Therése
    Måste man plugga vid ett universitet i 5,5 år för att bli en ämneslärare på gymnasiet? Flera utav mina lärare har gått vanliga kandidatutbildningar och fått jobb på min skola och sedan läst till någon pedagogisk utbildning på ett år.

    Jag vill bli lärare i design, kan jag läsa fristående kurser om detta ämnet för att sedan söka jobb som lärare? Exempelvis kurser i Illustrator, Photoshop och Indesign?

    Det är ju stor lärarbrist just nu, så vad är mina chanser om att bli anställd? Om inte på heltid, men halvtid? Samt, vad är det för lön för en halvtidsarbetande lärare?

    Tack på förhand!
    • Julia : Vilka kurser i "design" tänker du på i första hand? Kan du nämna de kurserna i vilka du själv vill undervisa i? :)
    • : På min skola finns det en kurs som heter design, jag läser den just nu. Vi arbetar mycket i illustrstor, designar saker, allt ifrån en tepåse till möbler. Så jag vill undervisa i design, möjligtvis bild. :)
    • Julia : Du får hemskt gärna fråga din lärare i Design vad hen har för utbildning och på vilka villkor hen är anställd. Förklara för läraren att du själv vill bli lärare i Design. Det kan vara så att läraren är anställd under en termin; sedan letar rektor efter en behörig lärare och i fall det inte hittas någon, förlänger rektor lärarens anställning i ännu en termin. Det kan också vara så att din lärare i Design är behörig lärare i teknik och matematik; eller i Bild och idrott... eller i vilka ämnen som helst, men undervisar även i design.
    • : Min lärare har en utbildning på 5 år på Konstfack i Stockholm. Okej, så då är alltså mina chanser inte så stora att bli anställd efter några kurser som berör designområdet?
    • Anna : Jo, om ingen behörig lärare söker, så blir rektor tvungen att anställa någon eller stända skolan. :( Då kan "vem som helst" få anställning i t.ex en termin eller i ett läsår. Vi känner till exempel när en obehörig lärare undervisade i Bild- och Slöjd i 8 år; hen fick ett läsår-i-taget- anställning. Sedan kom det en behörig lärare och den obehörige fick sparken. Det skedde på en liten ort med bara en skola och det var långt att pendla för att söka jobb på andra skolor för den obehörige läraren. Elever och föräldrar tyckte att den obehörige läraren med sin erfarenhet var mycket bättre, än den som var behörig med utan någon erfarenhet, men det kunde inte "hjälpas" för att behöriga lärare har företräde. Men den obehörige kunde haft tur och kunnat undervisa i många år till - om inte en behörig lärare sökte jobbet! :)
    Läs alla kommentarer

    2 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Therése,

    du har rätt; det är tyvärr ganska stor lärarbrist i Sverige. Vi hoppas att det är tillfälligt och att situationen ändras till det bättre inom kort.

    Som det är nu kan man t o m få jobb dierkt efter gymnasiet - se ex. yrkespresentation Juniorlärare>>.

    När en skola behöver anställa en lärare vill de helst få en behörig lärare. Detta pga bl a det faktum att sedan 1 juli 2015 är det endast behöriga lärare som får sätta betyg. "På undantag" får lärare i Modersmål sätta betyg även som obehöriga. Det kan även finnas andra "nödlösningar", men tanken är att lärare ska vara behöriga i de ämnena och för de åldrarna där de undervisar. 
    Gymnasielärare är automatiskt behörig att undervisa i samma ämnen även på grundskolan.

    Om det inte finns möjlighet att hitta en Behörig lärare, kan rektor anställa "vem som helst", enligt egen bedömning på en termin eller ett läsår. Sedan fortsätter man leta efter en beörig lärare! :)

    Du skriver om att några av dina lärare har läst kandidatexamen och sedan pedagogik. Det är KPU, kompletterande pedagogisk utbildning som är en 3-terminers utbildning på heltid, 90 högskolepoäng. Kan ibland finnas möjlighet att hitta en snabb-KPU variant där man läser på högre fart än heltid och läser utan lov, då kan man bli klar på ett år. 

    För att bli behörig till KPU kan lite olika kräv ställas... oftast måste man ha minst 3 årig tidigare högskoleutbildning "i bagaget". Vill man bli behörig gymnasielärare i två ämnen, bör man ha minst 120 högskolepoäng (motsvarar 4 terminersstudier på heltid i sitt "huvud/förste" ämne) och minst 90 hp, 3 terminer på heltid i sitt andra ämne. Det tar 3,5 år att läsa på heltid. Sedan är det KPU som oftast är på 3 terminer. Och vi är då uppte i femårs studier på heltid. 
    Att läsa Ämneslärarprogrammet är bekvämare. Inom programmet har man platsgaranti. 
    Om man läser fristående kurser, söker man till varje kurs separat och man kanske inte kommer in på nästa kurs... och vad gör man då? 
    Jämför: du läser på gymnasiet "ett program". Du får garanterad plats på kurser nästa år, eller hur? tänk dig nu att du fick söka till varje kurs under hela gymnasiet - konkurrera med dina tidigare betyg och riskera att inte komma in på nästa kurs? Det är rätt så stressigt, tycker i alla fall jag.

    Varför läser folk på det sättet i så fall - dvs först ett antal högskolepoäng och sedan KPU? Jo, av olika anledningar. T.ex om man inte tänkte bli lärare för början, utan började läsa Historia eller Matematik på högskolenivå... och upptäckte sedan att man inte fick jobb; eller kom på att man vill bli lärare - då bygger man på med KPU för att bli behörig lärare.

    Ett annat alternativ är att vissa kurser som t.ex Företagsekonomi och Juridik - ingår inte i ngt. Ämneslärarprogrammet; och då måste man läsa på det sättet att man läser "högskolepoäng i sitt ämne" först och KPU på det.

    Det finns inga garantier på att gymnasieutbildning i Sverige inte görs om ännu en gång och andra kurser kommer in, dvs det är ingen som vet att undervisning i just "Design" kommer att finnas om några år. :(

    Det tar lite kortare tid att bli behörig grundskolelärare /i genomsnitt en termin kortare tid, dvs man kan bli klar på 4,5 år/.

    Det är rörigt med behörighet för lärare. Lärarutbildningar görs om rätt så ofta. Olika "projekt", "satsningar" och "undantag" - är man också tvungen att "uppfinna" för att lösa lärarbrist så gott man kan.

    Som sagt, om en kurs "design" kommer att finnas i utbildningsutbudet om några år, är det ingen som vet. Fråga din lärare om hen jobbar på heltid. I så fall är jag rätt säker att hen undervisar även i andra ämnen; eller så jobbar hen på flera olika skolor samtidigt. 

    Du frågar också om halvtidsjobb och halvtidslön. Problemet med halvtidsjobb för lärare kan tyvärr bli att man får ett schemat där man är upptagen hela dagen i alla fall, t.ex man har en lektion kl.8.00, sedan nästa lektion kl.12.15 och sista lektion för dagen kl.15.30 - och så hinner man inte komma hem emellan... då är man på jobbet hela dagen men får bara halva lönen. Att få schemat att gå ihop så att alla deltidslärare får "tajt schema", t.ex att man är på jobbet endast 3 dagar i veckan och slutar tidigt en av dagarna kan bli mycket svårt /ibland omöjligt/.

    Hur löneutvecklingen för lärare kommer att gå under de närmsta åren, vet vi inte. Allmänt beror det mycket på vilka utgifter man har - t.ex om man bor nära sin arbetsplats och kan gå dit /behöver inte köpa månadskort eller ha bil/; om man bor ensam och har en hög hyra eller om man bor i en familj och behöver kanske över huvudet taget inte betala hyra. Hyran är för många den största utgiften.

    Kika gärna på Extrajobbare>> - du kan kanske medan du läser till lärare, även arbeta. På så sätt har du inkomst under din studietid. 
    Det går också att t.ex läsa i 2 år, ta sedan studieuppehåll i ett år och jobba som lärare... och återvända till skolan sen. Då har man arbetsinkomst och får arbetslivserfarenhet redan innan man är färdigutbildad.

    • : Jag vill vara en lärare, men vill inte plugga i 5 år. Undrade mest om det finns s0
    • : oj.. fortsättning: om det finns så kallade "genvägar" dit.
    • Julia : Genvägar som finns idag är att försöka få jobb som obehörig lärare. Efter några år kan man komma in i ngt. projekt som "Lärarlyftet" eller VAL, Vidareutbildning Av Lärare - där man får hjälp att bli behörig. Vilka projekt och "genvägar" som kommer att finnas om några år, vet vi inte idag. :(
    • Julia : Ännu ett förslag är att om man orkar (är frisk, pigg och glad) läsa på mer än heltid - man får på högskolenivå läsa 150%, motsvarande 45 högskolepoäng per termin. På så sätt kan man läsa in sin utbildning snabbare. Det kan dock medföra hälsoproblem. Det rekommenderas inte till alla. Det inte heller alltid som det finns möjlighet att läsa det man behöver på snabbare takt än heltid.
    Läs alla kommentarer
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hejsan, i Design finns det idag följande gymnasiala kurser;

    och för mer info om de kurser kan man besöka www.skolverket.se/laroplaner

    Och utbildning har jag hittat endast på www.konstfack.se/sv/Utbildning/Lararutbildning/Amneslararprogrammet

    Hej Igen, jag fick nu svar från en utbildningssamordnare. Läs gärna det - nedan:

    Hej,
     
    Eftersom design i nuläget klassas som ett yrkesämne skulle jag råda dig att ta kontakt med ett lärosäte som utbildar yrkeslärare, exempelvis Malmö högskola.
     
    I nuläget är yrkesämnen undantagna från lärarlegitimationskrav så för tillfället krävs ingen utbildning alls för att undervisa i design.
     
    Med vänlig hälsning
    Utbildningssamordnare
    Education Coordinator
    Institutionen för bild- och slöjdpedagogik
    Department of Visual Arts and Sloyd Education

    Frågor och svar taggade med 'NK1b' (9 st.)

    • N.N

      räcker det med naturkunskap 1b för att kommer in till tandtekniker?

      Jag går samhälle program jag tänka mig att bli tandtekniker jag har inte möjlighet i skolan att fixa naturkunskap 2 medan jag har naturkunskap 1b ja jag har läst att naturkunskap 1b är fysik 1 kemi 1 och biologi 1.

      Milla : : Hej,särskild behörighet till tandteknikerprogrammet på de svenska universiteten består av godkända betyg i följande gymnasiala kurser: Matematik 2a eller 2b... Läs hela svaret
    • Conny

      Naturkunskap A = 1a1+1a2?

      Hej. Vill söka in till ett program som har behörighetskrav Naturkunskap 1a1+1a2 (/1b) och har tidigare läst Naturkunskap A á 50p i det gamla betygssystemet. Räcker det då att jag kompletterar med Naturkunskap 1a2 á 50p för att bli behörig?...

      Anna: : Hej Conny,om du har godkänt betyg i kursen Naturkunskap A, så motsvarar den kursen dagens kurs Nk1a1 (vilken man också kan se i Tabellen för utbyteskomplettering). Vill du få samma behörighet som kursen... Läs hela svaret
    • Ida

      Naturkunskap och lärare?

      Hej! Har tänkt att söka till lärarprogrammet. I första hand hade jag tänkt ämneslärare åk 7-9 i hem och konsumentkunskap. I andra hand grundskolelärare åk 1-3, men har fråga om behörighet? Har alla behörighet förutom...

      Peter: : Hej Ida,eftersom gymnasial kurs naturkunskap 2 bygger på kursen naturkunskap 1b, är det alltså en Överliggande eller Högre kurs (Hänvisning: Skolverket.se) och det betyder att om du har... Läs hela svaret
    • Moa

      Lärarutbildning?

      Hej, jag vill läsa grundlärarprogrammet åk 4-6 och går Teknikprogrammet, vilket jag hela livet hört inta ska vara några problem. Men för att söka dit behöver man ha godkänt i kursen Naturkunskap 1b vilket är en kurs som vi inte ens kan...

      Anna: : Hej Moa,du behöver antingen läsa Biologi 1 och få godkänt betyg i den, eller - efter gymnasiet - läsa naturkunskap 1b, eller göra prövning, och få godkänt betyg i den kursen. Det blir inte... Läs hela svaret
    • Samar

      Naturvetenskap 1b?

      Hej! gick naturvetenskapsprogrammet, har har redan godkänd i kemi 1, fysik 1 och biologi 1 men om jag läser kursen naturvetenskap 1b kommer den att räknas med?

      SYV-besökare: : Nej, betyget i samhällskunskap 1b kommer inte att räknas in. Om du har godkända betyg i kemi1, fysik1a och biologi 1 ger det behörighet även vad gäller naturkunskap 2. Du har alltså de kunskaper som... Läs hela svaret
    • Alva

      naturvetenskap 1b lika med biologi, kemi, fysik?

      hej! jag läste natur i gymnasiet och vill söka till grundlärarprogrammet, men man behöver naturvetenskap 1b vilket jag ej läst, men har läst fysik 1a, kemi 1 och biologi 1-2. har jag behörighet då?

      Anna: : Ja, Alva, om du har godkända betyg i fysik 1a, kemi 1 och biologi 1 - så har du behörighet vad gäller både naturkunskap 1b och även naturkunskap 2. Så, du behöver inte läsa nk1b. Bästa hälsningar ANNA
    • Studie- och yrkesvägledare

      Ersätta Naturkunskap 1b?

      Hej, Man kan läsa information om att Naturkunskap 2 är ersättningsbar i olika kombinationer beroende på vilket program eleven har läst. Men hur ser det ut med Naturkunskap 1a1/1a2 alternativt 1b om eleven har läst Biologi 2, Kemi2 och Fysik 2? Eleven är intresserad av att söka till...

      Daniel: : Hej Kia,om man har behörighet vad gäller NK2 anses man ha behörighet vad gäller "lägre kurser", dvs NK1b eller Nk1a2 och 1a1... det är alltid så att ex. i fall matte 3 krävs och man ej har... Läs hela svaret
    • Ioan

      Kan naturkunskap1b ersättas med naturvetenskaplig specialisering?

      Hej , jag gick ut NA i år och måste komplettera vissa betyg och fick en papper av SYV från CentrumVux från Haninge där det står vilka betyg man ska ha osv....enligt denna papper ska jag ha godkänt i NK1b men jag har aldrig haft den i skolan men jag har godkänd i naturvetenskapligt specialisering...

      Milla : : Från vilket program har du examensbevis och vilken utb på högskola vill du bli behörig till!? Har du godkända betyg i fysik, kemi och biologi?

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga