Sök efter frågor

Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32190 frågor besvarade.

    Påverkar kurs man läser efter gymnasiet snittet?

    1 Poäng
    Henrik
    Hej!

    Jag går i 3an på gymnasiet nu och tar studenten till våren. Jag går i banorna att läsa ekonomi på universitet och kommer därmed behöva matte 3. Detta är en kurs jag inte har läser nu, då jag valde andra ämnen istället pga svårt med matte.

    Men jag tänkte att istället läsa denna kurs under mitt sabbatsår, då jag kommer ha mer tid att fokusera på just detta ämne. Nu till frågan: om jag väljer att på något sätt tenta av matte3, kommer det på något sätt påverka mitt gymansiebetygssnitt?
    Det känns lite underligt om det inte skulle göra det, eftersom vad ger då motivation att få bättre än E då? Jag kommer endast behöva ha läst kursen, varför ska man satsa på bättre betyg än E om det ej krävs? Å andra sidan så kan man tycka att dessa 2500 gymnasiepoäng man läst under gymnasiet är de som påverkar snittet, inget annat.

    Vill verkligen reda ut detta, vad gäller?

    Tack!

    1 Svar

    1 Poäng
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Henrik,
    Betyg i matematik 3 kommer räknas in i ditt jämförelsetal. Och du kommer prövas endast i BII-kompletteringsgruppen, om det är till utbildningar som kräver matte 3, som du söker.
    Det finns alltså all anledning att satsa på så högt betyg som möjligt. Skillnad mellan E och A betyg - vad jäller bidra till jämförelsetalet - blir "plus-minus" 0.4 ... du du kan få ex. 15.8 eller 16.2 ELLER antingen 18.0 eller 18.4, beroende på om du får E eller A i matematik 3.
    Råder dig läsa matematik 3b /och inte 3c/ - detta av två anledningar: matte 3b är lite lättare och är inriktad på Ekonomi, medans 3c är lite svårare är inriktad på Naturvetenskap.

    Utökat svar

    Exempel:
    Eleven har alla B betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 17.5. Hen behöver för behörighet ännu en kurs, matte 3. Skulle eleven få B betyg i matte 3, påverkas inte elevens jämförelsetal. Skulle eleven få A betyg i matte 3, höjs jämförelsetal med ca 0.1 men om hen får C eller lägre betyg - sänks jämförelsetalet: vid C betyget blir det nya jämförelsetalet ca 17.4; vid D betyget blir det nya jmf ca 17.3 och vid E betyget blir det nya jmf ca 17.2; detta för att det nya betyget blir "som ett nytt betyg ingående i examensbevis" /dock ändras det inget i självaste dokumentet Examensbevis/ men betyget räknas in som om det ingick som en kurs i examensbeviset.
    *****
    De nya kurser, lästa efter examensbevisets utförande räknas in endast i 2 fall: om kursen krävs för behörighet eller om den ger Meritpoäng; i andra fall räknas inte kurser i och man läser de nya gymnasiala kurser endast för att få Kunskaper och kanske också för att få studiemedel från CSN.

