Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32012 frågor besvarade.
Kan man höja antagningspoäng snabbt med nytt språk?
3Poäng
Roland
Hej!
Jag undrar hur mycket man kan höja sina antagningspoäng om man har lärt sig ett nytt språk utomlands och nu är tillbaka i Sverige.
I dokumentet "Kurser som kan höja meritvärdet" står det att man kan läsa Moderna språk 1-7.
Om detta stämmer kan jag få A x 700p eller?
Jag har studerat spanska på ett spansktalande universitet och borde kunna tenta av kurserna snabbt, men kan jag begära av Komvux att få tenta av kurs för kurs?
På lokala Komvux ville de att jag skulle läsa högsta kursen först, men då misstänker jag att jag skulle gå miste om poängen från de lägre kurserna?
Hej, har du utländsk gymnasieutbildning? för att kurser som kan höja ditt meritvärde (listan på dem) är till för personer som har sin grundläggande behörighet som i huvudsak baseras på deras Utländska gymnasieutbildningen. Om du gått gymnasiet i Sverige och har ett Slutbetyg eller Examensbevis från gymnasiet eller från komvux, är det andra regler som gäller för dig i så fall. Det är rätt komplicerat. För att få fram vilken uppsättning av reglerna som gäller för dig måste man veta - varifrån kommer din gymnasial utbildning: utlandet eller Sverige? om du har svensk gymnasial utbildning - om den är från gymnasiet eller från komvux, från vilket år och vad dokumentet heter: det finns många namn som t.ex Slutbetyg, Samlat betygsdokument, Examensbevis, Studiebevis, Studieintyg och om man läst gymnasiekompetens på en folkhögskola - då borde man ha fått Omdöme om grundläggande behörighet. Och för varje dokument och även beroende på vilket år det är utfärdat, så kan Olika uppsättning av regler gälla. Gå in på Antagning.se/betyg och välj rätt utbildningsform och se om du hittar vad som gäller i så fall i din situation.
Allmänt gäller: i betygsgrupper konkurrerar man till svenska högskoleutbildningar med sitt meritvärde. Meritvärde är summan av Jämförelsetalet + Meritpoängen. Har man inga meritpoäng, blir jämförelsetal = meritvärde Jämförelsetal är detsamma som "snittbetyget" som räknas ut på alla de betygen som bör eller får räknas in. De som har utländsk gymnasieutbildning får inte meritpoängen utan i stället för meritpoängskompensation, enligt en speciell tabell.
Ang."tenta av" Jag tror du syftar på Prövningar. Det gäller hitta var man kan göra prövning, vilket kan bli svårt. Får du godkänt betyg på prövningen, då har du det betyget och satta betyg gäller tillsvidare, men det är inte säkert det betyget kommer hjälpa dig komma in på en högskoleutbildning. Det beror på om det betyget får räknas in i ditt meritvärde antingen endast inom jämförelsetalet eller om det betyget kan ge dig merit(extra)poäng. Max antal meritpoäng är 2.5 och de som redan har 2.5 meritpoäng, kan inte få fler. Meritpoängsreglerna är olika för de som har examensbevis eller slutbetyg.
Alltså, är det rätt så komplicerat system och går inte svara på din fråga om betygen i spanska 1-7 skulle hjälpa dig att komma in på en svensk högskoleutbildning, om man inte vet exakt hur din situation ser ut. Därför tycker jag att du bör boka tid med SYV på komvux och gå igenom din situation och få fram vad som gäller för dig. Du kan också försöka vända dig till Antagning.se, t.ex ring 0771-550720 tel.tid 9-16 - där ansökan till svenska högskoleutbildningar tas emot och administreras kring. Det är antagning.se som räknar fram ditt meritvärde, då borde de kunna hjälpa dig få fram ett svar om betygen i Spanska 1-7 skulle i ditt fall räknas in.
Hej! Jag satt en snabblänk i en kommentar till din kommentar till din fråga, och på den sidan står det bland annat: ”Om du kompletterar med en ny kurs så får du bara använda den för att läsa in en behörighet du saknar, eller för att höja betyget i en kurs du redan har läst. Däremot får du inte räkna med en helt ny kurs i ditt meritvärde.”
Det här med att komma in på en högskoleutbildning kan bli ganska komplicerat. Man måste alltid ha Grundläggande behörighet. Många högskoleutbildningar kräver också Särskild (t.ex inför läkarprogrammet - fysik2, kemi2, biologi2 och matte4) behörighet. Man måste ha både grundläggande + särskild, om "din" högskoleutb.så kräver. Sedan tillkommer frågan om att komma in genom konkurrens och man kan konkurrera i flera olika urvalsgrupper samtidigt. Om AU öppnas möjlighet för (vilket är ett undantag), då kan samtidigt som man konkurrera i HP (om man har resultat från högskoleprovet) och i en eller flera betygsgrupper, också konkurrera i AU-urvalet. I två av betygsgrupperna (BI och BII) konkurrerar man med sitt meritvärde (summan av jämförelsetalet + meritpoängen). I BF (omdöme från en folkhögskola) konkurrera man med den siffran som man fick i omdöme - högst 4.0. Vilka kurser/betyg som räknas in i ditt meritvärde beror i mångt och mycket på din utbildningsbakgrund, alltså från vilket år dina gymnasiala betyg är.
Några mycket populära utbildningar på de svenska lärosäten bl.a läkarprogrammet, arkitektutbildningen m.fl brukar ha många sökande med mycket höga betyg. Antagningsgränsen brukar därför ligga på över 20.00 vilket innebär att endast alla A (eller MVG) betyg i gymnasiala kurser räcker inte utan de som tas in har oftast även några (ibland alla) meritpoäng. Meritpoängen är extra-poängen, som inte är obligatoriskt att ha men om alla A-betygen inte räcker, då blir man mer eller mindre tvungen skaffa sig meritpoängen eller få högt resultat på högskoleprovet, annars kommer man inte in. Men inte ens högsta möjliga meritvärde som = 22.5 och innebär att man har alla högsta betyg i alla kurser i sitt examensbevis eller slutbetyg + max antal meritpoäng, som är 2.5 kan tyvärr inte alltid garantera att man får plats. Om antal sökande som har 22.5 i meritvärde är fler än antal platser, måste man göra urval bland dem, så alla de kommer inte in. T o m utlottning kan tas i bruk.
Att snabbt höja från 17+ till 20+ skulle man kunnat (eller nästan i alla fall, för att max antal meritpoäng är endast 2.5) om man inte hade några meritpoäng och skaffade sig max antal, alltså 2.5 meritpoäng, då blir matematiken sådan att 17.00 + 2.5 = 19.5 och om man hade 17.9 och skaffar sig 2.5 meritpoäng, då får man meritvärde på 20.4. Så, frågan är då om det i dina "17+" finns några meritpoäng eller inte. Och det är inte helt lätt... för du går både enligt de gamla och de nya reglerna just vad gäller MERITPOÄNGEN. Om du nu har några meritpoäng "på" kurserna i det gamla betygssystemet (där möjlighet att få betyg upphörde helt från 1 juli 2016), då behåller du - i alla fall än så länge- de meritpoängen + du kan fylla på till max, som är 2.5 med betygen i de nya kurserna inom ämnen Engelska, Moderna språk och Matematik. Om du kan göra prövning i Spanska 5 så är det inte omöjligt att du skulle få meritp.för den kursen. Max antal meritpoäng för moderna språk är 1.5. Se reglerna på antagning.se/sv/dina-betyg/gymnasieskolan/slutbetyg-fore-2010/meritpoang
Hejsan, om du är säker på att du både har grundläggande och särskild behörighet, då handlar det endast om att du vill höja ditt meritvärde. Meritvärde = jämförelsetal + meritpoängen. Du som har slutbetyg från innan 2010, kan (ett litet tag till) räkna med meritpoäng även för områdeskurser; om du söker till psykologprogrammet, så vilka de områdeskurserna (Område 5) - antagning.se/områdeskurser-beteendevetenskap Möjlighet att få meritpoäng för områdeskurserna kommer upphöra vid antagning till sommarkurser 2022, alltså för sista gången vid antagning till vårterminen 2022.
Tips! jämför innehåll i ditt slutbetyg med listan för områdes-meritp.kurser (område 5) då ser du om du redan har några meritpoäng för områdeskurserna. Har du idag inga meritpoäng, kan du uppnå upp till 2.5 meritp. Men om du måste höja ditt meritvärde med 3.0 eller i alla fall med mer än 2.5, då kommer inte det att räcka, för att ingen kan få fler än max meritpoäng.
Hejsan! Jag går för tillfället tekniskt basår och ska plugga vidare till civilingenjör till hösten. Det jag undrar är den verkliga skillnaden i arbetslivet efter examen beroende på om man gått på till exempel KTH eller Blekinge Tekniska...
Milla : :
Hej,svårigheten i att svara på din fråga ligger i att olika arbetsgivare tänker väldigt olika. Hen som anställer kan tänka att hen i första hand vill... Läs hela svaret
Hej! Jag hittar ingen ”färdigbyggd” examen som passar mig så tänkte ”bygga” ihop en egen. Vet att jag måste läsa minst 90 HP i mitt huvudämne. Men frågan är om det verkligen funkar att göra på detta sätt? En...
Milla : :
Hej,om du inte hittar något färdigt program som du är intresserad av, så undrar jag om något lärosäte i Sverige har examinationsrätt inom det kunskapsområde som du få din... Läs hela svaret
Hej! Jag läser en utbildning på högskola men efter utbildningen får jag ingen yrkestitel eller legitimation då utbildningen är såpass ny. Jag läser nu min sista kurs och är lite orolig över att jag inte kommer klara den sista tentan....
Milla : :
Hej,du måste få svar på din fråga från studievägledare på din institution. Varje lärosäte (högskole eller universitet) får bestämma... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar hur mycket svårighetsgraden på en viss kurs/program skiljer sig på olika lärosäten? Exempelvis hur stor är skillnaden på att få godkänt eller uppnå högre betyg på en kurs vid på...
Milla : :
Hej, om det är samma kurs, med samma innehåll, så borde det inte finnas någon skillnad i svårighetsgraden. Det borde vara lika lätt eller svårt att klara... Läs hela svaret
Hej! Jag vill bygga min egen kandidatexamen, men vet fortfarande inte riktigt vilket huvud- eller biområde jag vill läsa. Jag lutar åt att bygga en kandidat inom HR, och kommer då troligtvis att välja sociologi eller arbetsrätts som huvudämne. Jag...
Anna: :
Hej Ebba!Du vinner på att få svar från studievägledare på den institutionen där du vill få ut kandidatexamen. Och detta på grund av att endast "generella ramar"... Läs hela svaret
Hej, jag kan inte hitta nånstans att man skulle kunna läsa politices själv. Jag har frågat några universitet men har inte fått svar än. Kan man läsa och bygga upp programmet själv eller måste man läsa programmet tillsammans med...
Julia: :
Hej C!vad gäller kandidatexamina så kan varje lärosäte bestämma ganska mycket självt. Du kan få olika svar från olika lärosäten: högskolor och universitet. En... Läs hela svaret
Hej! Som rubriken lyder; får man göra prövningar hos Komvux när man studerar på ett lärosäte?
Anna: :
Hej Hampus!om du med ett lärosäte menar högskola eller universitet, så är svaret ja!Om du menar studier på gymnasiet - är svar Nej. Gymnasieelever får endast... Läs hela svaret
Hej, Jag har en fråga om examensmålen som varje utbildning har på högskolan som är: 1. Kunskap och förståelse 2. Färdighet och förmågor 3. Värderingsförmåga och förhållningssätt. De två första...
Julia: :
Hej Emanuel!jag råder dig vända dig till studievägledare på den institutionen på det aktuella lärosäte: högskola eller universitet, där examen utfärdas (just det examen som du är... Läs hela svaret
Hej. Det är så att jag ska ansöka om examensbeviset snart och jag har 182hp och en kandidatexamen är på 180hp. Det är så att om jag tar bort en kurs kommer jag få 177.5HP och då kan jag inte få examensbevis. Hur fungerar det då?...
Milla : :
Hej Kalle,precis som Valentina skriver i kommentaren till din fråga, så måste du fråga studievägledare på den institutionen där du vill ta ut kandidatexamen. Tänk... Läs hela svaret
Hej, det är så att jag är i min tredje (snart fjärde) termin och har en tenta jag ej klarat nu på flera försök. Jag har från den kursen 27 poäng av 30, men oavsett vad så har den tentan varit jobbigt för mig. Det jag undrar då...
Anna: :
Hej Denny,jag känner inte till några förbud mot att söka till en kurs, även man tidigare läst samma kurs och "nästan klarat av den". Däremot kan jag inte... Läs hela svaret
Hej! Jag heter Johanna och vill studera vidare men undrar lite över vad som gäller angående kandidatexamen via högskola till jämförelse med universitet? Enligt studera.nu så står det nämligen: ``Ett universitet har ett generellt tillstånd...
Anna: :
Hejsan,kandidatexamina ligger på Grundnivå och på den nivån är det ingen skillnad mellan att läsa på en högskola eller på ett universitet. Det är först... Läs hela svaret
Hej! Jag gick ekonomi på gymnasiet och funderar nu på att läsa ett naturvetenskapligt basår för att eventuellt studera till läkare. På gymnasiet läste jag matte 3b och valde även till extra matte och har därför även läst...
Julia: :
Hej Ebba!Om du har godkänt betyg i gymnasial kurs Matematik 4, så har du behörighet (vad gäller matte) - till läkarprogrammet. Du behöver inte läsa matte... Läs hela svaret
Hej jag hade tänkt att gå Ekonomiprogrammet och sedan läsa ett tekniskt basår antingen på KTH, Chalmers eller Lund och sedan gå Civilingenjörs (Industriell ekonomi). Jag undrar hur platsgarantin fungerar på de olika högskolorna, jag har...
Mikael: :
Hur platsgaranti fungerar eller om den erbjuds, över huvudet taget, bestämmer varje lärosäte självt. Mycket kan förändras även till nästa termin.. basåret är det... Läs hela svaret
Hej ! Jag har en liten fråga som jag har inte kunnat hitta ett bra svar för och det gäller socionomutbildning . jag är socionomstudent som har klarat alla terminer i själva socionomutbildning ( 1,2,3,4,6,7 ) men inte Praktik ( termin 5) . Det kan vara en dum...
Peter: :
hej, eftersom det ingår obligatorisk praktik - inom socionomprogrammet - då måste den studerande vara godkänd även på praktiken för att kunna ta ut examen. Det är i alla fall... Läs hela svaret
Hej! Kan man komplettera en kandidatutbildning med C-uppsatsen som enbart saknas då HS upphört/gått samman med annan HS? Och i så fall hur går man tillväga - vem kontaktar man, då i detta fall den andra HS påstår att det inte är...
Peter: :
Hej!varje lärosäte i Sverige (högskola eller universitet) har väldigt mycket "att säga om" villkor för att kunna ta ut examen på det... Läs hela svaret