Henrik
    Hej!

    Jag går i 3an på gymnasiet nu och tar studenten till våren. Jag går i banorna att läsa ekonomi på universitet och kommer därmed behöva matte 3. Detta är en kurs jag inte har läser nu, då jag valde andra ämnen istället pga svårt med matte.

    Men jag tänkte att istället läsa denna kurs under mitt sabbatsår, då jag kommer ha mer tid att fokusera på just detta ämne. Nu till frågan: om jag väljer att på något sätt tenta av matte3, kommer det på något sätt påverka mitt gymansiebetygssnitt?
    Det känns lite underligt om det inte skulle göra det, eftersom vad ger då motivation att få bättre än E då? Jag kommer endast behöva ha läst kursen, varför ska man satsa på bättre betyg än E om det ej krävs? Å andra sidan så kan man tycka att dessa 2500 gymnasiepoäng man läst under gymnasiet är de som påverkar snittet, inget annat.

    Vill verkligen reda ut detta, vad gäller?

    Tack!

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Henrik,
    Betyg i matematik 3 kommer räknas in i ditt jämförelsetal. Och du kommer prövas endast i BII-kompletteringsgruppen, om det är till utbildningar som kräver matte 3, som du söker.
    Det finns alltså all anledning att satsa på så högt betyg som möjligt. Skillnad mellan E och A betyg - vad jäller bidra till jämförelsetalet - blir "plus-minus" 0.4 ... du du kan få ex. 15.8 eller 16.2 ELLER antingen 18.0 eller 18.4, beroende på om du får E eller A i matematik 3.
    Råder dig läsa matematik 3b /och inte 3c/ - detta av två anledningar: matte 3b är lite lättare och är inriktad på Ekonomi, medans 3c är lite svårare är inriktad på Naturvetenskap.

    Exempel:
    Eleven har alla B betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 17.5. Hen behöver för behörighet ännu en kurs, matte 3. Skulle eleven få B betyg i matte 3, påverkas inte elevens jämförelsetal. Skulle eleven få A betyg i matte 3, höjs jämförelsetal med ca 0.1 men om hen får C eller lägre betyg - sänks jämförelsetalet: vid C betyget blir det nya jämförelsetalet ca 17.4; vid D betyget blir det nya jmf ca 17.3 och vid E betyget blir det nya jmf ca 17.2; detta för att det nya betyget blir "som ett nytt betyg ingående i examensbevis" /dock ändras det inget i självaste dokumentet Examensbevis/ men betyget räknas in som om det ingick som en kurs i examensbeviset.
    *****
    De nya kurser, lästa efter examensbevisets utförande räknas in endast i 2 fall: om kursen krävs för behörighet eller om den ger Meritpoäng; i andra fall räknas inte kurser i och man läser de nya gymnasiala kurser endast för att få Kunskaper och kanske också för att få studiemedel från CSN.

    • : Tack för ett bra svar Anna! Jag går samhäll så det blir att läsa matematik 3b om något. Bara så jag förstår detta rätt, betyg C ger alltså plus-minus 0? Om jag tex går ut med snittet 19,5 så kommer varken ett C i matematik 3b senare höja eller sänka? Jag har även lite svårt att förstå själva systemet, om jag exempelvis skulle av någon anledning vilja läsa privatjuridik under mitt sabbatsår, räknas det också in i jämförelsetalet och därmed försämrar mina chanser att komma in på universitetet? Då jag hamnar i en annan grupp. Eller är det bara huvudämnen som matte, svenska osv? Tack!
    • Anna : Om du har snittet på 19.5 utan betyg i matte 3, kommer alla betyg, förutom A betyget i matte 3 säkna ditt jämförelsetal. Betyget B kommer att sänka lite och lägre betyg - sänka mer. Betyg i privat juridik kommer inte påverka alls, för det betyget kommer inte räknas in, över huvudet taget.
    • Anna : Jag har nu utökat mitt svar; var god läs ovan.
    • : Hej Anna! Tack för mycket bra svar. Nu förstår jag när kurser man läser spelar någon roll på betyget, men utöver dessa två fall du skriver så påverkar väl det också betyget om msn läser upp valfri kurs, typ samhällskunskap? Det är ju själva grejen med komvux. Förövrigt så blir jag liten förvirrad när du svarar lite olika. Du säger att betyget A höjer med 0,4 i början, men sedan i ett annat svar att det bara höjer med 0,1. I ett svar säger du även att betyget B gör att jag behåller snittet, i ett annat att det sjunker lite. Jag kanske uppfattat fel, men blir lite förvirrad. Förövrigt så är jag väldigt tacksam för svaren!
    • Anna : Skillnaden mellan att ha E betyg eller A betyg i samma 100-poängskurs blir ca 0.4. Alltså, om man höjer från E till A i en 100 poängskurs blir det +0.4. Men om man höjer från E till A i en 50 poängskurs blir det + 0.2.
    • Anna : Vi kan ta ett annat exempel: säg att eleven har alla C betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 15.0. Får hen ännu ett nytt betyg /i en ny kurs, alltså - exempelvis i engelska 7 som hen inte hade i sitt examensbevis/ och får C betyg även i den kursen, behåller hen sitt jämförelsetal på 15.0 och plussar på 1.0 i "merit" (för att eng 7 ger + 1.0 meritpoäng). Meritvärde blir 16.0 (jämförelsetal på 15.0 + 1.0 meritpoäng). Men om eleven får E betyg i eng 7, får hen jämförelsetal på 14.8; och om hen får A betyg i eng 7 får hen jämförelsetal på 15.2. Meritpoängen är densamma 1.0. Så det nya meritvärde kan bli mellan 15.8 och 16.2 (detta för att en ny betyg som räknas in i jämförelsetal kan "väga neråt" eller "uppåt" och det är viktigt att veta det ursprungliga jämförelsetal för att veta vilket betyg som kommer att väga neråt eller uppåt, alltså vad man ska utgå ifrån...). Har man alla E betyg, ger även D betyg en höjning, men om man har alla A betyg, ger även B betyg en minskning i jämförelsetalet.
    • : Hej igen Anna! Tack så mycket, då förstår jag! Det bästa vore att få A alltså, föga förvånande. Tror dock jag kan få detta, då jag tänker läsa den kurs efter gymnasiet och då kommer jag inte vara upptagen med mycket annat, förutom ett jobb. Men kommer inte läsa några andra kurser. Men man kan alltså säga att kurser som påverkar betyget efter gymn är de som ger merit, kompletterar en behörighet OCH om man läser upp betygen? Korrekt? Därför alltså tex privatjurudik ej gör något med betyget på komvux.
    • Anna : Japp. Om man inte har kursen Privatjuridik i sitt examensbevis från gymnasiet med lägre betyg än A - kommer inte studier i den kursen påverka jämförelsetal/meritvärde.
    • : Så egentligen är det kurserna från gymnasiet som påverkar mest? Ganska självklart men ändå. Vore det därmed taktiskt smart att välja ämnen, om man har den möjligheten, som är enklare? Eftersom man endast kan kompletera upp vissa kurser senare. Man kan ju såklart kompletta upp alla de svåra ämnena, om man nu läser sådana, men det blir tufft kanske.
    • Anna : Valmöjligheter /valbara kurser på gymnasiet/ är på många skolor mycket begränsade. För det första så måste man följa "programstruktur" för varje program - ex. för Samhällsvet.pr gäller följande: https://www.gymnasieguiden.se/program/SA/programplan/Programplan_SA.pdf ... även om 200 p. Individ.val är "vilka kurser som helst" så måste ju lärare finnas som kan undervisa - så helt fritt är det ändå inte. Sedan är det Olika vad man tycker är lätt och svårt... det som är lätt för dig kanske är mycket svårt för någon annan. Men annars Ja! det är smart att så långt som möjligt läsa "lätta kurser" och få så höga betyg som möjligt - om man sedan vill kunna komma in på utbildningar som är mycket populära och därför kräver höga betyg för att komma in.
    • : Den länken gav mycket. Jag läser SamSam, och måste därmed läsa till inriktningen Sam, sedan ev då välja till iv val. Personligen när jag kollar såhär så tycker jag att tex Sam Beteende har "lättare kurser" som de läser obligatoriskt, men som sagt det är ju subjektivt som du säger. Men rent spontant känns väl tex Kommunikation lättare än tex Samhäll 3 som jag läser? Men jag vet inte. Tack för infon! För övrigt så väljer vi 300p på min skola, och har valt så jag får full merit samt då 2 kurser som jag "ansåg" som lättare, privatjuridik och ledarskap. Har ett stort intresse i detta så lär bli bra betyg. Sedan så har min skola valt 2 kurser som är väldigt unika, kultur och ide historia tex. Känns som få gymnasielever läser den kursen. Så potentiellt skulle vi kunnat välja 500 p iv val, som inte verkar vara ovanligt på vissa skolor.
    • Anna : Inom individ.val finns det endast plats för 200 poäng. ... Programfördjupningar är det ett antal poäng som är olika, beroende på inriktning, men kurser i kategorin "programfördjupning" får endast tas från listan på kurser som får läsas som programfördjupande på just det programmet. ... Läser man fler än 2500 poäng, lär man ha U-kurser i examensbeviset, "utökat". U-kurser (markerade med "U" i examensbeviset) räknas in endast i 2 fall: om de krävs för särskild behörihet eller ger meritpoäng.
    • : Jaha, så Utökade kurser i examensbeviset är precis som att läsa kurser på komvux tex? De spelar ingen roll på snittet, såvida de inte ger behörighet eller merit. Ser denna koppling nu mellan komvux och utökade kurser:). Det med programfördjupningar är ju nästan som IV val, det blir ju det i praktiken. Även om man kanske inte kallar det så. På min skola är det dock väldigt bestämt, går bara att läsa Samsam(hade nog dock valt det ändå eftersom det intresserar mig) samt så har vi ytterligare 200p kurser som är obligatoriska. Detta ger utrymme för 300p att välja.
    • Anna : Ja, U-kurser är meningen att man ska läsa endast om man "måste" för att man annars inte blir behörig eller om man vill få fler meritpoäng. Det är annars inte meningen att läsa på mer än heltid. Och ja, U-kurser i examensbeviset funkar på samma sätt som kompletteringar på komvux (med den skillnaden att i fall man kompletterar på komvux provas man i BII, kompletteringsgruppen).
    • : Är BII gruppen svårare att ansöka i? Kollar lite spontant på utbildningar och skolor jag vill gå på och det är faktiskt mindre poäng i denna grupp? Trodde det var tvärtom, hårdare konkurans. Att läser mer än på heltid, dvs mer än 2500 p, kan man inte ens göra på min skola. Beror säkert på resurser men även att det blir för mycket att läsa som du säger.
    • Anna : Man kan prövas både i BI och i BII samtidigt; detta om man även utan kompletteringar är BEHÖRIG. Annars så prövas man endast i BII (om man är behörig endast Med Kompletteringar). Det brukar vara svårare att komma in i BII. Men det är inte någon regel att det måste vara svårare. Antagningsgränser uppstår i konkurrensen... det kan slumpa sig olika. Fördelaktigt att försöka bli fullt behörig redan på gymnasiet; för att sedan - i fall man ej kommer in på högskoleutbildning direkt, komplettera, ex. genom att göra prövning och höja ngt. betyg - så prövas man sen i båda grupperna. I varje grupp har man en "ny chans". Men kan man inte på gymnasiet bli fullt behörig, har man inget val och måste komplettera.
    • : Ok, kommer då alltså endast prövas i BII då jag kommer komplettera matte3. Kanske även söker in med HP om jag får ett bra resultat där. Synd att jag inte kommer söka i BI gruppen då, men så är det. Gäller att få så bra betyg som möjligt nu och hoppas att "slumpen" är på min sida. Har du en förklaring till att BII "brukar" vara svårare?
    • Anna : BII-gruppen får färre platser tilldelad än BI-gruppen, därför är det fler som konkurrerar om varje plats i BII-gruppen, därför är det ofta svårare att komma in, högre betyg krävs.
    • : Ok! Tack. Då förstår jag! Varför konkurrerar fler? Läser så många på komvux?
    • Anna : Du får gärna läsa på https://antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Platsfordelning-och-urval/Betygsurval/ där det bl.a förklaras att en tredje del av platserna tas från BII gruppen och ges till BI gruppen. Exempel: ponera att BI och BII gruppen ska tillsammans få 200 utbildningsplatser; vi säger också att det är lika många sökande i BI och i BII grupper och då borde varje grupp få 100 platser var att dela på, men BI gruppen kommer att ha 133 platser och BII - endast 67 platser, trots att det är lika många sökande i varje grupp. BII gruppen får alltså färre antal platser per samma antal sökande.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'läkarutbildning' (11 st.)

    • Sofie

      Kan man bli läkare på kortare tid?

      Hej! Jag går just nu i nian och min önskan vore att plugga vidare till läkare efter gymnasiet. Jag har gjort lite research och vet hur långa utbildningen är men min fundering är ändå om den på något sätt går att korta ner...

      SYV-besökare: : Hej Sofie, det är jättebra att du har lätt i skolan! Sök till NA/inriktning Naturvetenskap på gymnasiet för du kommer i så fall garanterat läsa de kurser du behöver för... Läs hela svaret
    • Elev x

      Vad ingår i läkarutbildningen?

      Hej! Om jag har förstått det rätt så finns det för tillfället ingen samvetsfrihet i Sverige inom vården. Barnmorskor, gynekologer och läkare har inte rätt att vägra en abort. Min religion tillåter inte mig att genomföra abort men...

      Anna: : Hejsan,vi på FRåGA SYV är "allmänna vägledare" som inte är experter just på läkarutbildningen och kan därför inte så här på "raka arm" svara på din... Läs hela svaret
    • Adnan

      Hur tar man sig in den danska läkarutbildningen?

      Hej! Jag är en kille på 18 somrar som nyss tagit studenten. Jag har länge drömt om att bli läkare men mina betyg räcker inte till för att ta mig in i läkarutbildningen i Sverige. Medelvärdet på mina gymnasiebetyg är 17 och med mina meritpoäng landar jag på 19,5. Jag läste natur med inriktning...

      Liselotte: :  Adnan, med frågor om studier i Danmark hänvisar vi till det danska undervisningsministeriet - www.optagelse.dk Angående meritpoäng - så gäller de på de svenska... Läs hela svaret
    • Paulina

      Antagning vt 18?

      Hej! Jag läser nu in de naturvetenskapliga ämnena på komvux för att få behörighet till läkarprogrammet. - När måste jag senast vara klar med mina kurser till hösten för att ha chans att bli antagen till läkarprogrammet till läsåret våren 2018? När är sista ansökningsdag i höst? -...

      Julia: : Hej Paulina, det är två olika situationer - om du söker på betyg/högskoleprovet - som "vanligt"; eller om du vill ansöka till >>Alternativt Urval, som Karolinska institutet brukar ha.  De kallar det... Läs hela svaret
    • Tina

      Vill bli läkare, vad ska jag göra?

      Hej! Jag avslutar snart mitt andra år på det natuvetenskapliga programmet. Jag kommer gå ut det tredje året med ca 19.3 i meritvärde. Min dröm och det enda jag kan tänka mig att jobba som är läkare men det krävs ca 21.7 för att börja läkarlinjen vilket jag inte har. Jag har gjort...

      Liselotte: : Hej Tina, jag förstår att du vill så snart som möjligt bli antagen till läkarprogrammet. Det du kan göra är att fortsätta göra högskoleprovet varje gång... Läs hela svaret
    • huntelaar

      Utländsk utbildning?

      Hej! Jag har en fråga angående utländska utbildningar som jag inte hittar ett riktigt svar på. Frågan är om jag nu, låt oss säga har läst läkarutbildningen i Bulgarien(dit jag tänkt gå) och vill komma tillbaka till Sverige och jobba här hur fungerar det då? Som jag har förstått så går det till...

      Anna: : Hejsan, Läkare >> är i Sverige ett "Iegitimationsyrke" och det betyder att man ej får utöva yrket eller kalla sig för "läkare" utan legitimationen från Socialstyrelsen. Bulgarien är sedan... Läs hela svaret
    • Aisa

      Faila kursprov?

      Hej! Jag är 16 och går i naturprogrammet och ska snart ha NP i matte 1c . Mitt mål i gymnasiet är att få så bra poäng så att jag lätt kan komma in på ett tandläkar- eller läkarutbildning efter gymnasiet. Och jag har för mig att man ska ha A i alla kurser och mer för att komma in (ungefär 22,7 i...

      Anna: : Hej Aisa! Det högsta meritvärde man kan få är 22,5. Det är givetvis bra att ha så höga betyg som möjligt i alla gymnasiala kurser. Du har rätt i att det krävs höga betyg för att... Läs hela svaret
    • Emin

      Hur går det till att studera utomlands?

      Hejsan, SYV! Jag är en kille född 2000, går sista terminen i nian nu med jättebra betyg och har bestämt sig för att gå NA linjen med naturvetenskaplig inriktning. Det är så att det är väldigt svårt att komma in på läkarutbildningen efter gymnasiet i Sverige, pga lågt antal platser vilket...

      Anna: : Hej, Emin! Det är jättebra att du vet vad du vill satsa på och att du har jättebra betyg. Det är också alldeles riktigt att det är NA, inriktning "naturvetenskap" som ger... Läs hela svaret
    • Ellinor

      Krävs en tolkutbildning för att arbeta med teckenspråk?

      Jag går första året på naturprogrammet, och mina betyg har hittills varit mycket bra. Jag är fortfarande inte säker på vad jag vill göra, men jag har börjat luta åt läkaryrket och har även intresserat mig för teckenspråk. Med anledning av detta har jag börjat fundera på att eventuellt läsa någon...

      Milla : : Hej Ellinor! Jag undrar om du har förkunskaper i Teckenspråk för hörande eller om du är nybörjare? Utbildning till Teckenspråktolk är en så kallad EGY - Eftergymnasial yrkesutbildning, se på... Läs hela svaret
    • Kimia

      Är det då möjligt för mig?

      Om vi säger att jag får ut min gymnasieexamen från VO,med ganska höga betyg,(alltså inte alla A-ämnen),men så har jag gjort Hp många gånger för högt resultat,och har då fått 1,75/2,00 till sist,kommer jag då kunna få en utbildningsplats på läkarutbildningen?.

      Anna: : Hej Kimia, reglerna kan ändras, men som det är nu, så kommer man in på resultatet av Högskoleprovet i fall man är behörig för övrigt, om resultatet av HP är tillräckligt högt. Du kan också med fördel kontakta vägledare på högskola/universitet med samma fråga. Mvh ANNA SYV
    • Kimia

      Kommer jag lyckas då trots allt??

      Jag ska göra HP flera gånger varje höst och varje vår.Och så ska jag läsa kurser för max antal meritpoäng på komvux.Men om jag tar ut gymnasieexamen från VO,med nätan höga betyg,jag menar alltså betyg som är C,D,E och några enstaka B och kanske 1/2 stycken A.Kommer jag kunna ha chans att komma i...

      Liselotte: : Hej Kimia, det är klart det finns chanser att komma in på en utbildning. Hur stora de är - är dock en annan fråga, som är helt omöjligt att svara på. Gör HP nu till våren, se vad du får för resultat. De senaste åren var... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga