Vivianne
    Om man inte trivs på gymnasiet?

    2 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV
    Hej Vivianne!
    Reglerna är sådana att i fall en elev uppnår behörighet till gymnasiets yrkesprogram (dvs får godkända betyg från vårterminen i åk9 i följande ämnen:
    svenska eller sv som andraspråk
    engelska
    matematik
    + fem andra valfria ämnen, dvs SAMMANLAGT 8 ämnen -
    då är eleven "färdig" med grundskola och får ej gå om utan måste vidare - till gymnasiet eller söka jobb.

    I fall man INTE uppnår behörighet till gymnasiets yrkesprogram, har man valmöjlighet:
    att gå om ett år på grundskola
    eller söka till IM, Introduktionsprogrammen: preparand, yrkesintroduktion, programinriktad individuellt val eller individuellt alternativ. På Individuellt alternativ får man oftast kombinera studier med praktik och kan även gå på "helpraktik" dvs under en period bara vara på praktik (men man är inskriven i gymnasiet och har handledare från skolan som besöker på praktiken).
    Angående vilken av de två alternativ som är att föredra - är individuellt och det är utbildningsförvaltningen "på kommunen" som fattar beslut. Eleven och föräldrarna kan önska en viss lösning men beslutet fattas av kommunen.
    Alldeles nyss tog vi del av en diskussion i en stor grupp av vägledare där en av vägledare kom med ett liknande exempel från förra året: en elev gick upp till gymnasiet (till IM, introduktionsprogrammen) och ångrade sig sen, vill tillbaka till grundskola men fick ett Nej.
    Rektor på grundskolan har svarat att om man en gång påbörjat gymnasiet, får man inte komma tillbaka.

    Vi på Fråga SYV tog upp den frågan med Skolverket och fick följande svar:
    om en elev gick vidare till gymnasiets Introduktionsprogram (IM) har inte eleven automatiskt rätt att gå tillbaka till grundskola. Utbildningsförvaltningen kan dock vara tillmötesgående och bevilja gå tillbaka till grundskola men de kan också säga Nej.
    Eleven har MÖJLIGHET (inte rättighet) att gå om årskurser på grundskola i 2 år, t.ex. åk8 en gång och åk9 en gång - eller åk9 två gånger. Tredje gången får man inte gå om på grundskola, utan måste gå vidare - till IM eller söka jobb.
    Även om eleven och/eller föräldrarna vill att eleven stannar på grundskola och går om, kan utbildningsförvaltningen besluta om att eleven måste gå vidare. Utbildningsförvaltningen får delegera beslutsrätt i den frågan till rektor på grundskolan och då blir det just rektor på grundskolan som fattar det beslutet. Rektor brukar samråda med lärarna, kurator, specialpedagog/speciallärare och skolsköterska.

    Jag hoppas att mitt svar blir till hjälp.
    Bästa hälsningar och lycka till!
    ANNA
    • Mikael : Jag svarar på din kommentar nu.
    Mikael SYV på FrågaSYV
    Hej Vivianne!
    Vi ringde till Skolverket idag för att kontrollera vad som gäller. Vi ställde en allmän fråga utan att uppge några namn eller personliga detaljer.
    Svar från Skolverket är att "huvudmannen" beslutar om en elev som inte uppnådde behörighet till gymnasiets nationella program - får gå om på grundskola - ännu ett eller två år. Längre än 2 år får man inte gå om på grundskola.
    "Huvudman" är kommunen (om det är en kommunal grundskola) eller ägaren/stiftelsen/intresseorganisation - om det är en fristående grundskola.

    Tanken är att det ska gagna eleven - att skolpersonal (och rektor är ytterst ansvarig) gör bedömning efter att ha tagit del av alla omständigheter: vad eleven vill, vad föräldrarna vill, tittar på läkarutlåtande eller intyg från psykolog, samråder med kurator och speciallärare - tar in alla fakta och bedömer vad som blir bäst för just den enskilde eleven. Ofta "går man på" det som eleven och familjen önskar men inte alltid.

    Eleven och familjen bör givetvis argumentera för sin sak - i fall beslut fattas som går emot era önskemål.

    Det som ni absolut har rätt till och det som jag råder er att göra - att försöka hitta en passande gymnasieskola som erbjuder "rätt utbildning" - t.ex. IM, individuellt alternativ för elever med ADHD.
    Att din son söker till en sådan skola försämrar inte hans chanser att gå om ett år på grundskola. Alla har alltid rätt att tacka Nej till en erbjuden gymnasieplats.

    Bra därför att ha en sådan plats "reserverad" till din son. Då vet ni sedan att han har en bra (passande för honom) utbildningsplats på gymnasiet, i fall han inte får gå kvar på grundskola.

    I fall din son uppnår 8 godkända betyg på vårterminen (bl a svenska, engelska och matematik) - då får inte rektor besluta att han får gå om (även om alla är överens att det blir bästa för eleven). Är man behörig till ett nationellt program, måste man lämna grundskola.

    Varför vi tidigare svarade att eleven får välja att gå kvar på grundskola - för att I PRAKTIKEN blir det nästan alltid så att rektor på grundskolan är tillmötesgående och beviljar det som eleven och föräldrarna vill (för en elev som inte blir behörig till gymnasiet).

    Tolkning av Skollagen är inte det lättaste uppgift att genomföra. Skollagen är skriven i "allmänna ordalag" och beskriver inte alla situationer som kan uppstå. Tolkningar måste göras.
    Du får själv kontakta Skolverkets upplyssningstjänst - de har tel.nr 08-527 332 00 och tel.tid 9.30 - 11.00 och 13.30 till 15.00 måndag till torsdag.

    Hälsningar
    Mikael SYV
    • : Tack Mikael. Skolan han går i är en av Göteborgs populäraste, med oerhört många sökande. Det är en stiftelse. Nervöst allt detta. Om bara sonen visste vad han ville... För vad gör man med en trött kille med koncentrationssvårigheter, som behöver mogna lite, och inte har en susning om vad han vill?
    • Anna : Har ni träffat SYV på er skola? Kanske tillsammans med kurator och specialpedagog? Prata med rektor också. Träffa dem separat och i ett gemensamt möte.
    • Anna : Ett alternativ är: att på IM; individuellt alternativ läsa på halvtid och gå på praktik på halvtid och testa olika arbetsplatser, ett par veckor på varje arbetsplats - för att se om din sons fastnar för något. Kock, industriarbetare, undersköterska och lastbilschaufför (för kortare transporter inom landet) - är framtidsyrken för det är stor blixt på dem redan som blir ännu större om några år. Bra om din son kan intressera sig i något av de yrkena!
    • : Kan man också få läsa IM om man lyckads få gymnasiebehörighet? Man kanske fortfarande är osäker på vilken linje man vill läsa, och kanske läsa på halvfart?
    • Anna : Det är ett undantag om man läser IM i fall man är behörig till gymnasiet nationella program. I formell mening är man OBEHÖRIG till IM om man är behörig till nationella gymnasieprogram (och tvärtom - om man inte är behörig till nationella program, är man i så fall behörig till IM). För att få igenom ett undantag, går man via kurator och rektorer - på grundskolan och på den gymnasieskola där man vill gå på IM. Det förekommer att behöriga elever läser på IM (främst på Individuellt alternativ i så fall). Ang. läsa på halvfart: viktigt att veta att Studiehjälp från CSN betalas ut enbart för HELTIDSSTUDIER på gymnasiet. Det är skillnad, givetvis, om man är sjukskriven (med läkarintyg) på halvtid, då läser man på halvtid men ändå har rätt till Studiehjälp. Om man inte är sjukskriven, måste man läsa på heltid för att ha rätt till Studiebidrag från CSN.
    • : 1000 tack för svar! Ni är helt fantastiska!
    • Milla : Tack Vivianne! Vi på Fråga SYV är alltid mycket glada om våra svar blir till hjälp! En förtydligande: att "läsa" på heltid på gymnasiet kan innebära ha lektioner på deltid och gå på praktik resten av tiden. Och t o m "helpraktik" förekommer - då eleven är placerad på praktik på heltid under en period men ändå "läser" på gymnasiet på heltid, och i så fall behåller rätten till Studiehjälp. På de nationella yrkesprogrammen (som t.ex. Vård/omsorg, Fordon/transport m.fl - ingår praktik med minst 15 veckor - och under praktikveckorna "läser" man ändå på heltid. Det är alltså i "vid mening" som man kan "läsa" på gymnasiet. Om elevens individuella studieplan säger att eleven går på praktik en del av tiden eller 100% av tiden, då är det "heltidsstudier" som rapporteras till CSN och eleven behåller rätten till Studiebidraget.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'kommunal skola' (10 st.)

    • Ebba

      Hur ska jag göra?

      Ska söka gymnasium nu till hösten men vet inte vad jag ska välja. Fundera mest på linjena naturbruk, RL och HT. Så har tittat på många skolor och kan inte riktigt bestämma mig. Men hittat skolan Hornavanskolan i en katalog jag fick och tänkte i så fall på linjen HT. Men vet inte om det är en bra...

      Daniel: : Hej Ebba, Hornavanskolan är en kommunal gymnasieskola i Arjeplog (i Norra Sverige). Jag tänker på praktiska "moment". du kan ju inte pendla från södra Sverige till Arjeplog; vad säger dina... Läs hela svaret
    • Ellen

      Inackorderingstillägg?

      Hej! Jag ska till hösten börja gymnasiet och jag har sökt utanför länet. Jag har sökt hotell och turism som också finns i min hemkommun fast den som jag vill gå ät hotell och fjällturism. Programplanen ser likadan ut men tror du jag får inackorderingstillägg av kommunen eller kan man söka det...

      Daniel: : Hejsan, det jag känner till om elevboende i Åre är att det kostar 3600 kr per månad och man måste betala för 10 månader, det är alltså 36 tusen under första läsåret.... Läs hela svaret
    • Ted

      Praktik till jobb kommunalt på skola?

      Hej Jag gör just nu en praktik på en kommunal skola och undrar då vilka rättigheter jag har med semester och om jag har rätt att få veta varför jag inte kan få jobb när det går bra på praktik platsen? Vem kontaktar jag om min handledare inte vill svara på frågan?

      Saga: : Hej Ted,det är givetvis bra om praktik leder till ett jobb, men det är tyvärr inte alltid det blir så; och det av olika anledningar, ex. kan en anledning vara att arbetsplatsen inte har råd att... Läs hela svaret
    • Marcus

      Friskolor riskabelt eller inte?

      Hej fragasyv! Går en friskola just nu och ska påbörja andra året där. Det är en byggutbildning men har läst om skolan och den har haft lite ekonomiska problem osv. Grejen är att jag är rädd att jag ska komma ut från skola utan kunskaper inom bygg och j inte kunna jobba med detta yrke ja vill....

      Anna: : Hej Marcus, BA>> finns idag på 215 gymnasieskolor runt om i Sverige. Välj rätt inriktning och rätt län/stad - och du får fram info på vilka skolor som just "din utbildning" finns -... Läs hela svaret
    • Sara

      Skolskjuts till gymnasiet?

      Hej, jag ska välja gymnasie och linje till våren. Jag vet ungefär vad jag vill gå och vart. Denna linjen jag vill gå finns en timme ifrån mig med bil. Jag vill verkligen gå på den skolan och allt för att linjen finna heller inte någonstans närmare. På alla ställen jag söker på står det att ett...

      Milla : : Hej Sara! det fattas info i din fråga. Det kan spela stor till i vilken kommun du bor och till vilken kommun du ska pendla. Men i fall du får åkkort, då borde det gälla hela vägen fram och tillbaka... Läs hela svaret
    • Selma

      Står jag för pendlingskostnaden (kommunal skola)?

      Hej, tusen tack för bra svar på alla mina föregående frågor! För ungefär ett halvår sedan så ställde jag samma fråga då jag hade ögonen på en friskola i Uppsala och fick som svar att kommunen stod för mitt busskort (då jag bor i Norrtälje kommun och har för mig att det fanns något avtal som...

      Anna: : Hej Selma, kommer du att börja på gymnasiet nu till hösten, eller först nästa höst? Detta frågar jag för att avtal och villkor kan ändras över tid. Jag... Läs hela svaret
    • Jekaterina

      Gymnasiet är långt ifrån som jag vill söka in på, vad ska jag göra?

      Hej, om man vill gå på ett gymnasium som är 1h 30min från hemmet, hur går det till då? vilken sträcka ska det vara för att få ett bo?

      Mikael: : Vad säger dina föräldrar? Finns samma program och inriktning närmare? tänk på att det blir inte helt gratis och om dina föräldrar inte vill eller... Läs hela svaret
    • Emelie

      Återvändande elev?

      Hej! Vilka rättigheter har en gymnasieelev då det kommer till att "återvända" till hemkommunen och gå klart sin påbörjade gymnasieutbildning där? Om en elev sökt och påbörjat en utbildning inom en annan kommun, trots att denna utbildning finns inom hemkommunen, och nu vill återvända till...

      Anna: : Hej Emelie! Vår erfarenhet är att de flesta kommuner gör sitt bästa för att lösa situationen. Man bör kontakta Utbildningsförvaltningen i den kommunen där eleven är skriven/folkbokförd. Då får man veta 1. om den utbildning (program och... Läs hela svaret
    • Janine

      Friskola eller kommunal skola?

      Hej, jag undrar ifall ni tror att en mindre skola med 200 elever är bättre än en större kommunal skola som är betydligt många fler elever? För jag har ångest mellan att välja en mindre skola än en större. Jag har besökt den lilla skolan och fördelarna/nackdelarna var: Fördelar: 1. Bra...

      Milla : : Hej Janine! Det kan vara svårt att välja vilken utbildning man sätter som sitt första alternativ i gymnasievalet. Det finns, precis som du skriver både för- & nackdelar på olika skolor. På Teknikprogrammet är det oftast... Läs hela svaret
    • My

      Hur lång tid har man på sig att byta gymnasieskola?

      Jag har gått på gymnasiet snart en månad, och jag undrar hur lång tid jag har på mig innan jag inte får byta skola längre? Har fått höra att fram tills 14 september kan man endast byta om min rektor på den skolan jag går på nu, godkänner det. Jag går på en friskola och funderar på att byta till...

      Milla : : Hej My ! Det som kan begränsa din möjlighet att byta gymnasiet är om du inte är behörig till det programmet, om det inte finns lediga platser eller om rektor på den NYA skolan säger att det är för sent pga... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga