet som om man läst EK/ekonomi. I ES ingår inte moderna språk som obligatorisk ämne - det är det jag tänker på.
Det är möjligt att söka till år 1 på gymnasiet t o m det året som eleven fyller 19 år. Mitt råd är att söka inom omvalsperioden, via gymnasieantagningen. Man kan alltid tacka Nej till erbjuden studieplats. Ansökan behöver inte alls påverka nuvarande studier. Om eleven kommer in på t.ex ES/inriktning Estetik och media i år1 till hösten men kan uppvisa många godkända betyg från år1 på EK, borde hen bli uppflyttad till år2 och behöver inte spendera ett extraår inom gymnasiet. Viktigt att inte missa söka inom omvalsperioden - datumen är olika i olika delar av landet. Exempel: sista dag kan t.ex vara 2 maj eller 12 maj; man måste veta i vilken kommun eleven är folkbokförd för att kunna säga när sista dag att söka är. Kolla med gymnasieantagningen (där eleven sökte till gymnasiet förut). Som sagt, finns inga nackdelar i att lägga in en ansökan - både till år1 på ett nytt program på gymansiet och (om eleven är gammal nog redan nu) även till folkhögskolorna. Det är absolut OK att söka till andra utbildningar när man läser en utbildning. Får man en ny plats, kan man i så fall bestämma sig: stanna på sin nuvarande utbildning eller byta till en ny.
Hoppas mitt svar blir till hjälp!
Frågor och svar taggade med 'överbryggande kurser' (10 st.)
-
kan man bli idrottslärare om man pluggat fysioterapi?
Hej jag pluggar just nu till fysioterapeut, jag har under en tid funderat på att bli lärare istället men vill slutföra mina nuvarande studier först. Jag har dock tänkt lite på om det skulle vara möjligt att jobba som idrottslärare efter att jag...
Hej!när det är lärarbrist får även obehöriga lärare undervisa (tyvärr kan man kanske säga för att det är ju inte bra att det är... Läs hela svaret -
Kan förskollärare sadla om till idrottslärare?
Hej, Vilka möjligheter finns det som legitimerad förskollärare att sadla om till idrottslärare dvs. på vilka olika sätt kan man göra det?
Hej Linda,det bästa svaret på den frågan som du ställer här nu, får du från studievägledare på lärarhögskolorna.Som en allmän... Läs hela svaret -
Vidareutbildning lärare?
Hur fungerar det om man vill bli lärare och vill och arbeta redan efter tre år, men senare har ambition att bli ämneslärare på gymnasiet i framtiden. Går det att läsa säg en kortare utbildning som grundskolelärare och sedan läsa till...
Hej Alexandra!lärarutbildningar genomgår förändringar - ofta med några års mellanrum - och hur lärarutbildningarna kommer se ut om några år, vilka möjligheter till... Läs hela svaret -
Vidareutbildning?
Hej! Jag har en lärarutbildning som innebär att jag kan jobba med barn 0-12 år. Jag har läst 3,5 år på högskola. Jag skulle vilja vidareutbilda mig till sva lärare eller Sfi lärare. Vad behöver jag för komplettering då? En annan...
Hej Jenny!För att bli behörig SFI-lärare gäller:för de personer som inte redan har lärarexamen gäller det att skaffa sig minst 180 högskolepoäng... Läs hela svaret -
Kan jag komplettera?
Hej Jag är utbildad fritidspedagog 120p vid Linköpings universitet med en fil.kand. Jag har 19 års erfarenhet i yrket och skulle nu vilja ändra inriktning men fortfarande ha användning av min kompetens. Jag skulle vilja arbeta som kurator. Nu undrar jag om det finns...
Hej Linda!Kort svar på din fråga är - med stor sannolikhet, tyvärr, nej.Förklaringen: det finns olika sorters Kuratorer och sedan beslut fattades att kurator inom hälso- och sjukvården är... Läs hela svaret -
Byggingenjör till Arkitektur ?
Hej, Jag läser nu byggingenjör programmet och jag undrar om jag kan läsa till arkitektur och ta några kurser för att komplettera arkitektur programmet efter jag har tagit byggingenjör examen? Eller måste man läsa hela arkitektur programmet?
Hej igen,nyss fick vi ännu ett svar från tekniska högskolan i Göteborg, Chalmers. Var god läs deras svar, nedan:Det kan bli svårt då grundutbildningarna skiljer sig avsevärt. De som... Läs hela svaret -
Vad krävs för att kombinera yrkeslärare med syv?
Hej, Jag är legitimerad yrkeslärare men har arbetat i grundskolan i 5 år som lärare. Jag skulle gärna vilja kombinera mitt ämne med syv. Vad behöver jag läsa in då? Jag läste i en tråd att det inte finns behörig/obehörig...
Hej Cecilia!Du har rätt i att (ännu) inte finns någon legitimation för SYV-ar. "Behörig SYV" är hen med examen från SYV-programmet som är en 3-årig... Läs hela svaret -
Vidareutbildning med examen i botten?
Hej Jag har förskollärarexamen sen 2000 och har arbetat som det nu. Vill vidareutbilda mig till kurator och undrar vilka ämnen behöver jag lägga till för att bli kurator, sk huvudämnen. Vilken utbildning? En till examen och 3år universitet är...
Hej Mari, Kurator inom hälso- och sjukvården blev 1 juli 2019 ett av de legitimationsyrken där socialstyrelsen utfärdar legitimation; för att kunna få legitimation måste man ha... Läs hela svaret -
Hur kan jag komplettera min personalvetarexamen till SYV?
Hejsan! Jag är utbildad personalvetare (Mittuniversitetet) men har sedan jag arbetde med praktikelever under min VFU på en HR-avdelning börjat tänka mer och mer på SYV-yrket. Jag vill helt enkelt sadla om! Jag sökte till det överbryggande kursprogrammet...
Studie-& yrkesvägledare är ett av de många yrke där det ej finns absoluta krav på exakt utbildning utan arbetsgivaren får anställa vem hen vill/ sök... Läs hela svaret -
Vad är skillnaden?
Hej! Jag har en fråga till er, vad är skillnaden mellan Studie- och yrkesvägledarprogrammet och Överbryggande kurser för utbildning till Studie- och yrkesvägledare? påverkas det nåt i framtiden om han har läst kursen eller programmet eller kommer det att bedömas samma? Förstår inte riktigt....
Hej Christian, om du menar den här utbildnignen - www.umu.se/utbildning/kurser/overbryggande-kurser , då måste man kvalificera sig till en termin, 30 högskoleproäng, "överbryggande kurser" genom att man... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga