Jag pluggar just nu min första termin på socionomprogrammet och trivs bra. Grejen är att jag också är väldigt intresserad av att studera statsvetenskap. Jag känner mig inte redo att hoppa av socionomprogrammet, men jag hade så gärna velat kombinera studierna med statsvetenskap, då jag är intresserad av båda områderna. Jag är dessutom politiskt intresserad och funderar på att engagera mig, så därför hade jag gärna velat bredda mina kunskaper om det politiska systemet! Min fråga är hur jag ska tänka kring det här. Jag har förstått att man max får lov att plugga 45 hp per termin. Betyder det då att det inte är möjligt för mig att söka ett baskurspaket i statsvetenskap på 30 hp till hösten samtidigt som jag pluggar socionom? Och även om det skulle gå, klarar man av att studera mer än 100%? Hittills har jag inte drunknat i plugg, och jag är studiemotiverad och har bra självdisciplin. Är det en ide att söka ett program på distans så att inte olika moment krockar, eller är det bästa alternativet helt enkelt att bara bestämma sig för antingen eller? Utöver denna kanske luddiga fråga har jag några mer konkreta frågor som handlar om behörighet till kurser: 1. På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs? 2. På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32132 frågor besvarade.
Hur ska man tänka om man är intresserad av flera olika studieområden?
1 Svar
Hej,
du ställer flera frågor och jag ska försöka svara på alla men återkom gärna om jag glömmer eller missar svara på något du undrar över.
Jag ska börja med att svara på om det är rimligt att läsa på mer än 100%. Det finns en anledning till varför antagning.se antar till max 45 hp per termin (vilket motsvarar 150% av studietakt med studieinsats på cirka 60 timmar per vecka) - för att de flesta av oss skulle "fara illa" om de läste mer än 60 timmar per vecka... man måste hinna vila, ha fritid, umgås med vänner mm. Och har man tid över så kan man skaffa sig ett extrajobb eller hobby eller bedriva självstudier. All kunskap man skaffar sig behöver inte komma från en formell utbildning utan man kan bedriva självstudier: läsa böcker, inhämta kunskap på olika sätt förutom att gå i skola och läsa en kurs eller ett program...
Med det sagt, så finns det exempel på att folk klarade läsa mycket mer än endast 100% eller 150%. För det första så kan man läsa på universitetsnivå, och samtidigt läsa någon privat utbildning, läsa på ett studieförbund, folkhögskola, komvux mm. Ingen kollar om du läser på universitetet och samtidigt läser på komvux, t.ex eller köper utbildning på en privat skola. Man ska dock tänka på att hinna och orka. Och även om vi pratar bara om universitetsstudier, så kan du till nästa termin komma in på 45 hp Nya studier (t.ex ett heltidsprogram + en kurs som går på halvtid) och detta samtidigt som du inom ditt nuvarande program har platsgaranti på kurser som ingår. På så sätt kan du, teoretiskt sett, läsa 75 hp nästa termin (vilket motsvarar studieinsats på 100 timmar per vecka och då är frågan: När ska man ha tid att sova?). Teoretiskt sett, är "ingenting omöjligt", men i praktiken är det inte rimligt (i alla fall inte för "normala-vanliga" människor). Det finns några få som har fotografiskt minne och snappar åt sig kunskap otroligt snabbt men det är ett undantag. Är man normalbegåvad och inte en savant/geniet då rekommenderas att läsa på heltid men kanske någon termin ta en halvtidskurs vid sidan av då blir det 150% den terminen... typ så. Men det är du som bestämmer vad du orkar och hur du ska göra.
Du skriver också en fråga: "På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs?" Och mitt svar blir: om det står att urvalskriterier är endast högskolepoäng, då kommer sökande som har flest antal högskolepoäng in först. Behörighet är 30 hp i ett samhällsvetenskapligt ämne, men det kommer säkert finnas sökande som har många fler högskolepoäng och de kommer in först, och sedan de som har färre poäng, och de som endast har 30hp kanske inte komma in trots att de är behöriga, för att de med fler hp i bagaget går före.
Du ställer också en annan fråga: "
På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?" Och här har jag en gissning: det är möjligt att de 4 personerna som redovisas att de kom in är de som sökte den kursen som fristående kurs och att den kurs ingår, annars, i ett eller flera program. Inom programmet har man platsgaranti på kurser som ingår. Om alla som läser ett program kom in på en kurs som ingår inom programmet och det finns möjlighet att ta ännu några fler, då antas de med högst merit av de sökande som inte läser ett program, utan sökte kursen som fristående kurs. Det är som sagt min gissning. Jobbar inte med antagning till universitetet så du får fråga de som jobbar med antagningen, t.ex antagningsgruppen på det aktuella lärosäte.
***********
Jag har nu gjort ett försök att svara på alla dina frågor, men om jag missade ngt. återkom så ska jag göra försöka bättra mig!
Frågor och svar taggade med 'skaffa lärarexamen' (12 st.)
-
Vad behöver jag läsa för att bli engelskalärare?
Jag har en kandidatexamen i engelska språket och har nu börjat fundera på att utbilda mig till engelskalärare. Vad behöver jag läsa till? Kan jag läsa en master i engelska språket + pedagogik? Vad krävs för de olika nivåerna dvs...
Hej,jag vill börja svara med att "påminna om" att även obehöriga lärare får lov att undervisa (när det är lärarbrist). Men det är bra att du... Läs hela svaret -
lägga till företagsekonomi när jag ansöker om lärarlegitimation?
Hej, Jag har en kandidatexamen i företagsekonomi. Jag har snart läst färdigt yrkeslärarprogrammet, 90 p. Där jag blir behörig att undervisa på vård-och omsogsprogrammet och Barn och fritid på gymnasiet och vuxenutbildning. Kan jag även bli...
Hej,det är skolverket som utfärdar läralegitimationer och de som är experter på lärarutbildningar och lärarbehörigheter är studievägledare... Läs hela svaret -
Lärarlegitimation åk 7-9?
Hej! Jag har 60hp i historia och ska gå ytterligare 30hp i historia nu under våren. Jag har även 90hp i statsvetenskap sedan innan. Jag undrar därför vad mer som krävs för att jag ska kunna ta ut en lärarlegitimation i SO åk 7-9 i framtiden, om...
Hej Tobias,du behöver komma in på KPU, kompletterande pedagogisk utbildning, som är ett program på 90 hp (tre terminer om man läser på heltid). Kontakta studievägledare på de... Läs hela svaret -
Byta karriär efter man passerat 40?
Jag är utbildad biolog (kandidatexamen) sedan 20 år tillbaka, men har inte arbetat inom naturvetenskap. Jag har även en examen i företagsekonomi (redovisning) och har arbetat redovisning och revision sedan 2003. Jag funderar på att byta yrke då mitt intresse...
Hej Jennie,undervisning i ekonomi finns på gymnasiet; i naturvetenskap - både på grundskolans senare år och på gymnasiet. Med din bakgrund skulle du ev kunna genom KPU bli gymnasielärare... Läs hela svaret -
vad behöver man göra för att bli modersmålslärare?
Behöver man studera till lärare först för att studera vidare som modersmålslärare? Finns de en utbildning inom modersmål?
Hej Zara,enligt informationen på... Läs hela svaret -
Lärarexamen utan att ta den tradionella vägen med ett vanligt program?
Jag är intresserad av att plugga lärare under så kort tid så möjligt för att jag ska hinna göra andra ambitioner. Kompletterande pedagogisk utbildning verkar vara ett alternativ då man kan få lärarlegitimation i ett ämne efter att ha...
Hej Yunis,att bli lärare med legitimation i ett ämne är ett Undantag och vi kan inte direkt rekommendera det. Och detta av flera anledningar:- det är svårt att... Läs hela svaret -
Yrkeslärare häst ?
Jag är diplomerad ridlärare level II (folkhögskola 1.5år) och funderar på yrkeslärarutbildning inom häst. Är enda vägen yrkeslärarprogrammet eller kan jag på något sätt läsa fristående kurser? Läser nu...
I avsaknad av behöriga lärare kan du få jobb redan nu men vill du bli behörig, är det lärarlegitimation du söker hos Skolverket och i grunden måste du ha Lärarexamen . Om du på ngt... Läs hela svaret -
Hur studerar jag till syo eller lärare?
Hej Jag har en magister i arbetslivspedagog från Lunds universitet och arbetar idag som rekryteringskonsult. Jag är sugen på att skola om mig till Syo alt lärare. Pga av att jag inte har möjlighet att ta mer studielån skulle jag vilja minimera min studietakt och längd. Får jag tillgodoräkna mig...
Hej Elin, det är lärarbrist och även brist på Studie- och yrkesvägledare. Det går därför att få anställning som lärare och/eller som SYV (tyvärr)... Läs hela svaret -
Hur ska jag tänka angående val av universitet?
Hej! Jag tar studenten nu i vår och det börjar bli dags för att planera inför framtiden. Jag funderar på att bli ämneslärare i gymnasiet med samhällskunskap och historia som ämnen. Denna kombination finns bara i Malmö (i Skåne). Saken är att jag har hört väldigt mycket negativt om Malmö...
Hej Elias!Du ställer ett antal viktiga frågor; men en del av dem kan inte vi på Fråga syv svara på... tyvärr. :( Jag svarar på det vi kan svara, var god läs... Läs hela svaret -
Ämneskombination?
Hej! Jag studerar till religionslärare och undrar om det går att säga vilket ämne det är bäst att kombinera med för framtida jobbmöjligheter. Jag funderar på svenska eller samhällskunskap. Går det att veta om något av de två är bättre än det andra?
Hej Jenny, det är en viktig och intressant fråga du ställer - om ämneskombinationer för lärare. Dock är det svårt att ge ett svar eftersom både svenska och samhällskunskap är... Läs hela svaret -
Vilken linje ska man gå för att bli special pedagog?
Finns det något yrkesprogram som man kan gå för att bli special pedagog, vilket? Eller bara högskoleförberedande program?
Hej NikoIina! En specialpedagog >>> arbetar för att underlätta för barn, ungdomar och vuxna i behov av särskilt stöd.Till skillnad från speciallärare... Läs hela svaret -
Hur ska jag göra för att få examen?
Jag har gått lärarprogrammet enligt en av de gamla utbildningarna (började ht.2009), men har en del rester och har haft uppehåll i ett år för att jobba. Många av de kurserna jag gick då finns inte längre vilket gör det svårt att ta igen dem, så nu undrar jag hur jag ska avsluta mina studier och...
Hej Evelina! Tyvärr så är din fråga väldigt "smal" (eller specifik) och kräver specialkunskap som enbart Studievägledare på lärarutbildningen har och inte vilken lärarutbildning som helst utan du måste vända dig till den... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga