Sök efter frågor

Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32196 frågor besvarade.

    Moderna språk meritpoäng ?

    5 Poäng
    George

    Hej, Jag går i åk 3 naturprogrammet och har har läst moderna språk 1-4 och blev klar med moderna språk efter åk 2. I min studieplan står det så här: Moderna språk 1: A Moderna språk 2 (utökad kurs): A Moderna språk 3 (utökad kurs): A Moderna språk 4: A Egentligen jag var på högre nivå än steg 1 och 2, så min lärare sa att jag kan börja med steg 3 direkt och jag gjorde prov på de andra och fick A i båda. Sedan läste jag moderna språk 3 i hela åk 1 och moderna språk 4 då i åk 2. Nu undrar jag om de här ”utökade kurser” kommer att påverka mina extra merit poäng som man får när man läser moderna språk 3 och 4 som är på 1,5 (av vad jag vet). Borde det inte stå utökad kurs på steg 1 och 2 istället. Eller spelar det ingen roll på vilka steg detta står på? Med andra ord så vill jag veta om det står rätt på mitt studieplan för att vara säker på att få de extra meritpoängen för moderna språk som är 1,5 och sen 1 till poäng då jag läser matematik 5 just nu. Så vad anser ni, får jag 1,5 extra meritpoäng när det gäller moderna språks ämnen på det sätt som det står i mitt studieplan ?

    1 Svar

    5 Poäng
    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej George,
    meritpoängen får man även om kursen är i examensbeviset markerad som "U"/utökad. Däremot kommer betyget i Moderna språk 2 (utökad kurs) inte räknas in - på grund av att U-kursernas betyg räknas in endast om de krävs för särskild behörighet eller om de ger meritpoäng.

    Om du kommer (i ditt examensbevis) ha alla A-betygen (inga lägre betyg än A, alltså), då spelar det ingen roll vilka kurser som står som U-kurserna, för att du får ändå exakt samma meritvärde. 
    Det är med meritvärdet, som du konkurrerar om plats på svenska universitet. 
    Meritvärde är summan av jämförelsetalet/snittbetyget + meritpoängen (om man har några meritpoäng). Det är alltså viktigt att även tänka på hur högt snittbetyget blir, för att den siffran ingår ju i ditt meritvärde. 
    I fall du inte har alla A-betygen i ditt examensbevis (bortsett från GA, gymnasiearbete*), så vinner du på att kurserna i vilka du har A-betyg räknas in. Och därför vinner du i så fall mer på att kurserna Moderna språk 3 och 4 blir i ditt examensbevis U-kurser. Och mod.språk 1 och 2 blir vanliga kurser, ej utökade. På så sätt räknas alla de fyra A-betygen in. 
    Som det är nu, om mod.språk 2 blir i ditt examensbevis U-kurs, då "tappar" du det betyget - det betyget kommer ej räknas in i ditt snittbetyg (jämförelsetal).
    Skulle det vara så att du har lägre betyg (lägre än A) i några kurser som inte är obligatoriska på ditt program och inte krävs för särskild behörighet till den universitetsutbildning som du vill komma in på, då vinner du ännu mer på att de kurserna (med lägre betyg) blir U-kurserna. En U-kurs som inte krävs för särskild behörighet och inte ger meritpoäng, räknas inte in. Dock kan inte vilken som helst kurs bli U-kurs; det finns många kurser som är obligatoriska och med det kan ej bli U-kurser.
    Om du vill kan du själv se vilka kurser som på ditt program är obligatoriska: 
    Öppna programplan/Programplan_NA.pdf - längst ner i programstrukturen ser du vilka "brickor" som måste ingå som vanliga kurser, ej U-kurser.
    _________________________
    * - i GA kan man ej få högre än E, men det betyget räknas inte in; dock krävs E i GA för att kvalificera sig för examensbevis från gymnasiet.

    Liselotte
    • George :

      Tack för svar, ska ta upp det med min SYV. Men om du sammanfattar det hela vad bör jag ändra på i examensbevis för att få det högsta meritvärde som möjligt. Tanken är jag ska söka till antingen tandläkarprogrammet eller läkarprogrammet. Juste glömde säga att moderna språk 4 samt matematik 5 är min individuella val. 
    • Julia : SYV på gymnasiet bör känna till hur examensbevis bör vara utformad för att ge högsta meritvärde, men om skolan följer skolverkets rekommendationer, då ändrar de inte i studieplanen i efterhand, utan de kurser som på förhand vara inskrivna i din studieplan som Utökade, blir också U-kurser i ditt examensbevis. Vi vet dock att det förekommer att gymnasieskolorna ändrar i efterhand för att hjälpa eleverna få högre meritvärde, men det går emot skolverkets rekommendationer.
    • George :

      Jaha okej. Fast jag undrar vad spelar för roll om moderna språk 2 och 3 står U-kurser eller om det är på 3 och 4? Ifall det står så som det gör i mitt studieplan att moderna språk 2 och 3 är U-kurser då kommer jag få de 1,5 meritpoängen då jag har lät ända till steg 4. Men när det gäller jämförelsetalet kommer då inte moderna språk 1 och 4 som jag har fått A på att räknas med eftersom det är ju endast de 2400 poängen som räknas i det totala meritvärdet (av vad jag vet)? För i första svaret står det så här och det har jag inte förstått riktigt  "I fall du inte har alla A-betygen i ditt examensbevis (bortsett från GA, gymnasiearbete*), så vinner du på att kurserna i vilka du har A-betyg räknas in. Och därför vinner du i så fall mer på att kurserna Moderna språk 3 och 4 blir i ditt examensbevis U-kurser. Och mod.språk 1 och 2 blir vanliga kurser, ej utökade. På så sätt räknas alla de fyra A-betygen in. " Tacksam för svar!
    • Julia :

      Betyg i U-kurserna räknas in i ditt jämförelsetal/snittbetyg endast om kursen ger meritpoäng eller om kursen krävs för särskild behörighet till just den högskole-universitetsutb.som du söket till. ... Moderna språk 2 ger inte meritpoäng. Moderna språk 2 krävs inte för särskild behörighet till någon svensk högskole-universitetsutbildning. Som U-kurs kommer betyget i mod.språk2 inte räknas in. Eftersom det är det högsta betyget, A, då är det synd att "tappa det", alltså som om du ej fått det betyget. ... Som enskild betyg gäller betyget, men vad ska du använda det betyget till? Det kommer ju inte räknas in, om mod.språk2 blir i ditt examensbevis U-kurs. ... Om du har A-betygen i alla kurser i ditt examensbevis, då spelar det, förstås, ingen roll, för du kommer ändå ha högsta möjliga jämförelsetal (20.0). Men om du har andra betyg, i alla fall Något betyg, som är lägre än A, då vinner du på att ännu ett A-betyg räknas in, för att det höjer ditt jämförelsetal (om ens lite grand, men ändå... och den lilla höjningen kan i vissa fall utgöra skillnad av att komma in respektive Inte komma in på en universitetsutbildning).
      Att "endast 2400p.räknas in i jämförelsetal/snittbetyg" stämmer inte. Detta gäller: om eleven har i sitt examensbevis U-kurser, då räknas ÄVEN BETYGEN I U-KURSERNA men ENDAST I TVÅ FALL: om kursen krävs för särskild behörighet eller om den ger meritpoäng. Det finns fall då jättemånga poäng/kurser räknas in i jämförelsetal, t.ex om eleven har många U-kurser som krävs för särskild behörighet till just hans/hennes då räknas 2400poäng "vanliga betyg" + alla de kurserna som krävs för särskild behörighet + de som ger meritpoäng. Exempelvis, kan en elev ha fysik2, matte4, moderna språk 3 och 4 och eng7 som U-kurserna; hen söker till läkarprogrammet där fysik2 och matte4 krävs för särskild behörighet; mod.språk 3,4 och eng7 ger meritpoäng. För den eleven kommer vid ansökan till läkarprogrammet - i jämförelsetal - räknas in 2400p.vanliga kurser (ej U-kurser) + betygen i fysik2, matte4, mod.språk 3och4 + eng7 (alltså 2400p. + 500p, totalt 2900p.). 
    • George :

      När du nämnde det sista exemplet då gäller kanske för en elev som har vi säger läst sam.programmet i gymnasiet men sen ville hen bli t.ex läkare och då får hen läsa kurserna som krävs för behörighet ellerhur? 

      Men hur som helst om jag ska söka till läkarprogrammet exempelvis då vinner jag på att moderna språk 1 och moderna språk 2 som vanliga kurser men steg 3 och 4 som utökade kurser och även få 1,5 extra merit poäng. Har jag tolkat det rätt?

      Tack!
    • Mikael :

      Om du har alla högsta betyg i alla kurser, A-betygen, då spelar det ingen roll /bara du får dina meritpoäng också, och det får du om kurserna som ger meritpoäng finns i ditt examensbevis (oavsett om de finns som vanliga kurser eller som U-kurser). Men om du har möjlighet att utesluta de kurser i vilka du har lägre betyg, eller ha de kurserna i vilka du har lägre betyg som u-kurser, så att de betygen inte räknas in, skulle det vara ännu bättre. U-kurserna i sig (att man har U-kurserna) ger inga fördelar. Bäst är det att rymma alla kurser inom programmets vanliga kurser, och om man /ändå/ läst fler än 2500p., så måste några kurser bli U-kurser. Mest fördelaktigt är att ha kurser med lägre betyg som U-kurserna + att de kurserna som är U-kurser med lägre betyg ej krävs för behörighet och inte ger meritpoäng för att då räknas inte de betygen in. "Krukset" är dock att många kurser är Obligatoriska och därför inte kan bli U-kurser. Det är endast valbara kurser som får lov att bli U-kurser. SYV-ar på gymnasieskolorna vet mycket väl hur examensbevis bör bli utformat för att ge högsta möjliga meritvärde, men om skolan följer skolverkets riktlinjer, så skrivs det på förhand i elevens individuella studieplan om hen ska läsa någon U-kurs, alltså innan kursen påbörjas, och examensbevis utfärdas sedan enligt hur studieplanen för den elever ser ut. Kan man slippa läsa på mer än heltid och rymma alla kurser man behöver + även de som ger meritpoäng inom programmets vanliga kurser, är det bäst. Läser man färre kurser har man mer tid och energi att lägga på de kurser man läser och kan uppnå bättre kunskapsnivå och med det också högre betyg; dessutom riskerar man inte överanstränga sig. Har man tid över, kan man försöka skaffa extrajobb några timmar i veckan (lön och arbetslivserfarenhet är ju jättebra att få!).
    • George :

      Hej igen, när ni nämner att alla kurser kan inte bli utökade kurser då de är obligatoriskts inom mitt program (natur inriktning natur)., vilka kurser menar ni då?  Jag tänker mig då de kurser som inte går att sätta som U är: gymnasie gemensamma ämnen, program gemensamma ämnen, inriktnings ämnen (i mitt fall natur) och program fördjupningskurser (vi läser på vår skola programmering 1 och bioteknik). Och de individuella valen kan man då sätta som U kurs plus då de kurser som man har valt att läsa som extra sätts som U kurs. Har jag rätt eller?
    • Anna : Nej, du har (lite) fel. Vi utgår från en "vanlig/standard" examensbevis, utan U-kurser. Det innehåller 2500poäng, av dem 100p.gymnasiearbete; 200p.vilka kurser som helst (individuellt val) + rätt antal poäng kurser som på just det programmet får läsas som programfördjupning + alla inriktningskurserna + alla kurser inom programgemensamt + alla kurser inom gymnasiegemensamt (det är alltså totalt 2500poäng). ... Endast i fall eleven har fler betygsatta poäng än 2500 på gymnasiet, då kommer någon eller några kurser bli U-utökat. Som regel, ska det INNAN KURSEN PÅBÖRJAS skrivas i elevens individuella studieplan om att kursen ska läsas som U-kurs (enligt rektors beslut).
    • George : Ok. Du skriver "Endast i fall eleven har fler betygsatta poäng än 2500 på gymnasiet, då kommer någon eller några kurser bli U-utökat. " Vilka kurser menar du då, asså inom vilken "kategori"? Kan t.ex programfördjupningskurs (på vår skola programmering 1) sättas som U kurs och modersmål 1 som vanlig istället då eleven har ett A på modersmål men t.ex C på programmering? Vi antar att eleven har läst 2600 poäng totalt.
    • Anna :

      Dokumentet Examensbevis är en förteckning av kurser med tillhörande betyg men UTAN ATT DET ANSES INOM VILKEN KATEGORI SOM KURSEN LÄSTES, med ETT UNDANTAG: just U-kurs (eller U-kurser) markeras med U. Och när den eleven söker till svenska universitet, då räknar Antagning.se in betyg i U-markerad kurs ENDAST I 2 FALL: om en sådan kurs krävs för särskild behörighet till just den utbildning som ansöks just då eller om kursen ger meritpoäng och i andra fall räknas inte U-kursens betyg in. På så sätt kan man få OLIKA MERITVÄRDEN även inom samma ansökan, om man söker till universitetsutbildningar som har olika krav på särskild behörighet. 
      Det finns ingen lista på kurser som får vara markerade som U. Skolverket säger att rektorn på skolan får avgöra vilken kurs hen beslutar om att eleven ska få läsa som U-kurs och det bör på förhand, innan kursen börjar, skrivas in i elevens individuella studieplan och sedan utfärdas examensbevis enligt den studieplanen. Rektorn vet vilka kurser hen inte får besluta om som U-kurser (det är de obligatoriska för programmet kurser); vidare måste tillräckligt antal poäng från kurser som FÖR DET PROGRAMMET FÅR LÄSAS SOM PRÖGRAMFÖRDJUPNING, måste finna med i examensbeviset som vanliga, ej-U, kurser (i annat fall blir examensbevis inte giltigt).
      Jag har ett förslag: skriv i en NY FRÅGA - upp alla dina gymnasiala kurser med tillhörande betyg. För de kurserna där du ej fått ut något betyg skriv (kan bli A eller B, t.ex; kan bli C eller D; eller riskerar få F...hur du nu ligger till i kursen). Glöm inte uppge vilket program och inriktning du läser (det kan ju bli ngn som tittar på det som inte läst din tidigare fråga). :) Vi ska i så fall kunna ge förslag på hur ett giltigt examensbevis kan se ut med högsta möjliga meritvärde... Jo, uppge gärna till vilken eller vilka universitetsutbildningar du kommer att söka (för det spelar också roll på vilket meritvärde du kommer att få).
    • George : Okej det tycker jag blir bästa lösning, jag ska gör det när jag har tid. Tackar verkligen för att ni tar tiden och försöker ert bästa så att vi förstår dessa "komplexa" saker haha :)
    • Anna :

      Det finns ju en anledning till varför det finns SYV-ar på skolorna... Reglerna är många och komplicerade och de ändras också över tid. Vissa undantag kan beviljas (ibland). Många gånger gäller det att göra en bedömning och man kan få olika lösningar även om situationen ser exakt likadant ut - på olika gymnasieskolor (inte alls ovanligt det...). En SYV som finns på just din skola vet vilka kurser som just din skola kan erbjuda. Hen vet också hur rektor på just den skolan brukar tänka och bedöma. Oavsett vad vi eller någon annan säger till dig kommer beslutet ligga hos rektorn på din skola. Och det är endast om ett stort misstag sker och ett examensbevis som utfärdats visar sig vara ogiltigt, det är just då som du ska kunna få ett annat examensbevis. (Alltså om en elev vill få ändringar i sitt examensbevis för att få högre meritvärde, kommer det inte att ske). 
    • George :

      Hej, om Moderna språk inte har någon typ i mitt examensbevis, alltså om det inte står som programgemensamma ämnen eller indval, kommer detta påverka mitt meritvärde? Alltså kommer betyget som jag har fått i kursen ändå räknas in? För i mitt fall så är det tomt, det är bara själva kursen Moderna språk 1 Arabiska och betyget A som bara är skrivet !
    • Milla :

      I examensbeviset från gymnasiet står det inte markerat inom vilken kategori som kurserna lästes (med ett undantag: U-kurser, utökat program). För U-kurserna gäller särskilda regler. Och alla andra kurser i examensbeviset (förutom gymnasiearbete) "bidrar" med sina betyg till snittbetyget som kallas för "jämförelsetal". 
      Om eleven har meritpoängen, då plussas meritpoängen till jämförelsetalet och summan kallas för meritvärde. I fall eleven inte har några meritpoäng är meritvärde = jämförelsetal/snittbetyget. Moderna språk 1 ger inte meritpoäng. Har du moderna språk 1 i ditt examensbevis och kursen inte är markerad "U" (utökat program) så räknas betyget in i ditt snitt.
    • George :

      Så med andra ord kommer betyget A i moderna språk 1 räknas in ändå om det inte står vilken kategori den tillhör (och ja den står inte som u kurs i mitt examensbevis)
    • Milla : Ja, betyget kommer att räknas in i ditt snitt/jämförelsetal.
    • George : Tack!
    Läs alla kommentarer
    Logga in

    Frågor och svar taggade med 'studietakt' (24 st.)

    • 2 Poäng
      1 Svar
      Moa_

      Två kurser på komvux distans?

      Hej! Jag ska söka psykologi 1 på komvux distans som börjar 5 augusti. Jag ska läsa på 50%, så kursen pågår då i fem veckor. Nästa kursstart är 14 oktober så det är fem veckor då jag inte har något att plugga....

      Milla : : Hej!När kursstart blir på komvux-kurserna är det upp till komvux. Se om du hittar information om det på komvux-webbsida. I annat fall fråga de som jobbar på komvux i din kommun.Allmänt sett,... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      draken

      Studietakt fristående kurser för fullt CSN?

      Hej! Jag ska läsa fristående distanskurser på universitet i vår på totalt 30hp och de är på kvartsfart respektive halvfart, samt vissa börjar under period 1 och vissa under period 2. Jag förstår inte hur man i dessa fall räknar vad...

      Milla : : Hej, du måste fråga de som jobbar på CSN för att det där beslutet fattas. Oavsett om jag eller ngn annan säger till dig kommer det beslutet gälla som personal på CSN... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Kvinna

      Vad blir studietakten med 300gympoäng på gymnasiet?

      Hej, Om man enbart kommer att läsa 300gympoäng på gymnasiet under ett läsår (3 kurser = 100p vardera), vad blir då studietakten? 19%? Finns sannolika skäl till varför det är så här.... //Miss V

      Julia: : Hej,100 gymnasiala poäng läser man på heltid på fem veckor.300p. läser man på heltid på 15 veckor.Läser man 300 poäng på 30 veckor läser man i... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Elev

      Kan man läsa två olika kurser på komvux?

      Hej! Min vän vill nu plugga upp sina betyg på komvux och undrar om man kan läsa två kurser samtidigt? Studietakten på båda kurserna vill hon ska vara 50% på båda. Är detta möjligt? Vidare undrar jag om man får CSN för 100% studietakt då? Eftersom att man läser två kurser på 50% (deltid)....

      Anna: : Hej Sara,om man läser 2 utbildningar på 50% vardera samtidigt, då är det heltidsstudier. Uppfyller man, för övrigt, kraven som CSN ställer borde man få ut studiemedel... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Shahd

      Studietakt på komvux ?

      Hej, Jag vill gärna veta om man får bestämma själv studietakten när man läser svenska som andraspråk på komvux eller måste man läsa varje nivå på minst en termin? Varierar det från en kommun till en annan? Jag vill bli...

      Peter: : Hej!Det brukar gå till så här att lärare i svenska gör bedömning om hur snabbt varje studerande kan klara av kurser i SAS grund, alltså svenska som andraspråk på grundskolenivå, och... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Theodor

      hur fungerar studietakt?

      Hej jag förstår inte riktigt hur studietakt fungerar på distans. får man lektioner på distans via video eller bestämmer man själv helt när man pluggar? om man pluggar 100% betyder det att man MÅSTE plugga heltid alltså inte på...

      Julia: : Hej!Distansstudier är ett samlingsnamn för ett ganska stort antal olika studievarianter. Du kan läsa mer om det på https://www.fragasyv.se/info/studieformer-distans "Extrema former" av distans är: "bunden... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Manisara

      Kan man läsa två kurser som ger 30 hp samtidigt?

      Jag pluggar just nu på ett universitet och kommer att anmäla mig inför VT2021. Som jag hade tänkt mig så skulle jag läsa ett huvudämne A som ger 30hp nästa termin, men det visas att det ämnet jag vill läsa bara sker på halvfart + 'kvällstid' (och det ger 30 hp) vilket innebär att jag kommer läsa...

      Milla : : Ja, om en kurs som är på 30 hp läses på 2 terminer, då läser man 15 hp per termin vilket = halvtidsstudier på högskolenivå.Du får söka fler kurser... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Henrik

      Vilken studietakt är dessa två kurser?

      Hej, Har en liten kort fråga. Jag ska läsa två kurser i höst, en på 25% studietakt (7,5p) och en 50% studietakt (15p). Nu när jag ska söka CSN så blev jag lite smått fundersam, men det är väl så att jag ska söka CSN som...

      Julia: : Hej Henrik!Svar på din fråga beror på när kursstart och kursslut är för kurserna. Om båda kurser har samma start och slutdatum, då är svar Ja, det blir 75% av... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Valentina

      Komvux och folkhögskola samtidigt?

      Hej, kan man gå på komvux och plugga till undersköterska samtidigt som man går på folkhögskola?

      Anna: : Hej Valentina, det finns inte några förbud mot att läsa på komvux och på en folkhögskola samtidigt. Jag tänker dock på följande: att hinna och orka? På komvux (till... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      H

      Kan man bli antagen till över 45hp om studietakten ej överstiger 150%?

      Hej! Jag har några frågor om universitetsantagning. I höst vill jag läsa C-kurs i mitt huvudämne (vi kallar den för kurs 1 - jag går inte ett program utan söker kurser på nytt varje termin). Denna kurs är på 30 hp och 100% studietakt, alltså 30 hp som läses under den kommande hösten. Jag...

      Liselotte: : Hej H; du kan med fördel ringa till Antagning.se - tel.nr 0771-550720 och tel.tid Vardagar kl.9-16!FRåGA SYV gör inte antagning till högskolestudier. Och vi kan... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      H

      Vad blir min studietakt?

      Om jag är antagen till 3 st kurser (alla 100p var). Där 2 av dessa kurser är på 20 veckor medan den tredje är på 10 veckor. Vad blir min studietakt då i procent?

      Julia: : Hej H,i så fall kommer du ha olika studietakt under de 10 veckorna som du läser alla 3 kurser samtidigt; och under de resterande 10 veckorna under din 20-veckors studieperiod.Under de 10 veckorna som du läser alla 3... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Eva

      Påverkas mitt CSN?

      Hej! Jag läser just nu 3 olika kurser (två på distans, en i klassrum) och har då alltså 300%, jag bestämde mig då att sänka två kurser till 50%, vilket blir 150% och undrar om det påverkar mitt csn, måste jag då gör en...

      Milla : : Heltid är 100 procent av studietakten som är lika med minst 20 gymnasiala poäng per vecka eller 1,5 högskolepoäng eller 5 yrkeshögskolepoäng. Läser man på mer än heltid, får man... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Miriam

      CSN bidrag studietakt?

      Hej, jag ska läsa vissa kurser på komvux, men vet inte om jag kommer få bidrag. Jag ska läsa MATMAT02a 100p- NAKNAK01ab 50p samt GEOGEO01 100p totalt blir det 250p. Alla kurser är på distans och pågår mellan 11 feb till 30 juni. Måste jag lägga till fler kurser, blandade med 100 och 50 p tills...

      Julia: : Hej Miriam, om jag räknar rätt så är det 20 veckor mellan 11 febr och 30 juni. Heltid under 20 veckor blir, om man läser gymnasiala kurser 400 poäng. Halvtid - 200 poäng. Om du på 20 veckor... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      1 Svar
      Robin

      Läsa in kurser i snabbare tempo?

      Hej! Jag kommer med 99,9 % sannolikhet att klara naturkunskap 1a1 med god marginal. Jag kommer vara klar med kursen till sportlovet, men det räcker ju naturligtvis inte för att ge mig grundläggande behörighet. Målet är att ska söka till Ämneslärarprogrammet: idrott och hälsa och...

      Anna: : Hej Robin,jag antar att du läser på komvux, stämmer det?***Komvux i varje kommun bestämmer själva om de erbjuder kurser på distans, eller på hel- /deltid; kvällstid eller på... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga