Henrik
    Hej!

    Jag går i 3an på gymnasiet nu och tar studenten till våren. Jag går i banorna att läsa ekonomi på universitet och kommer därmed behöva matte 3. Detta är en kurs jag inte har läser nu, då jag valde andra ämnen istället pga svårt med matte.

    Men jag tänkte att istället läsa denna kurs under mitt sabbatsår, då jag kommer ha mer tid att fokusera på just detta ämne. Nu till frågan: om jag väljer att på något sätt tenta av matte3, kommer det på något sätt påverka mitt gymansiebetygssnitt?
    Det känns lite underligt om det inte skulle göra det, eftersom vad ger då motivation att få bättre än E då? Jag kommer endast behöva ha läst kursen, varför ska man satsa på bättre betyg än E om det ej krävs? Å andra sidan så kan man tycka att dessa 2500 gymnasiepoäng man läst under gymnasiet är de som påverkar snittet, inget annat.

    Vill verkligen reda ut detta, vad gäller?

    Tack!

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Henrik,
    Betyg i matematik 3 kommer räknas in i ditt jämförelsetal. Och du kommer prövas endast i BII-kompletteringsgruppen, om det är till utbildningar som kräver matte 3, som du söker.
    Det finns alltså all anledning att satsa på så högt betyg som möjligt. Skillnad mellan E och A betyg - vad jäller bidra till jämförelsetalet - blir "plus-minus" 0.4 ... du du kan få ex. 15.8 eller 16.2 ELLER antingen 18.0 eller 18.4, beroende på om du får E eller A i matematik 3.
    Råder dig läsa matematik 3b /och inte 3c/ - detta av två anledningar: matte 3b är lite lättare och är inriktad på Ekonomi, medans 3c är lite svårare är inriktad på Naturvetenskap.

    Exempel:
    Eleven har alla B betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 17.5. Hen behöver för behörighet ännu en kurs, matte 3. Skulle eleven få B betyg i matte 3, påverkas inte elevens jämförelsetal. Skulle eleven få A betyg i matte 3, höjs jämförelsetal med ca 0.1 men om hen får C eller lägre betyg - sänks jämförelsetalet: vid C betyget blir det nya jämförelsetalet ca 17.4; vid D betyget blir det nya jmf ca 17.3 och vid E betyget blir det nya jmf ca 17.2; detta för att det nya betyget blir "som ett nytt betyg ingående i examensbevis" /dock ändras det inget i självaste dokumentet Examensbevis/ men betyget räknas in som om det ingick som en kurs i examensbeviset.
    *****
    De nya kurser, lästa efter examensbevisets utförande räknas in endast i 2 fall: om kursen krävs för behörighet eller om den ger Meritpoäng; i andra fall räknas inte kurser i och man läser de nya gymnasiala kurser endast för att få Kunskaper och kanske också för att få studiemedel från CSN.

    • : Tack för ett bra svar Anna! Jag går samhäll så det blir att läsa matematik 3b om något. Bara så jag förstår detta rätt, betyg C ger alltså plus-minus 0? Om jag tex går ut med snittet 19,5 så kommer varken ett C i matematik 3b senare höja eller sänka? Jag har även lite svårt att förstå själva systemet, om jag exempelvis skulle av någon anledning vilja läsa privatjuridik under mitt sabbatsår, räknas det också in i jämförelsetalet och därmed försämrar mina chanser att komma in på universitetet? Då jag hamnar i en annan grupp. Eller är det bara huvudämnen som matte, svenska osv? Tack!
    • Anna : Om du har snittet på 19.5 utan betyg i matte 3, kommer alla betyg, förutom A betyget i matte 3 säkna ditt jämförelsetal. Betyget B kommer att sänka lite och lägre betyg - sänka mer. Betyg i privat juridik kommer inte påverka alls, för det betyget kommer inte räknas in, över huvudet taget.
    • Anna : Jag har nu utökat mitt svar; var god läs ovan.
    • : Hej Anna! Tack för mycket bra svar. Nu förstår jag när kurser man läser spelar någon roll på betyget, men utöver dessa två fall du skriver så påverkar väl det också betyget om msn läser upp valfri kurs, typ samhällskunskap? Det är ju själva grejen med komvux. Förövrigt så blir jag liten förvirrad när du svarar lite olika. Du säger att betyget A höjer med 0,4 i början, men sedan i ett annat svar att det bara höjer med 0,1. I ett svar säger du även att betyget B gör att jag behåller snittet, i ett annat att det sjunker lite. Jag kanske uppfattat fel, men blir lite förvirrad. Förövrigt så är jag väldigt tacksam för svaren!
    • Anna : Skillnaden mellan att ha E betyg eller A betyg i samma 100-poängskurs blir ca 0.4. Alltså, om man höjer från E till A i en 100 poängskurs blir det +0.4. Men om man höjer från E till A i en 50 poängskurs blir det + 0.2.
    • Anna : Vi kan ta ett annat exempel: säg att eleven har alla C betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 15.0. Får hen ännu ett nytt betyg /i en ny kurs, alltså - exempelvis i engelska 7 som hen inte hade i sitt examensbevis/ och får C betyg även i den kursen, behåller hen sitt jämförelsetal på 15.0 och plussar på 1.0 i "merit" (för att eng 7 ger + 1.0 meritpoäng). Meritvärde blir 16.0 (jämförelsetal på 15.0 + 1.0 meritpoäng). Men om eleven får E betyg i eng 7, får hen jämförelsetal på 14.8; och om hen får A betyg i eng 7 får hen jämförelsetal på 15.2. Meritpoängen är densamma 1.0. Så det nya meritvärde kan bli mellan 15.8 och 16.2 (detta för att en ny betyg som räknas in i jämförelsetal kan "väga neråt" eller "uppåt" och det är viktigt att veta det ursprungliga jämförelsetal för att veta vilket betyg som kommer att väga neråt eller uppåt, alltså vad man ska utgå ifrån...). Har man alla E betyg, ger även D betyg en höjning, men om man har alla A betyg, ger även B betyg en minskning i jämförelsetalet.
    • : Hej igen Anna! Tack så mycket, då förstår jag! Det bästa vore att få A alltså, föga förvånande. Tror dock jag kan få detta, då jag tänker läsa den kurs efter gymnasiet och då kommer jag inte vara upptagen med mycket annat, förutom ett jobb. Men kommer inte läsa några andra kurser. Men man kan alltså säga att kurser som påverkar betyget efter gymn är de som ger merit, kompletterar en behörighet OCH om man läser upp betygen? Korrekt? Därför alltså tex privatjurudik ej gör något med betyget på komvux.
    • Anna : Japp. Om man inte har kursen Privatjuridik i sitt examensbevis från gymnasiet med lägre betyg än A - kommer inte studier i den kursen påverka jämförelsetal/meritvärde.
    • : Så egentligen är det kurserna från gymnasiet som påverkar mest? Ganska självklart men ändå. Vore det därmed taktiskt smart att välja ämnen, om man har den möjligheten, som är enklare? Eftersom man endast kan kompletera upp vissa kurser senare. Man kan ju såklart kompletta upp alla de svåra ämnena, om man nu läser sådana, men det blir tufft kanske.
    • Anna : Valmöjligheter /valbara kurser på gymnasiet/ är på många skolor mycket begränsade. För det första så måste man följa "programstruktur" för varje program - ex. för Samhällsvet.pr gäller följande: https://www.gymnasieguiden.se/program/SA/programplan/Programplan_SA.pdf ... även om 200 p. Individ.val är "vilka kurser som helst" så måste ju lärare finnas som kan undervisa - så helt fritt är det ändå inte. Sedan är det Olika vad man tycker är lätt och svårt... det som är lätt för dig kanske är mycket svårt för någon annan. Men annars Ja! det är smart att så långt som möjligt läsa "lätta kurser" och få så höga betyg som möjligt - om man sedan vill kunna komma in på utbildningar som är mycket populära och därför kräver höga betyg för att komma in.
    • : Den länken gav mycket. Jag läser SamSam, och måste därmed läsa till inriktningen Sam, sedan ev då välja till iv val. Personligen när jag kollar såhär så tycker jag att tex Sam Beteende har "lättare kurser" som de läser obligatoriskt, men som sagt det är ju subjektivt som du säger. Men rent spontant känns väl tex Kommunikation lättare än tex Samhäll 3 som jag läser? Men jag vet inte. Tack för infon! För övrigt så väljer vi 300p på min skola, och har valt så jag får full merit samt då 2 kurser som jag "ansåg" som lättare, privatjuridik och ledarskap. Har ett stort intresse i detta så lär bli bra betyg. Sedan så har min skola valt 2 kurser som är väldigt unika, kultur och ide historia tex. Känns som få gymnasielever läser den kursen. Så potentiellt skulle vi kunnat välja 500 p iv val, som inte verkar vara ovanligt på vissa skolor.
    • Anna : Inom individ.val finns det endast plats för 200 poäng. ... Programfördjupningar är det ett antal poäng som är olika, beroende på inriktning, men kurser i kategorin "programfördjupning" får endast tas från listan på kurser som får läsas som programfördjupande på just det programmet. ... Läser man fler än 2500 poäng, lär man ha U-kurser i examensbeviset, "utökat". U-kurser (markerade med "U" i examensbeviset) räknas in endast i 2 fall: om de krävs för särskild behörihet eller ger meritpoäng.
    • : Jaha, så Utökade kurser i examensbeviset är precis som att läsa kurser på komvux tex? De spelar ingen roll på snittet, såvida de inte ger behörighet eller merit. Ser denna koppling nu mellan komvux och utökade kurser:). Det med programfördjupningar är ju nästan som IV val, det blir ju det i praktiken. Även om man kanske inte kallar det så. På min skola är det dock väldigt bestämt, går bara att läsa Samsam(hade nog dock valt det ändå eftersom det intresserar mig) samt så har vi ytterligare 200p kurser som är obligatoriska. Detta ger utrymme för 300p att välja.
    • Anna : Ja, U-kurser är meningen att man ska läsa endast om man "måste" för att man annars inte blir behörig eller om man vill få fler meritpoäng. Det är annars inte meningen att läsa på mer än heltid. Och ja, U-kurser i examensbeviset funkar på samma sätt som kompletteringar på komvux (med den skillnaden att i fall man kompletterar på komvux provas man i BII, kompletteringsgruppen).
    • : Är BII gruppen svårare att ansöka i? Kollar lite spontant på utbildningar och skolor jag vill gå på och det är faktiskt mindre poäng i denna grupp? Trodde det var tvärtom, hårdare konkurans. Att läser mer än på heltid, dvs mer än 2500 p, kan man inte ens göra på min skola. Beror säkert på resurser men även att det blir för mycket att läsa som du säger.
    • Anna : Man kan prövas både i BI och i BII samtidigt; detta om man även utan kompletteringar är BEHÖRIG. Annars så prövas man endast i BII (om man är behörig endast Med Kompletteringar). Det brukar vara svårare att komma in i BII. Men det är inte någon regel att det måste vara svårare. Antagningsgränser uppstår i konkurrensen... det kan slumpa sig olika. Fördelaktigt att försöka bli fullt behörig redan på gymnasiet; för att sedan - i fall man ej kommer in på högskoleutbildning direkt, komplettera, ex. genom att göra prövning och höja ngt. betyg - så prövas man sen i båda grupperna. I varje grupp har man en "ny chans". Men kan man inte på gymnasiet bli fullt behörig, har man inget val och måste komplettera.
    • : Ok, kommer då alltså endast prövas i BII då jag kommer komplettera matte3. Kanske även söker in med HP om jag får ett bra resultat där. Synd att jag inte kommer söka i BI gruppen då, men så är det. Gäller att få så bra betyg som möjligt nu och hoppas att "slumpen" är på min sida. Har du en förklaring till att BII "brukar" vara svårare?
    • Anna : BII-gruppen får färre platser tilldelad än BI-gruppen, därför är det fler som konkurrerar om varje plats i BII-gruppen, därför är det ofta svårare att komma in, högre betyg krävs.
    • : Ok! Tack. Då förstår jag! Varför konkurrerar fler? Läser så många på komvux?
    • Anna : Du får gärna läsa på https://antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Platsfordelning-och-urval/Betygsurval/ där det bl.a förklaras att en tredje del av platserna tas från BII gruppen och ges till BI gruppen. Exempel: ponera att BI och BII gruppen ska tillsammans få 200 utbildningsplatser; vi säger också att det är lika många sökande i BI och i BII grupper och då borde varje grupp få 100 platser var att dela på, men BI gruppen kommer att ha 133 platser och BII - endast 67 platser, trots att det är lika många sökande i varje grupp. BII gruppen får alltså färre antal platser per samma antal sökande.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'sverige/utomlands' (25 st.)

    • Alinde

      Hur översätts betygssystem (F-A, G-MVG, G, etc) i utlandet?

      Hej, Jag ska ta ut mitt kandidatexamensbevis. Har fått upp ögonen för att söka mastrar utomlands (både inom och utom EU) då fördjupning inom webb och mjukvaruutveckling inte verkar finnas som master i Sverige (bara liknande mastrar inom t.ex. cybersäkerhet). De utländska systemen beräknar...

      Milla : : HEJ!Att navigera i olika betygssystem och optimera ditt kandidatexamensbevis för att passa internationella masterprogram kan vara utmanande, men det finns några steg du kan ta för att... Läs hela svaret
    • ah-95

      Kan man göra högskoleprovet om man inte är bosatt i Sverige?

      Hej! Jag är bosatt i Tyskland, är svensk medborgare och har alltså även ett personnummer. Jag undrar om jag kan åka till Sverige för att göra högskoleprovet om jag inte har en adress i Sverige.

      Mikael: : Hej! Ställ din fråga till https://m.facebook.com/alltomhogskoleprovet/min erfarenhet är att de är experter på just frågor om högskoleprovet och svarar rätt snabbt samt rätt. 
    • Cassandra

      Plugga utomlands eller i Sverige?

      Jag har meritpoängen 20.80 från gymnasiet där jag gick den naturvetenskapliga linjen. Lyckas inte komma in på läkarlinjen i Sverige med de poängen så har börjat kolla om jag behöver plugga utomlands. I framtiden ser jag mig själv bo i ett engelsktalande land så det hade inte varit helt fel att...

      Julia: : Hej Cassandra!Så vitt jag vet finns det inte undervisning på läkarprogrammet i Sverige på andra språk än svenska.Det är ofta "bättre" att läsa högre utbildning i... Läs hela svaret
    • Emilia

      Kan jag studera en del av min utbildning utomlands?

      Hej! Jag har precis tagit studenten och jobbar lite nu, men funderar på att börja plugga på universitet. Samtidigt vill jag resa också och undrar om ni vet om jag på något sätt kan studera ett program där jag under ett år tillexempel, studerar samma utbildning utomlands? Hur kan jag gå till väga...

      Julia: : Hej Emilia,börja gärna med att läsa info på studera.nu/studera-utomlands/utbytesprogram/att-aka-som-utbytesstudent och kontakta sedan den Internationella samordnaren på det... Läs hela svaret
    • Suad

      Kommer jag bli tvungen att gå om ett eller två år i gymnasiet?

      Jag flyttade och studerade utomlands i en internationell brittisk skola sen årskurs 9 och ska nu börja mitt sista år i gymnasiet. Jag ska nu flytta tillbaks till Sverige och kommer eventuellt ta studenten där men jag är rädd att pga av att jag studerat 3...

      Julia: : Hej Suad, som du beskriver din situation, så ser det ut som att du ska behöva läsa 3 år på gymnasiet i Sverige - år1, 2 och sedan 3. Detta för att du... Läs hela svaret
    • Rebecca

      Vill utbildas i nutrition men vart?

      Hej! Jag har intresserat mig för nutrition/näringslära och funderar på vilken utbildning som kan passa mig. Jag är ute efter en utbildning som nutritionist där man även får kombinera vetenskapen med det sociala, beteendemässiga och livsstilsfrågor som finns närvarande i samhället idag, men där...

      Anna: : Hej Rebecca, kika gärna på program och även på fristående Kurser - i listan på studera.nu/jamfor-utbildning/?q=nutrition och ett alternativ kan vara att börja med läsa en eller... Läs hela svaret
    • Anton

      Programm någonannastans?

      Hej! Jag skulle vilja gå på läkarprogrammet i Norge och jag har 19,90 i snitt i mitt gymnasiebetyg med meritpoäng. Hur ska jag översätta de svenska betygen till det norska systemet? Är det svenska programmet och det norska programmet likt varandra eller skiljer de stort? Sitter ni på någon...

      Anna: : Hej Anton,vi har tyvärr inte några experter på studier i andra länder. Det vi kan hjälpa dig med - är tyvärr endast genom att ge dig några länkar till de sidor som vi bedömer som... Läs hela svaret
    • 'ebba

      Måste jag gå om årskur 2?

      Hej! Jag går i 1an på gymnasiet och hade tänkt att åka på utbytes år i en engelsk skola på Malta i 6månader i årskurs 2. Är det då möjligt att börja i samma klass igen när jag kommer tillbaka? Eller måste jag börja om 2an? Tanken är att åka i mitten av åk 2. Jag går i en friskola.

      Liselotte: : Hej Ebba! Du får gärna prata med personal på din skola och få svar från dem. ... det som är vanligt när elever åker på en längre studie-resa /med en längre resa menar jag... Läs hela svaret
    • Laura

      Holistic nutrition?

      Hej, ursäkta för att jag ställer ungefär samma frågor om och om igen. Det är väldigt svårt att veta vad jag ska göra. Jag ahr söt och sökt och sökt information i flera dagar och jag börjar bli väldigt stressad. Jag hittade den här länken:...

      Anna: : Hej Laura, vi vill givetvis hjälpa dig. Men det är svårt att ge svar på frågor som den du ställer där det är mycket som är osäkert.För det första, så är det i... Läs hela svaret
    • Anna

      Vet inte vad jag vill studera, hjälp behövs?

      Hej, Jag har kommit in i Stockholms universitet och Örebros universitet inom ekonomiprogrammet men själv är jag en sportig tjej. Spelat basket hela mitt liv och vill/ville bli sjukgymnast. Jag har bott I London mer än 2 år snart. Grejen är att jag kom in i London också, kunde studera sport...

      Liselotte: : Hej Anna, de flesta studerande på eftergymnasial nivå tar lån. Annars skulle de inte kunna försörja sig. Ännu ett alternativ är att du jobbar i några år och... Läs hela svaret
    • abir

      Hur funkar folkhögskolor?

      Hej!har massa funderingar gällande studier efter gymnasiet. Tog studenten 2016. Jag klarade inte matte 2b som jag nu håller på att plugga upp i komvux. Jag räknade ut mitt snitt och jag tycker att det är lågt. Till saken,hur fungerar folkhögskolor? Vad...

      Anna: : Hej Abir, att anmäla sig till högskoleprovet kostar 450 kr. Att göra högskoleprovet är frivilligt. Ang. Tandsköterska>> - om du vill jobba i Sverige, rekommenderar jag att läsa till det... Läs hela svaret
    • Elias

      Plugga utomlands?

      Det är så att jag funderar på att studera mitt första högskoleår utomlands och sedan fortsätta mina studier här i Sverige! Har sett att bland annat Chalmers är öppna till ett första år utomlands för att sedan fortsätta ens studidier på högskolan. Det jag undrar är hur detta skulle kunna gå till...

      Liselotte: : Hej EIias, tyvärr så har vi inte tiIIgång tiII någon expertkunskap om studier utomIands. Vi kan därför bara ge AIImän information och tips/råd om studier utomIands som förhoppningsvis... Läs hela svaret
    • huntelaar

      Utländsk utbildning?

      Hej! Jag har en fråga angående utländska utbildningar som jag inte hittar ett riktigt svar på. Frågan är om jag nu, låt oss säga har läst läkarutbildningen i Bulgarien(dit jag tänkt gå) och vill komma tillbaka till Sverige och jobba här hur fungerar det då? Som jag har förstått så går det till...

      Anna: : Hejsan, Läkare >> är i Sverige ett "Iegitimationsyrke" och det betyder att man ej får utöva yrket eller kalla sig för "läkare" utan legitimationen från Socialstyrelsen. Bulgarien är sedan... Läs hela svaret
    • Jan

      gymnasiet utomlands men högskola i Sverige?

      "Jag vill läsa gymnasiet utomlands (Spanien) efter 9:an men söker jag då på lika villkor till högskola och universitet i Sverige efter gymnasiet?" Tack för ett snabbt svar!

      Peter: : Hej Jan, vad som gäller för den som söker till svenska högskoleutbildningar med utländska gymnasiebetyg går att läsa Här>> och kort svar: det beror på... Läs hela svaret
    • Marina

      Hur många yrken finns det?

      Jag undrar exakt hur många yrken är det som finns och var det en fullständig förteckning över alla dem? Är det någon skillnad på antal yrken i Sverige, I Europa och i övriga världen? Tacksam på förhand för ert svar! Marina

      Mikael: : Hej Marina! Du ställer en mycket intressant fråga men som också är en svår fråga att svara på! ;) Det är nog ingen som vet exakt hur många yrken som finns och det av flera olika... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga