Anton
    Hej! Kan man lägga till naturkunskap 2 om man går t.ex ekonomi-ekonomi? Typ på individuellt val eller liknande och hur många timmar är naturkunskap 2? Sedan undrar jag vad man mer exakt får av naturkunskap 1 respektive naturkunskap 2.

    2 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV
    Hej Anton, på Ekonomiprogrammet är det 300 poäng kurser inom Programfördjupningen som ingår. Naturkunskap 2 är en kurs á 100 poäng som får läsas som Programfördjupande på Ekonomiprogrammet.

    Individuellt val är det 200 poäng som alla elever på samtliga program som väljer. Det är mycket fritt att välja kurser i Individuellt val. De två begränsningar som finns här är: a) om man inte är behörig till att läsa kurser eller b) om skolan inte har möjlighet att erbjuda den kursen. Annars är det vilka som helst gymnasiekurser som man läsa inom Individuellt val.

    Programfördjupningar är det inte "vilka som helst kurser" utan det finns begränsningar. På Ekonomiprogrammet är listan på möjliga programfördjupande kurser ganska kort (jämfört med andra program).

    Vilka kurser som ingår i Programinriktningen kan du se på ett smidigt sätt - gå in på en skolans presentation på www.gymnasieguiden.se , t.ex. på den här presentationen http://www.gymnasieguiden.se/gymnasium/thoren-business-school-umea och till höger lite längre ner ser du alla program & inriktningar som erbjuds på just den skolan, klicka på VISA BESKRIVNING och du får se vad ingår i just den inriktningen.

    Du frågar också om vad man får av Naturkunskap 1 respektive Naturkunskap 2?
    Här får du en direkt länk http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/nak?tos=gy&subjectCode=nak&lang=sv där du kan se innehåll i olika kurser i ämnet Naturkunskap och vilka krav som ställs på elever för att få godkända betyg.
    Annars så är det så här: Naturkunskap 1b är en kurs som ingår i Ekonomiprogrammets Gymnasiegemensamma ämnen vilket betyder att utan att ha läst den kursen kan man inte ta ut gymnasieexamen från Ekonomiprogrammet. Naturkunskap 2 är inte en obligatorisk kurs på EK men om du behöver den för behörighet till en eftergymnasial utbildning blir den "obligatorisk" för dig. Dock kan du läsa den efter gymnasiet - t.ex. på komvux eller göra prövning i den - och på så sätt bli behörig till just en viss utbildning. Du kan ta ut examen från Ekonomiprogrammet utan att ha läst Naturkunskap 2.

    Jag hoppas att jag svarade på alla de frågor som du ställde. Var god återkom i fall jag missade ngt.
    bästa hälsningar
    Milla SYV


    Studie- och yrkesvägledare
    • : Hej! Jag undrade mer vad man kan likna natukunskap 2 med då jag inte hittade det på länken du skrev. Har hört att den kan liknas med fysik 1a, biologi 1a och kemi 1a men vet som sagt inte riktigt.
    • Mikael : På länken som du fick beskrivs alla olika kurser i naturkunskap, bläddra ner på sidan. I natur kunskap läses delar av kurser i fysik, kemi och biologi. Om man redan har betyg i fysik och kemi kanske behöver man inte läsa naturkunskap. Det finns ersättningsmöjligheter. Är naturkunskap en kurs som du behöver för behörighet till en eftergymnasial utbildning ? Med vänlig hälsning, Mikael syv
    Mikael SYV på FrågaSYV
    Hej Anton,
    Naturkunskap innehåller delar av Fysik, Kemi och Biologi, det är en kort eller komplimerad version av Fysik, Kemi och Biologi - kan man kanske säga. I Fysik, kemi och biologi går man mer på djupet och på bredden - jämfört med Naturkunskap och det är inte så konstigt för att Naturkunskap 1b är 100 poäng och Naturkusnkap 2 är också 100 poäng men Fysik 1a är 150 poäng och Kemi 1 är en kurs á 100 poäng och detsamma gäller biologi.
    Man kan inte under 100 poäng Naturkunskap hinna läsa lika mycket som under 350 poäng /summa Fysik 1a, Kemi 1 och Biologi 1/.
    Jag skall se om kan lyckas klistra in här nere innehåll i kurserna naturkunskap 1b och 2 /kopiera från Skolverkets hemsida/.
    Mvh Mikael SYV
    NATURKUNSKAP 1b
    Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
    Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.
    Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet.
    Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället, till exempel i fråga om träning, kost, droger, konsumtion och påverkan på miljön. Hur naturvetenskap kan användas som utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap och normer i medierna.
    Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.
    Evolutionära aspekter och etiska perspektiv på bioteknikens möjligheter och konsekvenser för mänsklighetens utveckling och för biologisk mångfald. Cellen och livets minsta delar som utgångspunkt för diskussioner om till exempel genteknik och andra aktuella forskningsområden.
    Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet.
    Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning.
    Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden.
    Kunskapskrav i tabellform (öppnas i nytt fönster)
    Kunskapskrav

    Betyget E
    Eleven kan översiktligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa enkla frågor samt för att ge enkla förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa.
    Eleven kan översiktligt redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen. I samband med redogörelsen kan eleven översiktligt diskutera konsekvenser av olika livsstilar såväl för individens hälsa som för folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med enkla argument.
    Eleven kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven enkla slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa.
    Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör översiktligt för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar översiktligt utifrån något exempel på vilket sätt en naturvetenskaplig teori har haft betydelse för samhällets framväxt.
    Betyget D
    Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.
    Betyget C
    Eleven kan utförligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa.
    Eleven kan utförligt redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt diskutera konsekvenser av olika livsstilar såväl för individens hälsa som för folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med välgrundade argument.
    Eleven kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa.
    Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör utförligt för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt.
    Betyget B
    Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.
    Betyget A
    Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge komplexa förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa.
    Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt och nyanserat diskutera konsekvenser av olika livsstilar såväl för individens hälsa som för folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med välgrundade och nyanserade argument.
    Eleven kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa.
    Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör utförligt och nyanserat för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt och nyanserat utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt.

    NATURKUNSKAP 2
    Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
    Universums utveckling som förklaring till materians uppkomst och jordens sammansättning.
    Materians uppbyggnad, ämnens egenskaper, växelverkan, kretslopp och oförstörbarhet. Samband och skillnader mellan energi och materia.
    Evolutionens mekanismer och organismers utveckling. Hur livets villkor och ekologi kan studeras på olika nivåer.
    Människokroppens organ och organsystem, deras uppbyggnad, funktion, evolutionära utveckling och växelverkan med omgivningen.
    Organiska och oorganiska ämnen i vardag och samhälle. Industriella processer, teknikutveckling och miljöperspektiv som rör framställning av moderna material, livsmedel och andra produkter.
    Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt och estetiska upplevelser kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet.
    Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att pröva naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning.
    Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden.
    Naturvetenskapens betydelse för mänsklighetens kultur och världsbild. Upptäckter och framsteg inom till exempel medicin, energi och materialutveckling ur historiska, nutida och framtida perspektiv.
    Kunskapskrav i tabellform (öppnas i nytt fönster)
    Kunskapskrav

    Betyget E
    Eleven kan översiktligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge enkla förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa.
    Eleven kan översiktligt redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen och miljön. I samband med redogörelsen kan eleven översiktligt diskutera konsekvenser av olika livsstilar och miljöpåverkan såväl för individens hälsa som för folkhälsan samt underbygger diskussionen med enkla argument.
    Eleven kan ge några utförliga exempel, från flera olika områden, på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven enkla slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa.
    Eleven kan översiktligt beskriva, inom flera olika områden, hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning samt redogör översiktligt för den och värderar den med enkla omdömen. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar översiktligt utifrån något exempel på vilket sätt en naturvetenskaplig teori har haft betydelse för samhällets framväxt och för människans världsbild.
    Betyget D
    Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.
    Betyget C
    Eleven kan utförligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa.
    Eleven kan utförligt redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen och miljön. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt diskutera konsekvenser av olika livsstilar och miljöpåverkan såväl för individens hälsa som för folkhälsan samt underbygger diskussionen med välgrundade argument.
    Eleven kan ge några utförliga exempel, från flera olika områden, på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa.
    Eleven kan utförligt beskriva, inom flera olika områden, hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning samt redogör utförligt för den och värderar den med nyanserade omdömen. Dessutom kan eleven ge exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt och för människans världsbild.
    Betyget B
    Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.
    Betyget A
    Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge komplexa förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa.
    Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen och miljön. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt och nyanserat diskutera konsekvenser av olika livsstilar och miljöpåverkan såväl för individens hälsa som för folkhälsan samt underbygger diskussionen med välgrundade och nyanserade argument.
    Eleven kan ge några utförliga exempel, från flera olika områden, på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa.
    Eleven kan utförligt och nyanserat beskriva, inom flera olika områden, hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning samt redogör utförligt och nyanserat för den, värderar den med nyanserade omdömen och ger förslag på hur den kan förbättras. Dessutom kan eleven ge komplexa exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt och nyanserat utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt och för människans världsbild.

    Frågor och svar taggade med 'provgå' (7 st.)

    • beccaliya2007

      Akut!: fick plats på Natur?

      hejsan! jag går åk 1 på ek ek, jag märkye att det är mycket So och vi har ingen no nu, ifall inte första året. fick plats på natur natur på ett super gymnasium men vet inte ifall jag ska byta. vad kan jag göta? mst ge dom svar innan kl...

      Milla : : Hej! du kan svara att du är mycket intresserad av att byta men vill provgå minst en dag på den nya skolan och programmet/utbildningen först, innan du kan ge ett definitivt svar. Jag kan inte lova dig att du... Läs hela svaret
    • Alva

      Jag är verkligen inte intresserad, hjälp!?

      Hej, vi ska välja gymnasie snart men jag vet verkligen inte vad jag ska välja. Jag passar inte in på någon ny skola pga min sociala svårighet och ingen av linjerna som finns intresserar mig ingenting alls. Jag har ren panik då jag verkligen inte vet vad jag ska gå men mina klasskompisar vet...

      Anna: : Hej Alva, utifrån det du berättar, kanske du vill i första hand söka till distansgymnasiet, Korr>>? Beller ra att du provgick på en gymnasieskola, men tyvärr visade det sig att... Läs hela svaret
    • Hannah

      Byta från samhälle till estetik och media?

      Hej. Då det är höstlov nu så kan inte prata med min egna syv på min gymnasieskola så skriver en fråga hit. Jag går första året på samhällsprogrammet och känner att det inte är rätt för tycker det är för ''jobbigt'' för mig och trivs inte riktigt på grund av olika anledningar. Jag är väldigt...

      Julia: : Hej Hannah, tråkigt att du inte trivs på din gymnasieskola... :( att testa-på genom en "provdag" /skuggning/ är en bra idé! Kontakta den skolan där du vill provgå/skugga... Läs hela svaret
    • Amanda

      IB eller Natur-natur om jag vill bli astronom??

      Hej! Jag går just nu i 9:an och ska till vårterminen välja vilket gymnasium jag vill gå på och är lite kluven. Jag har så länge jag kan minnas velat jobba som astronom i framtiden men är osäker på vilket gymnasieprogram som skulle passa mig bäst. Jag vet att jag antingen vill läsa Natur-natur...

      Anna: : Hejsan, Så roligt att du är intresserad av yrket Astronom och att du hittade en gymnasieskola som erbjuder fördjupning i Astronomi! IB-programmet är svårare än "vanligt"... Läs hela svaret
    • Selma

      Kan jag gå teknikprogramet med D i matte?

      Hej! Jag är fast besluten vid att bli stridspilot och har hört att det är bra att gå teknik/natur för att veta mer om flygplans olika system osv. Jag har tänkt på teknikprogramet tidigare eftersom att no ämnena är mina favorit ämnen. Jag har ett meritvärde på 222,5, fysik:E, biologi:D,...

      Milla : : Hej Selma, Du är fast besluten av att bli en Stridspilot>> och därför har jag ett förslag - att du tittar på ett specialprogram med egna examensmål: Flygteknikerutb>> som... Läs hela svaret
    • Selma

      Ska trivsel eller kunskap gå först?

      Hej (återigen)! Jag går i årskurs 8 har velat fram och tillbaks i ungefär ett års tid om jag ska byta klass eller inte. Jag har diskuterat detta med min mentor och hon har sagt att det finns plats i den andra klassen ifall jag skulle vilja byta men jag är fortfarande osäker. Både klassen jag...

      Julia: : Hej Selma! Jag tycker det är jättebra att du ska gå med den andra klassen i en vecka när din klass har PRAO för att känna efter hur det är att gå med i den nya klassen!... Läs hela svaret
    • Nina

      Vad ska man basera gymnasievalet på (högskoleförberedande program)?

      Hur ska man veta om en gymnasieskola/linje är bra (högskoleförberedande program)? Om man tittar på intagningspoäng får man kanske mera en uppfattning om skolans popularitet. Men självklart får man en högre andel studiemotiverade elever om intagningspoängen är hög. Samtidigt om man tittar på...

      Mikael: : Hej, Nina! Det är sant att det kan bli ett stort problem om hur man väljer bland den mängd gymnasieskolor som finns i och omkring Stockholm! Det finns ca 200 gymnasieskolor i Stockholms... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga