Elias
    Hej!
    Jag tar studenten nu i vår och det börjar bli dags för att planera inför framtiden. Jag funderar på att bli ämneslärare i gymnasiet med samhällskunskap och historia som ämnen. Denna kombination finns bara i Malmö (i Skåne). Saken är att jag har hört väldigt mycket negativt om Malmö universitet och min lärare sa uttryckligen att jag kommer att "ångra mig resten av mitt liv" ifall jag spenderar mina fem studieår där. Det känns därför inte som ett så bra alternativ känner jag. Det vore härligt att plugga i Lund men där finns inte några bra ämneskombinationer som jag kommer trivas med.

    Det ända alternativet, enligt min kunskap, är då att söka sig till Linnéuniversitetet i Växjö. Detta skulle antigen innebära ca 4 timmar pendling sammanlagt per dag eller att jag behöver betala dyra pengar för studentbostad. Jag måste dock erkänna att studentlivet i Växjö låter ganska lockande. Tror ni att jag kommer att ångra mig i framtiden när jag är skuldsatt upp mot öronen?

    Mitt snittbetyg (enligt en trolig prognos) är 16.71p med 1.5 meritpoäng inkluderat, samt 0.8p i högskoleprovet (ska skriva HP snart igen så jag höjer mig förhoppningsvis). Hur tufft är det att komma in på ett universitet i Malmö/Växjö med dessa betyg? Är det ens realistiskt att hoppas bli antagen på första försöket?
    Vad finns det egentligen för sätt att granska kvalitén i Sveriges högskolor och universitet (förtjänar Malmö universitet sitt dåliga rykte)? Jag vet att ni har svårt att svara på detta pga. er yrkesroll (opartiskhet osv.), men ni kan väl ge mig några hintar eller peka på några bra webbsidor eller undersökningar? Jag har nämligen letat över hela nätet efter detta men hittills inte hittat något. Hur jämför sig Malmös/Växjös och lunds lärarutbildningar?

    Några frågor ang. Växjö: Är det enligt er mening realistiskt att skaffa bostad i Växjö om det "bara" är 1.5 timmar enkel resa dit? Tror ni att man kan leva med att pendla så pass mycket i fem år ifall jag bestämmer mig för att bo hemma? Är det svårt att få fatt i bostad och är köerna är extremt långa så att jag inte kan få en bostad till höst? Hur går jag till väga ifall jag bestämmer mig för att plugga i Växjö (vad är rimligt bostadspris, ska jag göra intresseanmälningar redan nu osv.?)
    Sammanfattningsvis så är mina huvudfrågor: Ska jag plugga till lärare i Malmö eller Växjö? Ifall jag väljer Växjö ska jag pendla dit (för ca 5700kr i månaden) eller ska jag bo i Växjö (ca 3600kr i hyra varje månad).

    Jag hoppas att mina frågor inte är alldeles för invecklade men det vore skönt att få svar från någon ”opartisk källa” ang. Malmös status osv., då jag inte vet varken ut eller in vad jag ska göra.
    Tack på förhand!

    2 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Elias!
    Du ställer ett antal viktiga frågor; men en del av dem kan inte vi på Fråga syv svara på... tyvärr. :( Jag svarar på det vi kan svara, var god läs nedan.

    Ang. kvalitet i högskoleutbildningar i Sverige är det UKÄ, Universitetskanslers Ämbete>>, som borde ha mest pålitlig info, då det är deras uppgift att utfärda tillstånd att bedriva utbildning och granska kvalité i utbildningar på högskolor och universitet i Sverige. Sök info på UKÄ´s hemsida eller kontakta UKÄ och ställ din fråga till dem.

    Ang. pendla 4 timmar om dagen i fem år, så tycker inte jag det är realistiskt. 1,5 timme enkel väg är på gränsen till "det omöjliga" men det finns givetvis exempel på att folk penlar så här långt, ex. om man kan läsa eller sova på tåget och inte behöver byta flera ggr. Men tänk på möliga förseningar! Så jag kan inte rekommendera att räkna med att kunna pendla så här långt under så pass lång tid.

    Ang. var man kan utbilda sig till lärare
    Vänta till 15 mars 2018. Den dagen kl.13.00 startar ansökningsperiod till höstens högskoleutbildningar i Sverige. Nya program kan förhoppningsvis dyka upp på www.studera.nu (högskolornas gemensam hemsida) och på www.antagning.se, en sida där man gör ansökan till högskolestudier. Sista dag att göra ansökan är 16 april 2018. Du kommer, alltså, mellan 15 mars och 16 april ha tid att hitta vad du vill söka och göra din ansökan.

    Ang. bostad under studietiden
    Jag tycker det är mycket fördelaktigt att kunna bo hemma eller hos någon släkting eller vän till familjen: gratis eller billigt; och kanske kan Distans-studier vara ett alternativ för dig; exempelvis kan du satsa på ett annorlunda upplägg: läsa 120 högskolepoäng i ditt huvudämne + 90 högskolepoäng i ditt biämne och sedan söka KPU, kompletterande pedagogisk utbildning, som går på 3 terminer på heltid.
    Men om du vill uppleva studentlivet och vill läsa på plats, "bundet" till skolorten, då är "att hitta bostad" ett stort problem. Det är en svår bostadssituation ... och mycket beror på hur envis du är, vilka kontakter du och din familj har + även på tur (att "snubbla" över en acceptabel bostadslösning).
    Jag vågar inte uttala mig om bostadsköer eller bostadspriser eller ge några råd om hur man ska söka bostad mer än att jag råder att söka på alla sätt man kan, inklusive fråga föräldrar om de kan köpa en liten "etta" med kokvrå till dig på skolorten som de sedan kan sälja, när du har slutat studera... jag vet absolut inte om dina föräldrar kan eller vill ta till en sådan lösning... tänkte ändå nämna det... det är upp till dig att ta upp frågan med dina föräldrar eller andra släktingar; du gör så som du själv tycker blir bäst.

     

    Följande lärosäten har idag (7 febr 2018) tillstånd att utfärda gymnasielärarexamen i Historia och i Samhällskunskap:
    Göteborgs Universitet
    Högskolan Dalarna
    Högskolan i Halmstad
    Högskolan i Jönköping
    Högskolan i Kristianstad
    Karlstads Universitet
    Linnéuniversitet
    Umeå Universitet
    Örebro Universitet
    Uppsala Universitet
    Södertörns högskola
    Stockholms Universitet
    Mittuniversitetet
    Malmö Universitet
    Lunds Universitet
    och Luleå Tekniska Universitet.
    *************************
    Och Högskolan Väst & Mälardalens högskola har tillstånd att utfärda examen för lärare i Samhällskunskap (men inte i historia).

    Att ett lärosäte har tillstånd att utfärda examen betyder inte att de också gör det - därför får man se närmare på vad de lärosätena kommer att erbjuda - och du kan antingen vänta till 15 mars eller prova kontakta de lärarutbildningar som är av intresse för dig /på lärosätena som nämns ovan/ och fråga om de kommer att erbjuda relevanta för dig studier från HT2018.
    _______________________________
    Tips: om du inte hittar ett program som kombinerar Samhällskunskap och Historia, kanske kan du tänka dig någon annan kombination: ex. Samhällskunskap och Religionskunskap eller Historia och svenska, t.ex?

    • : Om jag förstår det rätt så kan jag ungefär lägga upp min utbildning typ såhär: Huvudämne, Samhälle/sociologi: 180hp, Sociologi (https://www.soc.lu.se/utbildning/kandidatprogram/beteendevetenskapligt-kandidatprogram). Biämne, Historia: 30hp, Historia grundkurs (http://www.hist.lu.se/kurs/HISA24/HT2018/) 30hp, Historia fortsättningskurs (http://www.hist.lu.se/kurs/HISA25/HT2018/) 30hp, Historia Kandidatkurs (http://www.hist.lu.se/kurs/HISK37/HT2018/). Kpu: 90hp, kpu (http://www.uvet.lu.se/utbildning/kompletterande-pedagogisk-utbildning). Jag frågar mig ifall jag tittat rätt angående huvudämnet som är sociologi och inte ”samhälle” (programmet är lite längre än 120hp, men det kan väl inte skada?), är detta kandidatprogram är giltigt i sammanhanget och kan man bli samhällslärare. Kan jag få lärarexamen i framtiden ifall jag läser enligt denna plan?
    • Anna : Din plan måste du få godkänd av den LÄRARHÖGSKOLAN där du vill ta ut din Lärarexamen. Varje lärosäte i Sverige har ganska mycket "att säga till om" på Lokal nivå /kallas för "akademisk frihet"/. Oavsett vad jag eller någon annan säger till dig är det den Högskola/Universitet där du vill ta ut din examen, som har "sista ordet". Jag är mer säker på "lösa kurser" i "ren historia" - Historia (1-30 högskolepoäng) + Historia (31 - 60 högskolepoäng) + ännu en eller 2 kurser... men jag är inte alls säker på att du med kandidatprogram i Sociologi kan bli behörig lärare i Samhällskunskap. Du kan börja med att söka till en kurs i Historia, ex. - där det är mer säkert att de poängen kommer att kunna ingå i din lärarexamen i framtiden. Ta annars kontakt med Lärarutbildningen på det lärosäte där du vill ta ut Lärarexamen.
    • Anna : Så vitt jag vet, behöver man inte nödvändigtvis läsa sitt Huvudämne först och biämne - sen... utan man kan läsa dem poängen i valfri ordning, ex. en termin i sitt huvudämne och sedan en termin i sitt biämne - eller tvärtom... eller läsa alla poäng inom biämnet först och i huvudämnet - sedan. Men fråga också gärna på lärarutbildningen på just det lärosäte där du vill sedan ta ut lärarexamen.
    • : Tack för svar på mina (många) frågor!
    • Liselotte : Har du sett även Julias svar? Det är rätt krångligt med lärarutbildningar nu för tiden! :) Bekvämast är det att läsa ett program. Men inom vissa ämnen finns det inte den möjligheten, över huvudet taget, ex. vill man bli lärare i Sociologi /det som Julia skriver i sitt svar om/ - då måste man läsa via KPU... finns inga andra alternativ idag. Om det finns ett program som erbjuder de undervisningsämnena som du kan tänka dig - är det klart smidigast och bekvämast. Detta pga det kan ej garanteras att du senare hittar var du kan läsa KPU. Sedan är det också så att Konkurrens om platserna på KPU kan uppstå och du kanske inte kommer in. KPU prioriterar dem som blir behöriga i fler ämnen. Då går de som ska bli gymnasielärare i 3 ämnen före dem som ska bli behöriga i 2 st. Kanske kan KPU komma att prioritera de blivande lärare i de ämnena där det är störst brist inom? ... som sagt, läser man utanför Programmet, är det upp till dig själv att söka varje "nästa kurs" och sedan kunna hitta möjlighet att komma in på KPU. Finns tyvärr inga garantier. Men pga så stor lärarbrist, så HOPPAS JAG att fler och smidigare lösingar kommer inom kort tas fram - på hur man kan bli behörig lärare i diverse olika ämnen! LYCKA TILL! Vi håller tummarna! :)
    Läs alla kommentarer
    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Elias, 
    du i din kommentar nämner kandidatprogram i Sociologi... så tänkte jag att du kanske kan tänka dig bli Sociologilärare >>> bland annat, alltså, dvs lärare i ex.Historia och Sociologi ?
    du får gärna kika på https://www.framtid.se/yrke/sociologilarare

    Tips: 
    ta direktkontakt med en studievägledare som jobbar på Lärarhögskolan, ex. Lotta O. - studievägledare på Institutionen för utbildningsvetenskap i Lund 046-222 6949. En studievägledare som jobbar med just LÄRARUTBILDNINGAR är bättre insatt i de olika vägar - hur man kan bli lärare... Dock tyvärr ofta är det så att en studievägledare på just en specifik höskola vet vad som finns att läsa på just den högskolan, men kanske inte så mycket om vad andra lärosäten kan erbjuda.
    Men om du vet att du vill läsa just i Lund, då finns det all anledning att ta direktkontakt med studievägledningen på Lärarutbildningen (institutionen för utbildningsvetenskap) på just Lunds Universitet.

    Ang. det beteendevetenskapliga programmet i Lund som du länkar till i din kommentar
    Det programmet erbjuder olika inriktningar - pedagogik och sociologi... inom Sociologi ingår det minst 90 hp, vilket räcker för att sedan genom KPU bli behörig lärare i SOCIOLOGI. 
    Du kan alltså genom det kandidatprogrammet ta "kandidat i beteendevetenskap" och sedan läsa KPU, 90 hp, dvs 3 terminer till - och på så sätt blir du på 4,5 år kandidat i Beteendevetenskap och behörig lärare i Sociologi. Dock kan du inte på så sätt bli behörig lärare i Samhällsvetenskap. 
    Men prata gärna med studievägledare på just lärarutbildningar - både på Lunds Universitet och på andra lärosäten.

    Vänligen
    Lycka till!
    Julia syv

    Frågor och svar taggade med 'naturämnen' (81 st.)

    • Cirkulation

      Natur eller Ek?

      Jag undrar bara vilket gymnasieprogram jag ska välja jag har cirkulerat runt ett bra tag nu och jag funderar mellan Naturvetenskapsprogrammet och Ekonomi programmet. Jag vet att jag kan klara natur men jag vet att det skulle gå bättre akademiskt om jag tog ekonomi, men...

      Milla : : Hej!Jag vet inte om Per Brahegymnasiet alltid förlägger studier i fysik från årskurs 2 eller om de gör det tillfälligt t.ex på grund av lärarbrist, det får du fråga på den skolan... Läs hela svaret
    • vilsenpånatur

      Hur påverkas mina studier av IB?

      Hej, jag går just nu i ettan (natur) och har biologi, kemi, svenska, engelska och matte 1c, 2c och fysik 1 nästa termin. Har också samhällskunskap, franska 3 och idrott(blir inte klar förrens tvåan). Vet att IB finns sen innan, men fick hem brev där man kan läsa utomlands på IB. Skulle nog tycka...

      Milla : : Hej,jag undrar hur realistiskt är det för dig att kunna läsa på gymnasienivå utomlands? Om du vill läsa IB-programmet så finns det även i Sverige. Allmän information om... Läs hela svaret
    • sommarsolen

      Folkhögskolekvoten för läkarprogrammet?

      Hej! Jag går just nu tvåan på naturvetenskapsprogrammet och kommer ta studenten nästa år med full behörighet (nat/nat). Jag hoppas på att kunna studera till läkare i framtiden men betygen räcker inte riktigt till. Snittar mestadels B/A - men det går inte hela vägen. Jag såg att det finns...

      Milla : : Hej,regler och villkor kan förändras över tid och ibland träder de nya reglerna i kraft med kort varsel, därför är det svårt att vara säker på exakt vad som kommer... Läs hela svaret
    • Elev

      Kan jag få några bra råd inom naturvetenskap?

      Hej! Jag är 16 år och går första året på natur. Snart ska jag välja natur natur eller natur samhäll. Jag kommer nog välja natur natur eftersom jag vill bli astronom i framtiden. Jag tycker dock att fysik är svårt och matte är inte helt lätt. Vad krävs det för betyg för att bli astronom? Vad ska...

      Anna: : Hej Johannes!Särskild behörighet som universitetsutbildningar i astronomi brukar kräva är godkända betyg i gymnasiala kurser Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4. Kemi2 brukar inte... Läs hela svaret
    • Anonym

      Kan jag gå vidare till 2:an i natur med 2 F?

      Jag går just nu i 1:an i gymnasiet med inriktning natur. Jag har F i både fysik och kemi. Jag har redan valt att gå natursam men jag vet inte om jag kan gå vidare till 2:an. Kan jag gå vidare även om jag har F i både fysik och kemi. Jag vill helst inte gå om ett hel år. Det här har oroat mig i...

      Anna: : Hej!en gymnasieelev får läsa vidare till årskurserna 2 och 3 även om hen har många F i kurser på gymnasiet. Risken finns i så fall inte uppnå kraven och i slutet av... Läs hela svaret
    • Roro

      Vad är det för skillnad på inriktade och valbara kurser?

      Jag läser på Komvux nu och behöver läsa 650 poäng för att få en full gymnasieexamen (komvuxexamen) inom naturvetenskap och teknik. Nu säger jag endast vissa betyg jag har godkänt i för jag har godkänt i Biologi 1 och 2, kemi 1, men i...

      Mikael: : Hej Roro,du behöver inte läsa matematik 4 eller 5 eller fy 2 eller kemi 2. Ta en titt på Programplan för NA på gymnasieskolan. Bortse från... Läs hela svaret
    • Gustaf

      Kan jag läsa upp Naturkurser efter gymnasiet?

      Hej! Jag valde SamBet och blev precis klar med mitt första år. Jag tycker att det är allt för sent att byta program till Natur men jag skulle gärna vilja jobba med djur, djurforskning, djurvårdare eller inom biologi generellt. Kommer jag fortfarande kunna läsa upp behörigheter senare på till...

      Julia: : Hej Gustaf,det är stor skillnad på vilken utbildning som krävs, beroende på vilket yrke du siktar på:kika gärna på yrkesbeskrivningar - djurvardare-djurskotare, forskare och... Läs hela svaret
    • Josephine

      Vad motsvarar Naturkunskap 2?

      Hej, På samhällsprogrammet kan man ju välja högre matte samt naturkunskap 2 som tillval. Vad motsvarar naturkunskap 2 jämfört med naturprogrammet? Tänker då på behörighet på universitetet. Kan man t ex läsa till biolog eller liknande med hjälp av naturkunskap 2 eller gör kursen inget för ens...

      Anna: : Hej Josephine,gymnasial kurs naturkunskap 2 innehåller delar av kurserna Kemi1, Biologi1 och fysik1a.Nk2 krävs för särskild behörighet till antal högskoleutbildningar, t.ex till... Läs hela svaret
    • Christian

      Prövning i naturkunskap 1 för betyg i na1a 1 och na1a2?

      Hej! Jag försöker just nu höja mitt meritvärde genom prövning och funderar på naturkunskap 1. Jag har D betyg i na1a 1 och na1a2. Kan jag söka till naturkunskap 1 och på så sätt höja båda mina betyg samtidigt eller måste...

      Julia: : Hej Christian, vi fick nu svar från Antagningshandläggare på Avdelningen för antagning och studentstöd vid Universitets- och högskolerådet (UHR), som svarar attdet... Läs hela svaret
    • Sambelev123

      Naturvetenskapligtbasår?

      Jag har tänkt att läsa ett naturvetenskapligt basår på universitet för att få behörighet inom vissa naturutbildningar.inför mitt prgramfördjupningsval finns naturkunskap 2 som alternativ. Nk är en kurs med kemi1, biologi1 och fysik 1 samman bakat i naturkunskap 2. Hur blir det sen när man ska...

      Julia: : Hej,Nk2 är en lika stor kurs som Biologi 1 eller som Kemi1. varje kurs är á 100 gymnasiala poäng. Fysik1a är en större kurs, á 150 poäng. Alltså tar det längre tid att läsa... Läs hela svaret
    • Anastasia

      Vad är jag behörig till efter natur-sam?

      Jag ska snart börja i gymnasiet och funderar på att gå naturvetenskapsprogrammet inriktning samhällsvetenskap. Just nu är jag mest inne på att gå juridiklinjen i framtiden, men jag är även intresserad av att bli till exempel forskare inom kemi....

      Daniel: : Hej!Juristprogrammet kräver för behörighet godkända betyg i samhällskunskap 1b och i historia 1b och båda de kurserna ingår i NA, oavsett inriktning, som obligatoriska... Läs hela svaret
    • Kevin

      Gymnasieexamen från komvux för naturprogrammet?

      Hej, Jag läste natur/natur och fick ett studiebevis. Jag fick underkänt i matte 4 och gymnasiearbetet. Jag fick även ett streck i biologi 2. Jag behöver minst 200p godkänt mer än jag har nu för att uppnå poäng kraven för en gymnasieexamen. Min fråga är: räcker det för mig att läsa upp...

      Daniel: : Hej Leo,du kan på komvux (tillsammans med SYV på komvux i din "hemkommun") göra planering mot examensbevis från ett annat program - behöver inte vara just Natur.vet.programmet. Och... Läs hela svaret
    • Filip

      Läsa in till dubbel gymnasiekompetens?

      Hej, jag går tredje året på teknikprogrammet inriktning teknikvetenskap. Jag ska efter gymnasiet läsa in Kemi 2 och Biologi 2 på folkhögskola och har tänkt att möjligtvis lösa in resterande kurser som skiljer mitt program från...

      Anna: : Hej Filip,att ha läst kursen Naturspecialisering på gymnasial nivå krävs inte för behörighet till högskoleutbildningar (i alla fall inte i Sverige). Om det är möjligt att... Läs hela svaret
    • varti

      Går det att läsa enstaka kurser från läkarprogrammet?

      Hej, kan man läsa separata kurser från läkarprogrammet utan att gå i själva läkarprogrammet? Jag tänker att jag kan läsa enstaka kurser som ingår i läkarprogrammet tills jag kommer in. Kan de sedan tillgodoräknas i läkarprogrammet...

      Liselotte: : Hej!Det du beskriver i din fråga är ingenting vi på FRåGA SYV känner till eller kan rekommendera. Jag tror inte att kurser som ingår i läkarprogrammet kan... Läs hela svaret
    • Ida

      Är det försent att byta inriktning?

      Hej! Jag har precis gått klart första året på naturprogrammet och har nu sommarlov. Vid inriktningsvalet som gjordes, valde jag inriktning natur. Nu börjar jag bli osäker och ångra mig, och undrar och det går att byta inriktning eller om det...

      Julia: : Hej Ida,kontakta SYV på din skola och fråga om det fortfarande möjligt att byta inriktning. Det är varje skola som själv bestämmer hur och när de delar upp elever mellan... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga