Hej jag har hoppat av gymnasiet med betygen engelska 5, matematik 1a, psykiatri1, psykologi1, svenska1 och vård och omsorgsarbete, dom ämnena har jag godkänt i och sen har jag F i historia Jag vill nu studera upp mina betyg för att kunna studera i universitet, jag vill studera byggingenjör, jag går nu på en folkhögskola, dom är otydliga om hur länge jag ska studera där men jag vill kunna vara klar så snabba som möjligt, kommer det gå fortare om jag studerar både på folkhögskola och på komvux? Och hur lång tid kommer det att ta mig att bli klar? Jag vill kunna planera allt och jag har fått otydliga svar. Tack
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32237 frågor besvarade.
Komvux och folkhögskola?
1 Svar
Hej Amira,
du uppger i din fråga att du vill studera till Byggingenjör på högskolenivå (på en högskola eller på ett universitet). Särskild behörighet till utbildningar som t.ex högskoleingenjörsprogrammet eller civilingenjörsprogrammet innehåller krav på godkända betyg i bland annat fysik2, kemi1 och matematik 4. Sedan deltar de behöriga sökande i konkurrens om utbildningsplats, så att man blir behörig betyder inte per automatik att man kommer in i utbildningen.
Innehåll i kursen matematik 4 kan du se på Matteboken.se/lmatte-4
Att skaffa sig fullständig gymnasiekompetens brukar ta 3 läsår om man läser på heltid, men för vissa personer kan det ta längre tid. Hur lång tid tar det för dig kan ju ingen veta på förhand. Om du gör ditt bästa när du studerar, då gör du det du kan - kämpa på!
Du frågar om det skulle gå snabbare om du läste på en folkhögskola och på komvux samtidigt och svar är, konstigt nog både Ja och Nej. Formellt sett behöver du antingen Examensbevis från komvux - eller Studieomdöme från en folkhögskola (och det är olika skolformer; folkhögskola ger inte betygen utan Omdömen där 4.0 är högsta möjliga omdöme) och man kan inte i samma utbildningsdokument blanda betygen och omdömen... så det är antingen Examensbevis från komvux med betygen eller Studieomdöme från en folkhögskola som du behöver ha som bevis på att du är behörig sökande till universitetsutbildningar.
Men om du skaffar dig bättre kunskaper, t.ex genom studier på komvux, då borde du rimligtvis kunna uppnå nivån i dina kunskaper som ger dig möjlighet att ta ut Intyg från en folkhögskola (Studieomdöme). Så, du får gärna söka läsa på komvux - t.ex på kvällstid eller på distans (samtidigt som du läser på en folkhögskola). Finns dock risk att överanstränga sig, så se upp för det!
Du kan också välja att "gå över" till studier på komvux. Det är enligt min mening mer tydligt på komvux, för att kurserna har en viss längd och start och slutdatum, så man vet när man ska bli klar med varje kurs (mer tydlig struktur), men "faran" här är att inte klara av få godkända betyg i tid och då bli av med studiemedel från CSN. På folkhögskolans allmänna kurser "flyter ämnena in i varandra" kan man kanske säga och man behöver inte alltid uppvisa viss kunskapsnivå just "det här datumet", som det är på komvux.
Skulle du vilja läsa mot examensbevis på komvux, så kommer det ta cirka fem terminer på heltid. Du bygger på de betygen du redan har från gymnasiet. Du kan ta in F-betyget i kursen historia i ditt examensbevis från komvux, så du behöver inte läsa historia på komvux (men F-betyget drar tyvärr ner ditt jämförelsetal/meritvärde, så det blir en nackdel i konkurrensen om utbildningsplats på universitetet, sen). För examensbevis från komvux behöver du ha 2400 betygsatta poäng. Du kan godkända betyg i
Matematik 1a, 100poäng
Svenska 1, 100 poäng
::: inom de ämnena behöver du läsa "till" - Matematik 2, 3 och 4 (sammanlagt 300 poäng);
Svenska 2 och 3 (sammanlagt 200 poäng).
Du behöver också läsa Engelska 5 och 6 (sammanlagt 200 poäng).
Du kommer behöva göra komvuxarbete (mot slutet av dina studier på komvux) - en kurs á 100p.
För särskild behörighet till högskole- och civiningenjörsprogrammen behöver du också läsa
Fysik 1a, 150 poäng och sedan fysik2, 100 poäng (sammanlagt 250 poäng);
Kemi 1, 100 poäng
Ganska många kurser i examensbevis från komvux är "fria kurser", alltså vilka som helst gymnasiala kurser - men du behöver söka plats på varje kurs, se om du kommer och sedan genomföra kursen och sträva efter så högt betyg som möjligt i varje kurs. Du kan i ditt examensbevis från komvux ha max 150poäng betygsatta med F.
Om jag förstår dig rätt, har du redan Historia 1a1, 50p. med F, så det är max en kurs á 100p. eller två kurser á 50 poäng/styck som du kan ha F i som ska kunna ingå inom 2400poäng som examensbevis från komvux kräver.
Att läsa på komvux är tuffare, jämfört med gymnasiet. Man behöver göra ansökan till varje kurs, inte missa datumen för ansökningsperioder, och sedan bli klar med varje kurs i tid (för att inte mista studiemedel från CSN). På gymnasiet har eleverna också många förmåner/rättigheter som saknas på komvux, exempelvis rätt till gratis kurslitteratur, gratis lunch och busskort/åkkurs. På komvux kan man få plats på en skola som ligger längre bort från bostaden och så måste man åka till skolan och bekosta det själv (finns inte rätt till busskort för komvux-studerande). I större städer kan man få plats på kurserna på olika skolor, så att man får åka mellan skolorna och även det bekostar man själv + att ibland är det mycket tajt om tid, så man får springa fort för att hinna till nästa lektion.
Så, det finns kanske stora fördelar för dig att stanna och läsa på en folkhögskola, där du inte behöver tänka på att ej missa varje ansökningsperiod och söka plats på varje nästa kurs och varje gång riskera att inte få plats.
***********
Vad gäller studier på eftergymnasial nivå, så vill jag påminna om att de finns även i andra skolformer än endast högskola-universitet, t.ex kan man studera till olika former av "byggingenjör" även på en Yrkeshögskola (de utbildningar är kortare och mer praktiska, jämfört med utbildningar på högskola-universitet). Och du får gärna kika på några exempel på yrkeshögskoleutbildningar:
utbildning/fei-foretagsekonomiska-institutet/projektinkopare-entreprenadingenjör
utbildning/yrkeshogskolan-eeot/optimering-av-hallbara-energisystem
utbildning/xenter-botkyrka/fastighetsforvaltare
utbildning/xenter-botkyrka/elkonstruktor-xenter-tumba-distans
utbildning/nackademin/byggnadsingenjor-digitalt-byggande-nackademin-distans
utbildning/hermods-yrkeshogskola/byggnadsingenjor-produktion
Frågor och svar taggade med 'valperiod' (8 st.)
-
Om man läst ett år och vill byta skola/program hur söker man?
Hej, min dotter vill byta skola och program och redan läst ett år söker hon då på gymnasieantagningen precis som när hon sökte första gången?
Hej,t o m det året eleven fyller 19 år får hen söka på nytt, via gymnasieantagningen, till årskurs 1 på gymnasiet (med undantag av att i fall eleven har... Läs hela svaret -
När är det dags att göra sitt gymnasieval?
Hej, som rubriken lyder, är min fråga om när det är dags att göra sitt gymnasieval? Vissa säger det är redan i december (känns tidigt) och andra säger att jag kan vänta till sent på våren. Jättekonstigt. Finns det inte några fasta datum? och varför får man olika svar kring det på olika ställen?...
Hej Fia,gå gärna in på http://antagningskanslier.se/ och hitta ditt antagningskansli (där finns det kontaktinfo till kansliet, tidplan för gymnasieval i just din del av landet plus... Läs hela svaret -
Som ny SYV som hoppade in på en grundskola mitt i?
Hejsan, jag är en ny syv på grundskolan... som fick med kort varsel hoppa in... så det är lite panik-akut nu... jag vill därför dubbel-kolla, så att jag ger rätt info till eleverna. Min fråga: Om eleven gör sina val nu innan sista dag i Valperioden som en skall göra, kan hen då ändra dem...
Hej S!eleven (gymnasieväljare) har rätt att ändra sitt val till gymnasiet under Omvalsperioden (senare under våren). Rekommendationen är att bestämma sig och lägga in de... Läs hela svaret -
Går det att göra sina val under omvals perioden?
Hej, jag har gått nästan 1 år på gymnasiet men känner att jag vill byta gymnasieskola och linje. Det jag är orolig över är valperioderna, den första har varit och omvals perioden börjar om ungefär en vecka. Jag bestämde mig...
Det är helt OK att göra gymnasieval under Omvalsperioden. Det är inte för sent! Mvh Peter syv -
Lika mellan olika gymnasieskolor?
Blir fett förvirrad. Slottegymnasiet säger att dem erbjuder extra matte på fritiden medan andra skolor erbjuder annat? Vad är detta? Erbjuder inte alla skolor samma program? Naturligtvis kan vissa skolor ha fler program än andra, men timmar i ett speciellt ämne bör väl kunna vara densamma? Om...
Hej Henrik! Jag svarar på din andra fråga först: om du vill ändra ditt gymnasieval efter antagnigsperioden är över, prata med Syv på din skola. Om det finns någon "särskild... Läs hela svaret -
Vad händer om man inte söker i februari?
Hej, min son har gjort sitt gymnasieval men inte lämnat in blankett till SYV. Hans mentor säger att han måste göra det, annars kommer han att hamna "utanför systemet". Vad betyder "att hamna utanför systemet" - generellt eller för honom personligen? Är det ändå inte det kommande valet som...
Hej Anna! För din son (personligen) är det viktigaste att det senast sista dagen i omvalsperioden ligger ett giltigt ansökan i "systemet", det antagningssystemet som används i ert län eller... Läs hela svaret -
Fråga om val och omval?
Hej! Man skall ju välja senast feb, får man möjlighet att göra omval efter vår betygen?
Hej, Anders! Var i landet bor den eleven som frågan handlar om? Omvalsperiod ligger under våren men innan vårterminsbetygen är satta. Det är lite olika datum när omvalsperioden börjar och slutar... Läs hela svaret -
Spelar de någon roll när man söker gymnasium?
Exempel om min kompis söker samma gymnasium som mig fast hon söker 2 månader innan mig. Har hon större chans att komma in?? Eller spelar de någon roll när man söker?
Hej Linnea! Om man söker inom Valperioden, då spelar det ingen roll om man la in sin ansökan första dagen eller sista dagen eller mitt i perioden. Det är inte först-till-kvarn principen. Däremot om... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga