Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31979 frågor besvarade.
Kan man höja antagningspoäng snabbt med nytt språk?
3Poäng
Roland
Hej!
Jag undrar hur mycket man kan höja sina antagningspoäng om man har lärt sig ett nytt språk utomlands och nu är tillbaka i Sverige.
I dokumentet "Kurser som kan höja meritvärdet" står det att man kan läsa Moderna språk 1-7.
Om detta stämmer kan jag få A x 700p eller?
Jag har studerat spanska på ett spansktalande universitet och borde kunna tenta av kurserna snabbt, men kan jag begära av Komvux att få tenta av kurs för kurs?
På lokala Komvux ville de att jag skulle läsa högsta kursen först, men då misstänker jag att jag skulle gå miste om poängen från de lägre kurserna?
Hej, har du utländsk gymnasieutbildning? för att kurser som kan höja ditt meritvärde (listan på dem) är till för personer som har sin grundläggande behörighet som i huvudsak baseras på deras Utländska gymnasieutbildningen. Om du gått gymnasiet i Sverige och har ett Slutbetyg eller Examensbevis från gymnasiet eller från komvux, är det andra regler som gäller för dig i så fall. Det är rätt komplicerat. För att få fram vilken uppsättning av reglerna som gäller för dig måste man veta - varifrån kommer din gymnasial utbildning: utlandet eller Sverige? om du har svensk gymnasial utbildning - om den är från gymnasiet eller från komvux, från vilket år och vad dokumentet heter: det finns många namn som t.ex Slutbetyg, Samlat betygsdokument, Examensbevis, Studiebevis, Studieintyg och om man läst gymnasiekompetens på en folkhögskola - då borde man ha fått Omdöme om grundläggande behörighet. Och för varje dokument och även beroende på vilket år det är utfärdat, så kan Olika uppsättning av regler gälla. Gå in på Antagning.se/betyg och välj rätt utbildningsform och se om du hittar vad som gäller i så fall i din situation.
Allmänt gäller: i betygsgrupper konkurrerar man till svenska högskoleutbildningar med sitt meritvärde. Meritvärde är summan av Jämförelsetalet + Meritpoängen. Har man inga meritpoäng, blir jämförelsetal = meritvärde Jämförelsetal är detsamma som "snittbetyget" som räknas ut på alla de betygen som bör eller får räknas in. De som har utländsk gymnasieutbildning får inte meritpoängen utan i stället för meritpoängskompensation, enligt en speciell tabell.
Ang."tenta av" Jag tror du syftar på Prövningar. Det gäller hitta var man kan göra prövning, vilket kan bli svårt. Får du godkänt betyg på prövningen, då har du det betyget och satta betyg gäller tillsvidare, men det är inte säkert det betyget kommer hjälpa dig komma in på en högskoleutbildning. Det beror på om det betyget får räknas in i ditt meritvärde antingen endast inom jämförelsetalet eller om det betyget kan ge dig merit(extra)poäng. Max antal meritpoäng är 2.5 och de som redan har 2.5 meritpoäng, kan inte få fler. Meritpoängsreglerna är olika för de som har examensbevis eller slutbetyg.
Alltså, är det rätt så komplicerat system och går inte svara på din fråga om betygen i spanska 1-7 skulle hjälpa dig att komma in på en svensk högskoleutbildning, om man inte vet exakt hur din situation ser ut. Därför tycker jag att du bör boka tid med SYV på komvux och gå igenom din situation och få fram vad som gäller för dig. Du kan också försöka vända dig till Antagning.se, t.ex ring 0771-550720 tel.tid 9-16 - där ansökan till svenska högskoleutbildningar tas emot och administreras kring. Det är antagning.se som räknar fram ditt meritvärde, då borde de kunna hjälpa dig få fram ett svar om betygen i Spanska 1-7 skulle i ditt fall räknas in.
Hej! Jag satt en snabblänk i en kommentar till din kommentar till din fråga, och på den sidan står det bland annat: ”Om du kompletterar med en ny kurs så får du bara använda den för att läsa in en behörighet du saknar, eller för att höja betyget i en kurs du redan har läst. Däremot får du inte räkna med en helt ny kurs i ditt meritvärde.”
Det här med att komma in på en högskoleutbildning kan bli ganska komplicerat. Man måste alltid ha Grundläggande behörighet. Många högskoleutbildningar kräver också Särskild (t.ex inför läkarprogrammet - fysik2, kemi2, biologi2 och matte4) behörighet. Man måste ha både grundläggande + särskild, om "din" högskoleutb.så kräver. Sedan tillkommer frågan om att komma in genom konkurrens och man kan konkurrera i flera olika urvalsgrupper samtidigt. Om AU öppnas möjlighet för (vilket är ett undantag), då kan samtidigt som man konkurrera i HP (om man har resultat från högskoleprovet) och i en eller flera betygsgrupper, också konkurrera i AU-urvalet. I två av betygsgrupperna (BI och BII) konkurrerar man med sitt meritvärde (summan av jämförelsetalet + meritpoängen). I BF (omdöme från en folkhögskola) konkurrera man med den siffran som man fick i omdöme - högst 4.0. Vilka kurser/betyg som räknas in i ditt meritvärde beror i mångt och mycket på din utbildningsbakgrund, alltså från vilket år dina gymnasiala betyg är.
Några mycket populära utbildningar på de svenska lärosäten bl.a läkarprogrammet, arkitektutbildningen m.fl brukar ha många sökande med mycket höga betyg. Antagningsgränsen brukar därför ligga på över 20.00 vilket innebär att endast alla A (eller MVG) betyg i gymnasiala kurser räcker inte utan de som tas in har oftast även några (ibland alla) meritpoäng. Meritpoängen är extra-poängen, som inte är obligatoriskt att ha men om alla A-betygen inte räcker, då blir man mer eller mindre tvungen skaffa sig meritpoängen eller få högt resultat på högskoleprovet, annars kommer man inte in. Men inte ens högsta möjliga meritvärde som = 22.5 och innebär att man har alla högsta betyg i alla kurser i sitt examensbevis eller slutbetyg + max antal meritpoäng, som är 2.5 kan tyvärr inte alltid garantera att man får plats. Om antal sökande som har 22.5 i meritvärde är fler än antal platser, måste man göra urval bland dem, så alla de kommer inte in. T o m utlottning kan tas i bruk.
Att snabbt höja från 17+ till 20+ skulle man kunnat (eller nästan i alla fall, för att max antal meritpoäng är endast 2.5) om man inte hade några meritpoäng och skaffade sig max antal, alltså 2.5 meritpoäng, då blir matematiken sådan att 17.00 + 2.5 = 19.5 och om man hade 17.9 och skaffar sig 2.5 meritpoäng, då får man meritvärde på 20.4. Så, frågan är då om det i dina "17+" finns några meritpoäng eller inte. Och det är inte helt lätt... för du går både enligt de gamla och de nya reglerna just vad gäller MERITPOÄNGEN. Om du nu har några meritpoäng "på" kurserna i det gamla betygssystemet (där möjlighet att få betyg upphörde helt från 1 juli 2016), då behåller du - i alla fall än så länge- de meritpoängen + du kan fylla på till max, som är 2.5 med betygen i de nya kurserna inom ämnen Engelska, Moderna språk och Matematik. Om du kan göra prövning i Spanska 5 så är det inte omöjligt att du skulle få meritp.för den kursen. Max antal meritpoäng för moderna språk är 1.5. Se reglerna på antagning.se/sv/dina-betyg/gymnasieskolan/slutbetyg-fore-2010/meritpoang
Hejsan, om du är säker på att du både har grundläggande och särskild behörighet, då handlar det endast om att du vill höja ditt meritvärde. Meritvärde = jämförelsetal + meritpoängen. Du som har slutbetyg från innan 2010, kan (ett litet tag till) räkna med meritpoäng även för områdeskurser; om du söker till psykologprogrammet, så vilka de områdeskurserna (Område 5) - antagning.se/områdeskurser-beteendevetenskap Möjlighet att få meritpoäng för områdeskurserna kommer upphöra vid antagning till sommarkurser 2022, alltså för sista gången vid antagning till vårterminen 2022.
Tips! jämför innehåll i ditt slutbetyg med listan för områdes-meritp.kurser (område 5) då ser du om du redan har några meritpoäng för områdeskurserna. Har du idag inga meritpoäng, kan du uppnå upp till 2.5 meritp. Men om du måste höja ditt meritvärde med 3.0 eller i alla fall med mer än 2.5, då kommer inte det att räcka, för att ingen kan få fler än max meritpoäng.
Frågor och svar taggade med 'redovisningsekonom' (35 st.)
Hej! Jag vill skola om mig till ett kreativt, men ändå strukturerat arbete och har sökt bland annat till byggingenjör glas och fasad samt redovisningsekonom. Jag tycker dock det är svårt att få en bild av hur mycket struktur, ledarskap och kreativitet det...
Milla : :
Hej!Ett bra sätt att få inblick i olika yrken och utbildningar är att titta på kursinnehåll i de aktuella programmen/utbildningar och prata med personer som... Läs hela svaret
Hej! Hur ser det ut att läsa till Revisor, då har jag kandidat examen på nationell ekonomi från ett annat land. Måste jag fortfarande börja från början, kan du snälla vägleda mig? Tack på förhand!
Milla : :
Hej,för att i Sverige bli auktoriserad revisor krävs att du har genomfört en teoretisk och praktisk utbildning om totalt minst sex år samt därefter avlagt ett prov.Den teoretiska utbildningen... Läs hela svaret
Hej! Om man ska se till både lön och efterfrågan, vilket av dessa yrken kommer gynna mig mest om jag utbildar mig till? Förstår att det är svårt att säga exakt, men på ett ungefär. Det gäller yrkena: redovisningsekonom, operativ...
Milla : :
Hej!Att bedöma vilket yrke som kommer att gynna dig mest i termer av både lön och efterfrågan är komplicerat och kan variera beroende på faktorer som geografisk plats (var i Sverige du kommer söka... Läs hela svaret
Hej!Jag vill plugga till redovisningsekonom men saknar gymnasieexamen för att komma in direkt ,och då är det inte några betyg jag saknar utan upp mot över 10 betyg vilket betyder att det tar sin lilla tid att plugga upp dem, men också att få bra...
Milla : :
Hej,Att välja mellan att studera till redovisningsekonom via en privatutbildning som Distanslära.se och att gå en utbildning på yrkeshögskola är en viktig övervägning.... Läs hela svaret
Hej, Jag har tänkt söka till Redovisningsekonom och undrar om det räcker att ha grundläggande behörighet samt att man enbart har E i Matematik 1a, 2a samt i Svenska 2 och Svenska 3? Blir det svårt att komma in? Är utbildningen svår? Har inte...
Milla : :
Hej!Jag tror du undrar över den här YHutb.: utbildning/sky-stiftelsen-yrkeshogskolan-sverige/redovisningsekonom -- enligt de uppgifter jag har tillgång till... Läs hela svaret
Hej, Jag i dagsläget håller på och utbildar mig till redovisningskonsult och blir klar i maj. Jag funderar på att komplettera för att bli redovisningsekonom. Hur går jag tillväga? Vilka ämne borde jag läsa och eventuellt vilken skola som...
Milla : :
Hej,redovisningsekonom är ett av de många så kallade icke-reglerade yrken. Vilka utbildningar som rekommenderas kan du se i presentationen på framtid.se/yrke/redovisningsekonom --... Läs hela svaret
Hej! Om man har utbildning redovisningekonom från yrekhögskola och man tar utbildning och tillstånd från Swedec kan man jobba aktimäklare? Hälsningar Darine
Milla : :
Hej,det vi vet om yrket Aktiemäklare berättar vi i presentationen av det yrket på framtid.se/yrke/aktiemaklare Jag är inte expert på den frågan du ställer. Min uppfattning... Läs hela svaret
Hej! Varför finns det olika krävande mellan yrekhögskola om man studerar redivisningekonom eller redovisningkynslut? Eftersom det finns olika krävande yrekhögskola kräver som till exempel svenska 3 och matmatik2 och andra yrekhögskola kräver svenska1,...
Milla : :
Hej,tack för din fråga om yrken och utbildningar som leder till yrken Redovisningsekonom och Redovisningskonsult. Båda yrken: Redovisningsekonom och Redovisningskonsult är i Sverige... Läs hela svaret
Hej! Vilket utbildning kan man bli företagsekonom? Jag läste på framtiden. se. Man kan bli företagsekonomi utbildning på yrekhögskola. Men vilket utbildning är företagsekonom på yrekhögskola? Hälsningar Darine
Milla : :
Hej,titta gärna på yrkeshögskoleutbildningar till Account Manager och till Redovisningsekonom samt till Redovisningskonsult. Se utbud av utbildningar på www.yhguiden.seNågra exempel på utbildningar som,... Läs hela svaret
Jag funderar på att plugga till redovisningsekonom på yrkeshögksola men har läst att lönen inte är lika hög som det står att den är på t.ex unionens hemsida. Jag har även läst att arbetsgivare inte tar yrkeshögskoleexamen lika seriöst som en akademisk examen. Jag undrar därmed och jag istället...
Peter: :
Hej Emil,en intressant fråga och viktig så klart, men som också saknar ett självklart svar!Redovisningsekonom är ett av många yrken (i alla fall så är fallet i Sverige)... Läs hela svaret
Kan man bli revisorassistent om man utbildar sig till redovisningsekonom på yrkeshögskola?
Peter: :
Hej Adam,det är de som anställer som bestämmer vilken utbildning en Redovisorsassistent behöver ha. Vår erfarenhet säger att man med en yrkeshögskoleutbildning inom område... Läs hela svaret
Hej! Jag har nyligen blivit antagen till utbildningen Redovisningsekonom på två olika skolor och vet nu inte vilken av skolorna jag ska välja. Skolorna jag har blivit antagna till är TUC och Stockholm School of Business. Utbildningen via TUC är på 430 yh -...
Julia: :
Hej I!Vad jag kan se erbjuder Stockholm School of Business yrkeshögskoleutbildningar till Redovisningskonsult.TUC erbjuder yh-utbildningar till Redovisningsekonom. En yrkeshögskoleutbildning som är 20yh... Läs hela svaret
Hej syv, jag har 14 i merit, jag har läst teknikprogrammet t.o.m matte4. jag vill plugga vidare till ett ekonomiprogram, såsom redovisningsekonom, företagsekonom, inköpare, företagssäljare osv jag tycker mest om redovisningsekonom, men kanske är svårt...
Anna: :
Hej Danyar,yrkeshögskola gör antagning på "sammantagen bedömning" där gymnasiala betyg är endast en del, och ofta inte den viktigaste delen, utan mycket hänsyn tas till vilken... Läs hela svaret
Hej! Kan ni snälla hjälpa mig med min fråga? Jag har utländska gymnasiebetyg och har ansökt om ett utlåtande. Jag fick svar och mina meritpoäng låg på 12,01. Sedan jag läst färdig Svenska som andra språk 1, 2, 3 och Engelska 5...
Anna: :
Hej Josh,jag vill råda dig göra Högskoleprovet. Med resultat från högskoleprovet kommer du att prövas i HP-urvalet. Du kan också försöka komma in på... Läs hela svaret
Jag är 17 år och går mitt andra år på gymnasiet. Jag läser handel och administration. Jag vill läsa till redovisningsekonom på en yrkeshögskola. Kan jag göra det även om jag inte går ekonomiprogramet?
Julia: :
Hej Lorans,kraven för särskild behörighet kan variera lite mellan olika yrkeshögskoleutbildningar, även om utbildningar har samma namn. Om vi tar och tittar på vad några... Läs hela svaret