Jag pluggar just nu min första termin på socionomprogrammet och trivs bra. Grejen är att jag också är väldigt intresserad av att studera statsvetenskap. Jag känner mig inte redo att hoppa av socionomprogrammet, men jag hade så gärna velat kombinera studierna med statsvetenskap, då jag är intresserad av båda områderna. Jag är dessutom politiskt intresserad och funderar på att engagera mig, så därför hade jag gärna velat bredda mina kunskaper om det politiska systemet! Min fråga är hur jag ska tänka kring det här. Jag har förstått att man max får lov att plugga 45 hp per termin. Betyder det då att det inte är möjligt för mig att söka ett baskurspaket i statsvetenskap på 30 hp till hösten samtidigt som jag pluggar socionom? Och även om det skulle gå, klarar man av att studera mer än 100%? Hittills har jag inte drunknat i plugg, och jag är studiemotiverad och har bra självdisciplin. Är det en ide att söka ett program på distans så att inte olika moment krockar, eller är det bästa alternativet helt enkelt att bara bestämma sig för antingen eller? Utöver denna kanske luddiga fråga har jag några mer konkreta frågor som handlar om behörighet till kurser: 1. På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs? 2. På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32148 frågor besvarade.
Hur ska man tänka om man är intresserad av flera olika studieområden?
1 Svar
Hej,
du ställer flera frågor och jag ska försöka svara på alla men återkom gärna om jag glömmer eller missar svara på något du undrar över.
Jag ska börja med att svara på om det är rimligt att läsa på mer än 100%. Det finns en anledning till varför antagning.se antar till max 45 hp per termin (vilket motsvarar 150% av studietakt med studieinsats på cirka 60 timmar per vecka) - för att de flesta av oss skulle "fara illa" om de läste mer än 60 timmar per vecka... man måste hinna vila, ha fritid, umgås med vänner mm. Och har man tid över så kan man skaffa sig ett extrajobb eller hobby eller bedriva självstudier. All kunskap man skaffar sig behöver inte komma från en formell utbildning utan man kan bedriva självstudier: läsa böcker, inhämta kunskap på olika sätt förutom att gå i skola och läsa en kurs eller ett program...
Med det sagt, så finns det exempel på att folk klarade läsa mycket mer än endast 100% eller 150%. För det första så kan man läsa på universitetsnivå, och samtidigt läsa någon privat utbildning, läsa på ett studieförbund, folkhögskola, komvux mm. Ingen kollar om du läser på universitetet och samtidigt läser på komvux, t.ex eller köper utbildning på en privat skola. Man ska dock tänka på att hinna och orka. Och även om vi pratar bara om universitetsstudier, så kan du till nästa termin komma in på 45 hp Nya studier (t.ex ett heltidsprogram + en kurs som går på halvtid) och detta samtidigt som du inom ditt nuvarande program har platsgaranti på kurser som ingår. På så sätt kan du, teoretiskt sett, läsa 75 hp nästa termin (vilket motsvarar studieinsats på 100 timmar per vecka och då är frågan: När ska man ha tid att sova?). Teoretiskt sett, är "ingenting omöjligt", men i praktiken är det inte rimligt (i alla fall inte för "normala-vanliga" människor). Det finns några få som har fotografiskt minne och snappar åt sig kunskap otroligt snabbt men det är ett undantag. Är man normalbegåvad och inte en savant/geniet då rekommenderas att läsa på heltid men kanske någon termin ta en halvtidskurs vid sidan av då blir det 150% den terminen... typ så. Men det är du som bestämmer vad du orkar och hur du ska göra.
Du skriver också en fråga: "På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs?" Och mitt svar blir: om det står att urvalskriterier är endast högskolepoäng, då kommer sökande som har flest antal högskolepoäng in först. Behörighet är 30 hp i ett samhällsvetenskapligt ämne, men det kommer säkert finnas sökande som har många fler högskolepoäng och de kommer in först, och sedan de som har färre poäng, och de som endast har 30hp kanske inte komma in trots att de är behöriga, för att de med fler hp i bagaget går före.
Du ställer också en annan fråga: "
På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?" Och här har jag en gissning: det är möjligt att de 4 personerna som redovisas att de kom in är de som sökte den kursen som fristående kurs och att den kurs ingår, annars, i ett eller flera program. Inom programmet har man platsgaranti på kurser som ingår. Om alla som läser ett program kom in på en kurs som ingår inom programmet och det finns möjlighet att ta ännu några fler, då antas de med högst merit av de sökande som inte läser ett program, utan sökte kursen som fristående kurs. Det är som sagt min gissning. Jobbar inte med antagning till universitetet så du får fråga de som jobbar med antagningen, t.ex antagningsgruppen på det aktuella lärosäte.
***********
Jag har nu gjort ett försök att svara på alla dina frågor, men om jag missade ngt. återkom så ska jag göra försöka bättra mig!
Frågor och svar taggade med 'kommunal gymnasieskola' (14 st.)
-
Förklara för elever vad skilland mellan kommunal och friskola är?
Hej, hur tycker ni man bör förklara för elever som väljer till gymnasiet vad skillnaden mellan kommunala och fristående skolorna är? Tack.
Hej Jelena och tack för din fråga.Vad är skillnaden mellan en kommunal och en fristående gymnasieskola?I det svenska skolsystemet finns det, som bekant, både... Läs hela svaret -
Regional gymnasieskola, på vilket sätt skiljer den sig från kommunal?
Hej! Jag ställde min fråga i rubriken, nämligen Regional gymnasieskola, på vilket sätt skiljer den sig från kommunal? och från friskola? vad gäller för gymnasieskolorna som drivs av regionerna? hur många är de skolorna som drivs av regionerna? Tusen tack för era svar! J. :)
Hej Jelena.Att en gymnasieskola har Region (f d landsting) som huvudman innebär att alla elever som är skrivna (folkbokförda) i någon av de kommuner som ligger inom... Läs hela svaret -
Hur gör man skolbyte vid flytt?
Jag har flyttat från en stad till en annan och undrar hur det går till med att byta gymnasieskola, jag ska nu börja tredje ring på en privat gymnasieskola och undrar över om det gäller samma regler för privata skolor och kommunala skolor, jag vet att...
Hej, du ställer en rätt så svår fråga... det är många "aspekter" här; för det första, så finns kanske inte samma program och inriktning i den nya staden. Om... Läs hela svaret -
Gå svenskt gymnasium från utlandet?
Hej! Jag har en vän från Sydkorea som gärna vill gå på svenskt gymnasium (IB-programmet). Problemet är att det är väldigt svårt art hitta information kring hur eller om det går för henne att göra det som icke-asylsökande,...
Hej Frida,det är en svår fråga att svara på, bl.a pga det innefattar många olika "delar": kostnader, uppehållstillstånd, rätt att få utbildningsplats, bostad, tillsyn,... Läs hela svaret -
Vad är skillnaden på en kommunal och en friskola?
Jag undrar om det spelar någon roll ifall man väljer en kommunal eller friskola? Påverkar studierna pågrund av vad det är för skola eller hur lärarna är? Vad skulle du som syv rekommendera man ska välja? Vad är skillnaden mellan de...
Hej Jonna, du får gärna se info på gymnasieguiden.se/informeras/skoltyper -
Byta gymnasieskola till en annan stad, vad händer?
Hej, det är så här att jag ska flytta. Jag ska även byta gymnasie till en annan stad. JUst nu går jag i ettan och ska början tvåan nästa år. JAg har redan fått mina betyg och även i betyg i idrott. PÅ de flesta gymnasieskolor har man idrott i ett och ett halv år. Vi hade nämligen bara ett år....
Hej Olyvia; du kan önska gå på en viss gymnasieskola - och ta kontakt med den skolan själv; men det är inte säkert att skolan du vill gå på har plats (ledig plats)... Läs hela svaret -
Övningar för gruppvägledning i skolan?
Hej - jag söker bra övrningar för att köra GRUPPVÄGLEDNING på grund- och gymnasieskolan. Tusen tack för alla tips ni kan ge! S.
Hejsan, det finns många olika gruppvägledningsövningar. vi valde ett antal - ca 15 st. - och presenterar dem på fragasyv.se/dokumentarkiv - men jag ska klistra in dem här neda... Läs hela svaret -
Rätt till inackorderingstillägg?
Hej. Min dotter går i 9an är intresserad av att studera på Engelska Gymnasiet i Stockholm. Vi bor i Dalarna (över 20 mil från skolan) och om hon ska gå där kommer hon att vara inackorderad någonstans i Stockholm. Är man berättigad till inackorderingstillägg via hemkommun eller CSN för den...
Hej! Är det IEGS>>> du menar? IEGS är en friskola och det är i så fall hos CSN som man ansöker om insckorderingstillägget men CSN tittar på om det finns samma program... Läs hela svaret -
Byta skola efter årskurs 1?
Min son går på högbergsskolan i tierp och nu i slutet på termin 1 så har dom beslutat att det inte kommer bli nån klass i den inriktnigen han hade tänkt välja. Går el programmet och skulle välja data inriktning. Skulle vilja veta hur det funkar att byta skola. Närmsta orterna är gävle och...
Hej Thomas, väldigt tråkigt att rätt inriktning inte kommer att erbjudas på din sons skola. Din son går på en kommunal gymnasieskola och det finns andra kommunala skolor inom... Läs hela svaret -
Får man ändra sig efter 3 maj?
Hej! Imorgon 3 maj kl. 16.00 är deadline för IM programmen. Betyder det att det inte går att ändra prioteringer, eller önskemål efter i morgon kl 16.00? Om man tilleksempel ångrar sitt 1 val, vad gör man då? Tackar man bara nej, och så har man chans på sitt andra val, eller hur fungerar det?
Hej Erik! Jag antar att du söker gymnasial utbildning i Göteborg eller i en kommun nära Gbg, där ni använder Indra2 - antagningssystemet och att du syftar info som står på första sidan... Läs hela svaret -
Läsa teknik i Stockholm?
Hej! Bor i Karlstad men vill gå på gymnasie i Stockholm eftersom jag kommer gå universitet där så lika bra att flytta dit redan! Men undrar om man kan få mer bidrag isf? Är 17år nu kan jag få mer bidrag lägenhet osv när jag fyller 18?
Hejsan, dina vårdnadshavare har försörjningsplikt för dig fram tills du fyller 18 år minst, men om du när du blir 18 år inte har tillräcklig inkomst, förlängs... Läs hela svaret -
Söka till gymnasie i annat län?
Jag bor i Laholm och undrar om jag kan söka till gymnasier i Linköping?
Hej Edvin! Du får söka till alla gymnasiala utbildningar i hela Sverige, men det är inte lätt att komma in på alla dem, utan det beror på om du blir mottagen som första- eller som... Läs hela svaret -
kan jag börja på två på gymnasiet på en annan skola?
Hej! Jag går just nu ettan på naturvetenskapsprogramet på gymnasiet på mikael elias teoretiska gymnasium i Övik. Men jag skulle vilja gå på niu Orientering i Sundsvall och undrar om det funkar, att man byter till tvåan, eller måste jag då gå om? Jag vet att går just nu 5 personer i årkurs 1 på...
Hej Victorua! med frågor om att byta till Naturvetenskapsprogrammet på Sundsvallsgymnasium, bör du ta kontakt med deras SYV Emma Forsberg, som ansvarar för Bygg- och... Läs hela svaret -
Vill gå IB men finns ej möjlighet i hemlänet, lösning hur?
Hej. Jag är en elev som går just nu årskurs 9 på grundskola i Kalix. Nu när gymnasiet närmar sig så har jag tänkt väldigt mycket på de valen som jag behöver göra. Det som jag alltid har viljat gå är/var ekonomi med inrikting ekonomi, men jag måste säga att IB låter väldigt lovande, speciellt med...
Hej Aram! Du har rätt att söka till vilken gymnasieskola som helst i hela Sverige. IB, så vitt vi vet, finns på följande 30 gymnasieskolor att söka till hösten 2016:... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga