Frågor och svar taggade med 'utan gymnasieexamen' (18 st.)

3 Poäng

petra 2019-04-18

Hej,
Om en elev är behörig med 8 eller 12 betyg till både yrkesprogram och högskoleförberedande program, men i högstadiet haft anpassad studiegång av hälsoskäl, hur hanterar man detta på gymnasiet?
Eleven behöver alltså inte läsa in ex matte eller svenska och eleven har inga inlärningssvårigheter utan snarare bra betyg
Med vänlig hälsning,

3 Svar

3 Poäng

Liselotte SYV på GymnasieGuiden 2019-04-18

Hej Petra,
om eleven vill uppnå grundläggande behörighet till högskolestudier eller få ut Yrkesexamen (utan högskolebehörighet) - i vilket fall, om hen vill få fullständig gymnasial kompetens = Examensbevis >>, så måste hen få ihop betyg så de räcker för att uppnå kraven för Examensbevis (och det rätt så tuffa krav). Det finns i princip inget utrymme att "ta bort kurser" på gymnasiet - för att eleven kommer i så fall inte uppnå kraven för examensbevis.
Jag ser följande möjliga lösningar:
- läsa på gymnasiet så mycket som elevens hälsa tillåter och komplettera sedan på komvux;
- försöka få förlängd studiegång och försöka klara kraven för examensbevis på längre tid, ex. på fyra år i stället för 3 år;
- söka till Korr (distansgymnasiet) >>;
- prata med elevens barn- och utb.förvaltningen (i den kommunen där eleven är folkbokförd) och fråga om de har förslag på någon annan lösning.

Liselotte

2 Poäng

Anna SYV på FrågaSYV 2019-04-18

Hej Petra,

Se gärna info antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/En-annan-vag - de kurser som nämns där på sidan som ihop med arbetslivserfarenhet ger grundläggande behörighet, skulle jag i så fall försöka prioritera att läsa - i första hand.

Sedan kanske det är ett bättre (mer passande för just den eleven) alternativ - att försöka komma på distans-gymnasiet Korr eller på en folkhögskolans Allmän kurs. Som regel, tar folkhögskolorna från det året som man fyller 18 år; men utbildningsförvaltningen i elevens hemkommun kan köpa plats på en folkhögskola. det är en annan studiemiljö på folkhögskolorna - det är mest vuxna (de som är över 18 år men ofta mycket äldre personer) som läser; på folkhögskolorna utanför stora städer finns ofta Internat/studerandeboende; de flesta folkhögskolor erbjuder många estetiska kurser. Många folkhögskolor har "profiler" - som t.ex kan vara musik, bild eller ngt. specifikt språk (ex. Esperanto - det internationella språket). Det är kanske värt att göra några studiebesök på några olika folkhögskolor, men i fall utb.förvaltnigen vägrar att köpa plats - kommer ej eleven bli antagen innan det året hen fyller 18 år (för att folkhögskolan får ju inte statsbidrag för någon som är yngre än 18 år).

Utökat svar

2019-04-18

Svårigheter att göra anpassningar på gymnasiet
- det är på en vanlig gymnasieskola ofta rätt stora klasser, kan vara upp till 34 elever som börjar i åk1.
- schemat kan innehålla håltimmar (redan "som det är" för alla elever) och i fall en elev ska läsa ett ämne där lektionen ligger kl.8.00 och sedan ett ämne där lektionen börjar kl.15.45 och inga lektioner där emellan - blir det ändå långa dagar för eleven ... att lägga schemat för hela skolan så att det ska passa just en specifik elev, är ofta omöjligt (för att det finns många olika saker en schmaläggare bör tänka på, annars, också);
I så fall - tänker jag - det är kanske bäst att söka till de gymnasieskolorna som ligger närmast bostaden, så att eleven kan på sina håltimmar snabbt komma hem.
Kontakta gärna de gymnasieskolorna som eleven sökt eller ska söka till under Omvalsperioden och fråga rektorn och kurator (kurator har sekretess, så det är OK att berätta "allt" för kuratorn; hen kommer inte föra det vidare ....).
Att eleven pga hälsoskäl har behov och troligtvis också Rätt till vissa anpassningar, är nog så - men sedan i praktiken, när rektorn har jättemånga elever som har olika speciella behov (några som är särbegåvade och understimulerade, för att de kanske kan mer än lärarna som undervisar dem - redan... och så sociala och medicinska problem och lärarbrist: kanske ej finns lärare som har rätt att sätta betyg, ens... - då kanske skola måste stänga helt; det är från 1 juli 2015 endast behöriga lärare som får sätta betyg och det brist på behöriga lärare - tyvärr).

1 Poäng

Julia SYV på FrågaSYV 2019-04-18

Hej,

jag tycker att det många ggr är lättare att gå den "personliga vägen" - alltså besöka gymnasiekolorna och prata med rektorn och kurator (kanske börja med att gå på öppet hus eller infokväll på gymnasieskolan). Att gå hårt på "rättigheterna" kan man göra sen... Det kan tyvärr ta lång tid och kräva väldigt mycket ansträngning att få igenom det som eleven har rätt till. Eleven kanske t om hinner sluta på gymnasiet innan alla beslut fattas som skulle gynna eleven - tidigare... Det är den hårda verkligheten, tyvärr... man ska ha tur för att få i tid det som man har rätt till.

Skillnad mellan grund- och gymnasieskolan är även den att grundskolan är obligatorisk men gymnasiet är frivilligt att läsa på. Pga grundskolan är obligatorisk görs det stora anpassningar för att så många elever som möjligt skulle klara grundskolan. Sedan är skolplikten uppfylld och blir "upp till eleven och vårdnadshavare" att se om eleven vill/kan/orkar gå på gymnasiet. Jag kan därför tyvärr inte lova att alla de anpassningar som eleven behöver, kommer att göras i tid eller att göras, över huvudet taget.
Ofta går det mycket smidigare om man hittar den gymnasieskola där rektorn och kuratorn vill göra allt (plus lite till) för att anpassa undervisning så mycket som möjligt för just den eleven.
Kuratorer på grundskolorna brukar ha den lokala kännedomen - om vilka gymnasieskolorna som man i så fall bör "satsa" på.
vänligen
Julia SYV