Jag pluggar just nu min första termin på socionomprogrammet och trivs bra. Grejen är att jag också är väldigt intresserad av att studera statsvetenskap. Jag känner mig inte redo att hoppa av socionomprogrammet, men jag hade så gärna velat kombinera studierna med statsvetenskap, då jag är intresserad av båda områderna. Jag är dessutom politiskt intresserad och funderar på att engagera mig, så därför hade jag gärna velat bredda mina kunskaper om det politiska systemet! Min fråga är hur jag ska tänka kring det här. Jag har förstått att man max får lov att plugga 45 hp per termin. Betyder det då att det inte är möjligt för mig att söka ett baskurspaket i statsvetenskap på 30 hp till hösten samtidigt som jag pluggar socionom? Och även om det skulle gå, klarar man av att studera mer än 100%? Hittills har jag inte drunknat i plugg, och jag är studiemotiverad och har bra självdisciplin. Är det en ide att söka ett program på distans så att inte olika moment krockar, eller är det bästa alternativet helt enkelt att bara bestämma sig för antingen eller? Utöver denna kanske luddiga fråga har jag några mer konkreta frågor som handlar om behörighet till kurser: 1. På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs? 2. På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32122 frågor besvarade.
Hur ska man tänka om man är intresserad av flera olika studieområden?
1 Svar
Hej,
du ställer flera frågor och jag ska försöka svara på alla men återkom gärna om jag glömmer eller missar svara på något du undrar över.
Jag ska börja med att svara på om det är rimligt att läsa på mer än 100%. Det finns en anledning till varför antagning.se antar till max 45 hp per termin (vilket motsvarar 150% av studietakt med studieinsats på cirka 60 timmar per vecka) - för att de flesta av oss skulle "fara illa" om de läste mer än 60 timmar per vecka... man måste hinna vila, ha fritid, umgås med vänner mm. Och har man tid över så kan man skaffa sig ett extrajobb eller hobby eller bedriva självstudier. All kunskap man skaffar sig behöver inte komma från en formell utbildning utan man kan bedriva självstudier: läsa böcker, inhämta kunskap på olika sätt förutom att gå i skola och läsa en kurs eller ett program...
Med det sagt, så finns det exempel på att folk klarade läsa mycket mer än endast 100% eller 150%. För det första så kan man läsa på universitetsnivå, och samtidigt läsa någon privat utbildning, läsa på ett studieförbund, folkhögskola, komvux mm. Ingen kollar om du läser på universitetet och samtidigt läser på komvux, t.ex eller köper utbildning på en privat skola. Man ska dock tänka på att hinna och orka. Och även om vi pratar bara om universitetsstudier, så kan du till nästa termin komma in på 45 hp Nya studier (t.ex ett heltidsprogram + en kurs som går på halvtid) och detta samtidigt som du inom ditt nuvarande program har platsgaranti på kurser som ingår. På så sätt kan du, teoretiskt sett, läsa 75 hp nästa termin (vilket motsvarar studieinsats på 100 timmar per vecka och då är frågan: När ska man ha tid att sova?). Teoretiskt sett, är "ingenting omöjligt", men i praktiken är det inte rimligt (i alla fall inte för "normala-vanliga" människor). Det finns några få som har fotografiskt minne och snappar åt sig kunskap otroligt snabbt men det är ett undantag. Är man normalbegåvad och inte en savant/geniet då rekommenderas att läsa på heltid men kanske någon termin ta en halvtidskurs vid sidan av då blir det 150% den terminen... typ så. Men det är du som bestämmer vad du orkar och hur du ska göra.
Du skriver också en fråga: "På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs?" Och mitt svar blir: om det står att urvalskriterier är endast högskolepoäng, då kommer sökande som har flest antal högskolepoäng in först. Behörighet är 30 hp i ett samhällsvetenskapligt ämne, men det kommer säkert finnas sökande som har många fler högskolepoäng och de kommer in först, och sedan de som har färre poäng, och de som endast har 30hp kanske inte komma in trots att de är behöriga, för att de med fler hp i bagaget går före.
Du ställer också en annan fråga: "
På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?" Och här har jag en gissning: det är möjligt att de 4 personerna som redovisas att de kom in är de som sökte den kursen som fristående kurs och att den kurs ingår, annars, i ett eller flera program. Inom programmet har man platsgaranti på kurser som ingår. Om alla som läser ett program kom in på en kurs som ingår inom programmet och det finns möjlighet att ta ännu några fler, då antas de med högst merit av de sökande som inte läser ett program, utan sökte kursen som fristående kurs. Det är som sagt min gissning. Jobbar inte med antagning till universitetet så du får fråga de som jobbar med antagningen, t.ex antagningsgruppen på det aktuella lärosäte.
***********
Jag har nu gjort ett försök att svara på alla dina frågor, men om jag missade ngt. återkom så ska jag göra försöka bättra mig!
Frågor och svar taggade med 'behörig lärare' (37 st.)
-
Hur blir man behörig att undervisa i AI?
Hejsan, som rubriken lyder undrar jag vad ska man läsa för att bli behörig lärare i ämnet eller ämnen som har med AI, artificiell intelligens att göra? Tack på förhnad! Pia
Hej och tack för din fråga om behörighet att undervisa i AI!Jag gissar på att din fråga gäller lärare i gymnasiet eller komvux, alltså hur blir man behörig att... Läs hela svaret -
Kan man plugga till lärare utomlands med CSN?
Hej! Jag är intresserad av att plugga till lärare i spanska (och engelska men främst spanska) på gymnasienivå. Jag skulle jättegärna vilja bo i Spanien och studera där för att bli så bra på språket som möjligt plus att det...
Hej,information om studiemedel vid utlandsstudier finner du på csn.se/bidrag-och-lan/studiestod/utlandsstudier-med-studiemedel och du kan också kontakta de som jobbar på CSN.Om studieplats... Läs hela svaret -
Bildlärare 7-9?
Hej! Jag går för tillfället utbildningen grundlärare med inriktning fritidshem. Förra terminen läste vi ämne och jag har nu läst bildpedagogik 30 hp som kommer ge mig behörighet att undervisa i bild från årskurs 1-6. Jag skulle vilja...
Hej,det en allmän studievägledare kan berätta om yrket Bildlärare finns att ta del av i yrkespresentationen på framtid.se/yrke/bildlarare Vill man bli "behörig lärare" är det att... Läs hela svaret -
Utbildningsfråga?
Hej Jag hade fråga angående lärarutbildningen årskurs 7-9. Är det så att man läser första ämne och andra ämne som man själv då väljer. Men läser man även andra ämnen som Engelska, svenska eller matte? Pluggar...
Hej Leah!lärare på högstadiet, åren 7-9 i grundskolan, brukar vara behöriga i 3 ämnen (ibland i 2, men oftast i 3 ämnen). Du ser i namnet på ämneslärarprogrammet vilka ämnen som... Läs hela svaret -
vad behöver man göra för att bli modersmålslärare?
Behöver man studera till lärare först för att studera vidare som modersmålslärare? Finns de en utbildning inom modersmål?
Hej Zara,enligt informationen på... Läs hela svaret -
Hur läser jag till lärare när jag redan har en utbildning?
Hej, Kan jag bygga på detta och bli ämneslärare i gymnasiet? Behöver hjälp att reda ut detta då jag inte hittar tillräcklig information någonstans. Eller kan jag på något annat sätt bli lärare?
Hej Sanna,om du vill få ut lärarlegitimation från Skolverket, måste du bland annat få ut Lärarexamen.Lärarexamen får man på... Läs hela svaret -
Behörig för modersmål i gymnasiet ?
Måste man ha en lärarexamen för att kunna få behörigheten att undervisa modersmål på gymnasiet ? Det står så på Skolverkets sida, men jag har en vän som enbart behövde läsa pedagogiken + 30p av det aktuella språket...
Hej, fick din vän Legitimation som lärare i Modersmål? I så fall kanske avdelning för lärarlegitimationer på Skolverket gjorde fel eller gjorde undantag (pga ngn omständighet -... Läs hela svaret -
Hur utbildar man sig till musiklärare?
Hej, jag undrar hur man utbildar sig till musiklärare. Är det något speciellt universitet man ska börja på? Och hur länge tar det att utbilda sig till musiklärare?
Hej! kika gärna på framtid.se/yrke/musiklarare där bl.a berättas om hur man i Sverige blir "behörig Musiklärare"; det fins det - se info på sidan, länk ovan, om tre olika... Läs hela svaret -
Är det möjligt att bli idtrottslärare efter gymnasiet?
Hej, det finns hur många jobb som helst som man kan få efter gymnasiet, men jag är stort intresserad av idrott. Jag undrade varför ska man behöva läsa så länge för att bli idtrottslärare? Jag tror att jag har de kunskaper som krävs,...
Hej Daniel, när det är brist på behöriga lärare kan även obehöriga få jobb, ofta vikariat under ett läsår.För att bli Behörig (i Sverige)... Läs hela svaret -
Får man behörighet för gymnasiet om man utbildar sig inom högstadiet?
Hej, jag ska söka till högskolan och det lutar åt att det blir en lärarutbildning. Jag skulle vilja ha en sådan bred behörighet som möjligt och min fråga är då om man utbildar sig till exempelvis religionslärare med riktning mot...
Hejsan, jo, det är så här (i alla fall som reglerna ser ut i Sverige idag) att Gymnasielärare är behöriga att undervisa i samma ämne även på högstadiet (år 7-9 på grundskolan).HälsningarD: -
Yrkeslärare häst ?
Jag är diplomerad ridlärare level II (folkhögskola 1.5år) och funderar på yrkeslärarutbildning inom häst. Är enda vägen yrkeslärarprogrammet eller kan jag på något sätt läsa fristående kurser? Läser nu...
I avsaknad av behöriga lärare kan du få jobb redan nu men vill du bli behörig, är det lärarlegitimation du söker hos Skolverket och i grunden måste du ha Lärarexamen . Om du på ngt... Läs hela svaret -
Kan jag kombinera utbildningar?
Hej! Jag har tänkt läsa historikerprogrammet på Uppsala universitet nu till hösten. Jag vet dock att det kan vara väldigt svårt att får jobb efter utbildningen. Därför undrar jag om programmet går att kombinera men antingen någon...
Hej,du kan hitta info om yrken inkl.vilken utbildning som leder till yrket på www.framtid.set.ex Arkivarie - Till exempel kan man skaffa sig en kandidatexamen (motsvarande 3 års-studier på heltid), inom vilken... Läs hela svaret -
Kan jag få hjälp att hitta rätt utbildning?
Hej jag läser bank och försäkringsrådgivare på yrkeshögskolan i Göteborg. Jag tycker inte att det känns helt rätt för mig utan det känns bara allmänt fel tyvärr. Jag känner att jag skulle vilja få lite hjälp...
Hej, Lärare är i Sverige ett yrke som sedan ett antal år tillbaka kräver Legitimation; i grunden för legitimationen ligger Lärarexamen som man kan få genom studier på... Läs hela svaret -
Blir jag behörig att undervisa i svenska som andraspråk?
Hej, Jag har precis börjat en grundlärarutbildning 4-6 och vi har precis börjat med en kurs som heter ''SVENSKA OCH LÄRANDE: BARNS TAL-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING I ETT FLERSPRÅKIGT PERSPEKTIV''. Det jag undrar är om jag blir behörig att...
Hej Sara,behörighet för grundskolelärare i Sverige är "under översyn"; det kan bli förändringar ... prata gärna med studievägledare på din... Läs hela svaret -
Hur blir jag SFI lärare?
Hej! Jag tycker att det kan vara roligt att jobba som SFI lärare. Jag har examen i rysk filologi och är en diplomerad lärare i ryska. Men den utbildningen fick jag utomlands, i Ryssland. Här är jag klar bara med SVA3. Nu tänker jag - hur kan jag bli en...
Hej Ksenia, kika gärna på framtid.se/yrke/sfi-larare Behöriga och obehöriga lärareVill man bli Behörig SFI-lärare, kan det för dig ta några år. Pga lärarbrist, är det... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga