Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32009 frågor besvarade.
Hur ska jag göra för att byta linje?
2Poäng
Oliver
HEJ! Jag går just nu på elprgorammet och har kommit fram till att det här är inte riktigt min grej. Jag hade jätte gärna bytt till Natur/Teknik men min skola är väldigt skeptisk till att låta mig byta så här långt in på året, så jag sitter här och undrar hur jag skulle kunna byta linje utan att behöva gå om ett helt år, jag har tänkt på några alternativ.
1*Kolla med någon annan skola om dom kan ta in mig på nv/teknik efter jul.
2*Gå klart det här året på el och sen göra dom ämnen jag missat på någon slags sommarskola om det finns? för att sen börja med nv/tek i 2an.
3* hitta något gymnasium som låter mig göra klart en hel linje på 2 år, hört att det finns vissa skolor som tillåter det här.
Jag är redo att göra allt för att byta program och göra klart gymnasiet, mina föräldrar är redo att stötta mig och jag är en riktig pluggnörd kan tilläggas.
Vad tycker syon om mina tankar och vad föreslår ni att jag ska göra för att inte behöva börja om en klass?
Hej Oliver,
jag förutsätter att du är behörig till Naturvetenskapsprogrammet & Teknik, dvs har minst E från grundskolan även i fysik, kemi och biologi samt 6 andra valfria ämnen, förutom sv, eng och matte.
För att kunna byta, så måste det, för det första, finnas ledig plats /i alla fall en plats/ och för andra, så har Rektor rätt att fatta beslut om att det är möjligt (eller ej) att byta så här sent in på terminen. Anledning till varför Rektorer ofta säger nej till sena byten är att det innebär väldigt mycket extra arbete - inte bara för dig, men även för skolans personal - för administratörer, för lärarna, för rektor själv också. Den extra tiden som behövs, kanske inte finns. Rektor måste då beordra lärare att jobba övertid & det är dyrt att betala för lärarnas övertid /gratis vill inte lärarna arbeta och skall inte heller behöva göra det/. Om det inte finns de pengarna i budgeten, kan inte rektor ta in dig, även om hen vill.
För att du skall kunna läsa ikapp skillnaden på de kurserna som t.ex. i matte: du läste nu i två tredje delar av terminen Matematik 1a. På Teknik & Naturvetenskapsprogrammet läses den Matematik 1c /det avancerade spåret/. Det är ganska stor skillnad mellan kurser på El/Energi och Natur/Teknik. Om du kan helt på egen hand läsa in och tenta av de kurserna på Prövningsenheten i din kommun /kan kosta ca 500 kr/per kurs att göra Särskild prövning/, då är det inga problem att byta sen (i fall plats finns, så klart).
Att anpassa undervisning för dig - så att du har möjlighet att läsa ikapp tar lärarnas arbetstid, som de måste ha UTANFÖR LEKTIONERNA för att på lektionerna i klassen går undervisningen vidare... Jag försöker bara förklara varför det blir svårt att få ett positivt svar från någon skola.
Du får givetvis kontakta rektorer på alla de utbildningar dit du kan tänka dig att byta.
Någon sommarskola på det sättet som du efterfrågar, känner vi inte till.
Efter El/Energiprogrammet behöver du inte jobba som Elektriker, utan kan söka till Yrkeshögskola eller till Högskola. Varje elev på ett yrkesprogram har rätt att läsa in högskolebehörighet. Du kan säkert läsa in även kurser för Särskild behörighet. - det är ett alternativ för dig: att stanna på ditt program, men försöka anpassa det till dina intressen och behov genom att välja extra kurser. Från å k 2 kan man läsa utökade kurser, som blir utöver heltid. För det måste man ansöka och skolan kan säga nej, men ofta säger skolorna ja till att läsa ett par utökade kurser.
Ett annat alternativ, som du känner till är att söka till nästa års antagning. Ja, du blir ett år äldre än dina klasskompisar men det finns fördelar med det: mognast i klassen, har provat på ett annat program och vet nu vad du vill - du kommer även att läsa om några kurser och har goda chanser att få de allra högsta betygen.
Ett alternativ, som du inte nämnde i din fråga, är att - i fall det inte är möjligt att byta nu och du vill absolut inte stanna på EE, att byta till Individuellt alternativ, där du kan läsa några kurser och gå på praktik resten av tiden. Genom att praktisera på några olika arbetsplatser kan du på bästa sättet komma fram och vara säker på vad du vill läsa sen. Och så söker till till NA och/eller Teknik till nästa år.
Det är de alternativ som finns:
1. fråga rektorer på alla skolor dit du kan tänka dig att byta - och i så fall SNARAST;
2. stanna på EE och individanpassa genom tillvalskurserna;
3. söka NA eller TE till nästa år.
Att läsa på gymnasiet i fyra år är inte så ovanligt än man kan tro. På vissa Sport-utbildningar läser de i 4 år. På Teknikprogrammet finns det fjärde tekniskt läsår: http://www.gymnasieguiden.se/program/TE/tekniskt-fjaerde-ar.
Du skulle ha ditt fjärde läsår detta året och sedan 3 år på NA eller Teknik.
Som sagt, finns det fördelar i att vara äldst i klassen, men det inte alls är säkert att du blir äldst - det finns elever som söker om och byter program och till och med gör det både två och tre ggr. Det är inget att sträva efter, jag håller med dig - att gå på gymnasiet i fem år t.ex. men fyra år är inte alls konstigt att man går på gymnasiet.
Det är det bästa svaret jag kan ge dig just nu. Skall samråda med kollegorna och vi återkommer i fall vi kommer fram till att jag har missat någon möjlighet i din situation.
Bästa hälsningar & stort LYCKA TILL!
MIKAEL SYV
Hej, kolla på din komuns hemsida - försök hitta Prövningsenheten. Hittar du inte, ring till växel och fråga. I fall de inte vet, fråga på komvux. Där måste de ge dig info- om hur Prövningar går till i just din kommun just nu.
Exempel: i Göteborg betalar man 500 kr. för att göra prövning i en kurs.
i Lund är det gratis. I Göteborg ingår det Handledarhjälp i avgiften /finns behöriga lärare som hjälper till att förbereda sig/. I Lund läser man på egen hand och bara kommer till provet.
Det är två exempel på hur prövningen kan vara organiserad. Man måste i vilket fall anmäla sig några veckor i förväg. Om avgift förekommer eller ej, beror på i vilken kommun man bor. Det kan t o m vara så att i fall man har F betyg i en kurs, så är det gratis att göra prövning EN GÅNG men misslyckas man, då betalar man andra gången man vill göra prövning i samma kurs. I fall man inte har något betyg i kursen, betalar man avgift från första gången... det är vad eleverna berättade att de har fått för svar - i alla fall i några kommuner.
Sammanfattning: hur prövningen går till måste du fråga din kommun om, den kommunen är du är folkbokförd.
Bästa hälsningar
Anna SYV
Frågor och svar taggade med 'samhällsplanerare' (13 st.)
Hej, jag har en dubbel kandidat i kulturgeografi och samhällsplanering som jag tog år 2019. Därefter sökte jag jobb men fick oftast svar att arbetsgivaren har gått vidare med andra sökande. Eftersom jag inte fick något jobb som samhällsplanerare...
Milla : :
Hej,enligt de uppgifter vi har och även visar i presentationen av yrket på framtid.se/yrke/samhällsplanerare är det svårt att, i Sverige, få jobb som samhällsplanerare.... Läs hela svaret
Hej! Jag funderar på att antingen plugga till samhällsplanerare i Lund eller stadutveckling i Malmö. Jag undrar hur framtidsutsikterna ser ut för dessa utbildningar? Är det svårt/enkelt att få jobb?
SYV-besökare: :
Hej Elsa,båda de utbildningarna som du skriver om i din fråga är, så vitt jag förstår, 3-åriga högskole-universitetsprogram. Du kommer söka jobb om 3 år, och... Läs hela svaret
Hej jag funderar över att gå på Stadsbyggnad ,stadsutveckling och planering programmet i Malmös universitet https://edu.mah.se/sv/program/tgsta Men jag undrar vilka job denna utbildningen leder till förutom planeringsarkitekt som ges i exempel i beskrivningen. (de...
Julia: :
Hej Antoni,Flera tidigare studenter från programmet somm du nämner i din fråga på Malmö Universitet, jobbar nu som planarkitekter, planeringsarkitekter, projektsamordnare,... Läs hela svaret
Hej! Jag går just nu andra året i ekonomilinjen på gymnasiet och undrar om man måste ha höga betyg i alla gymnasiegemensamma kurser för att bli: - Ekonom - Samhällsplanerare
Daniel: :
Hej Mary,gör ditt bästa i varje kurs du läser.Både Ekonom och Samhällsplanerare är yrken som man kan läsa till på många olika sätt: det finns... Läs hela svaret
Jag funderar på att utbilda mig till samhällsplanerare efter gymnasiet. Och nu när vi var i Bryssel med skolan så tyckte jag att det verkade spännande att jobba på EU (alltså Europeiska Unionen). Kan man jobba där som samhällsplanerare?
Milla : :
Hej Rebecca,det vi vet om yrket Samhällsplanerare, berättar vi om i yrkespresentationen Samhällsplanerare. du kan också kika på fler yrken, ex. Internationell samordnare, Europavetare och... Läs hela svaret
Hej!
Jag är kluven i vad jag vill bli i framtiden och ansökningarna till universitetet börjar snart.
Jag har länge gått runt och funderat på läraryrket, civilekonom eller samhällsplanerare. Jag vet dock inte riktigt konkret vad en samhällsplanerare gör. Jag har läst lite men det verkar vara...
Liselotte: :
Hej Mohamad,det finns inte jobbgaranti i Sverige... tyvärr. Det finns, alltså, risk att med vilken utbildning som helst - ändå vara arbetslös. Det vi på Fråga SYV vet om yrket... Läs hela svaret
Hej!
Jag har läst på några ställen att om jag går Statsvetarprogrammet så kan jag även bli samhällsplanerare?
Jag har sökt både samhällsplanerarprogram och statsvetarprogram, det är större chans att jag kommer in på det statsvetenskapliga programmet men yrket jag vill jobba inom är...
Daniel: :
Hej Sanna, Kommuner och företag bestämmer själva arbets-/yrkestiteln och vilken utbildning som krävs för att kunna arbeta som "samhällsplanerare". Förutom "samhällsplanerare"... Läs hela svaret
Hej jag ska börja mitt andra år på Samhällsvetenskapsprogrammet inr. samhälle nu i höst. Jag har funderat lite på vad jag vill läsa till efter gymnasiet och jag tror att det riktar sig mot samhällsplanerare då jag älskar frågor...
Milla : :
Välj att läsa matematik 3, om det går att lägga till som en valbar kurs på din gymnasieskola.
Samhällsplanerarprogrammen>> kan ha lite olika... Läs hela svaret
Hej, vilka jobb kan man få efter samhälle planerar utbildning och kan man få jobb på dessa olika yrken efter examen, vad kan lönen ligga på ungefär som nyexaminerad
MVH Maroun
Milla : :
Hej Maroun, jag tillfrågade en sakkunnig och fick nu hans svar, som du kan läsa här nedan, hoppas det blir till hjälp!;)
*************
Hej !Vanliga arbetsuppgifter för samhällsplanerare är... Läs hela svaret
Hittar man jobb som nyexaminerad samhällsplanerare eller hur ligger det till? Hur ser det troligtvis ut om några år?
Anna: :
Hej, oj! Vilken svår fråga!Det finns prognoser om olika yrken i framtiden, men ingen vet om prognoser kommer att stämma, eller om just du får jobb... :(
Det här tror vi att vi vet om yrket... Läs hela svaret
Hejsan! Jag ska precis börja studera till Samhällsplanerare i Sverige. Mina planer är att flytta till Nya Zeeland efter min utbildning. Men om jag förstår rätt så är det svårt att veta om min utbildning accepteras i ett annat land. Hur kan jag...
Julia: :
Oj, vilken svår fråga! :)
Du vill jobba som Samhällsplanerare>>, men inte i Sverige utan i Nya Zeeland.
Prova kontakta Nya Zeelands Ambassad i Belgien>> - enligt vad jag vet, är Nya Zeelands... Läs hela svaret
Var är skillnaden på att läsa till planarkitekt och samhällsplanerare i högskolan? Arbetsmässigt vilken är störst konkurrens och vilken erbjuder mest arbetstillgångar samt löneskillnader?
Anna: :
Hej Rim,
jag undrar om det är Planeringsarkitekt>> du menar?
Hej!
Skulle jag med min examen samhällsplanerare i Sverige kunna få jobb utomlands eller krävs det någon form av kompletterande utbildning för att jobba utomlands?
Julia: :
Hej Tomas!
Olika länder kan ha olika regler och det är i det landet där du vill arbeta, som du bör fråga om - hur de ser på den svenska utbildningen.
Eftersom samhällsstrukturen skiljer sig i olika... Läs hela svaret