    • : Tack för ett bra svar Anna! Jag går samhäll så det blir att läsa matematik 3b om något. Bara så jag förstår detta rätt, betyg C ger alltså plus-minus 0? Om jag tex går ut med snittet 19,5 så kommer varken ett C i matematik 3b senare höja eller sänka? Jag har även lite svårt att förstå själva systemet, om jag exempelvis skulle av någon anledning vilja läsa privatjuridik under mitt sabbatsår, räknas det också in i jämförelsetalet och därmed försämrar mina chanser att komma in på universitetet? Då jag hamnar i en annan grupp. Eller är det bara huvudämnen som matte, svenska osv? Tack!
    • Anna : Om du har snittet på 19.5 utan betyg i matte 3, kommer alla betyg, förutom A betyget i matte 3 säkna ditt jämförelsetal. Betyget B kommer att sänka lite och lägre betyg - sänka mer. Betyg i privat juridik kommer inte påverka alls, för det betyget kommer inte räknas in, över huvudet taget.
    • Anna : Jag har nu utökat mitt svar; var god läs ovan.
    • : Hej Anna! Tack för mycket bra svar. Nu förstår jag när kurser man läser spelar någon roll på betyget, men utöver dessa två fall du skriver så påverkar väl det också betyget om msn läser upp valfri kurs, typ samhällskunskap? Det är ju själva grejen med komvux. Förövrigt så blir jag liten förvirrad när du svarar lite olika. Du säger att betyget A höjer med 0,4 i början, men sedan i ett annat svar att det bara höjer med 0,1. I ett svar säger du även att betyget B gör att jag behåller snittet, i ett annat att det sjunker lite. Jag kanske uppfattat fel, men blir lite förvirrad. Förövrigt så är jag väldigt tacksam för svaren!
    • Anna : Skillnaden mellan att ha E betyg eller A betyg i samma 100-poängskurs blir ca 0.4. Alltså, om man höjer från E till A i en 100 poängskurs blir det +0.4. Men om man höjer från E till A i en 50 poängskurs blir det + 0.2.
    • Anna : Vi kan ta ett annat exempel: säg att eleven har alla C betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 15.0. Får hen ännu ett nytt betyg /i en ny kurs, alltså - exempelvis i engelska 7 som hen inte hade i sitt examensbevis/ och får C betyg även i den kursen, behåller hen sitt jämförelsetal på 15.0 och plussar på 1.0 i "merit" (för att eng 7 ger + 1.0 meritpoäng). Meritvärde blir 16.0 (jämförelsetal på 15.0 + 1.0 meritpoäng). Men om eleven får E betyg i eng 7, får hen jämförelsetal på 14.8; och om hen får A betyg i eng 7 får hen jämförelsetal på 15.2. Meritpoängen är densamma 1.0. Så det nya meritvärde kan bli mellan 15.8 och 16.2 (detta för att en ny betyg som räknas in i jämförelsetal kan "väga neråt" eller "uppåt" och det är viktigt att veta det ursprungliga jämförelsetal för att veta vilket betyg som kommer att väga neråt eller uppåt, alltså vad man ska utgå ifrån...). Har man alla E betyg, ger även D betyg en höjning, men om man har alla A betyg, ger även B betyg en minskning i jämförelsetalet.
    • : Hej igen Anna! Tack så mycket, då förstår jag! Det bästa vore att få A alltså, föga förvånande. Tror dock jag kan få detta, då jag tänker läsa den kurs efter gymnasiet och då kommer jag inte vara upptagen med mycket annat, förutom ett jobb. Men kommer inte läsa några andra kurser. Men man kan alltså säga att kurser som påverkar betyget efter gymn är de som ger merit, kompletterar en behörighet OCH om man läser upp betygen? Korrekt? Därför alltså tex privatjurudik ej gör något med betyget på komvux.
    • Anna : Japp. Om man inte har kursen Privatjuridik i sitt examensbevis från gymnasiet med lägre betyg än A - kommer inte studier i den kursen påverka jämförelsetal/meritvärde.
    • : Så egentligen är det kurserna från gymnasiet som påverkar mest? Ganska självklart men ändå. Vore det därmed taktiskt smart att välja ämnen, om man har den möjligheten, som är enklare? Eftersom man endast kan kompletera upp vissa kurser senare. Man kan ju såklart kompletta upp alla de svåra ämnena, om man nu läser sådana, men det blir tufft kanske.
    • Anna : Valmöjligheter /valbara kurser på gymnasiet/ är på många skolor mycket begränsade. För det första så måste man följa "programstruktur" för varje program - ex. för Samhällsvet.pr gäller följande: https://www.gymnasieguiden.se/program/SA/programplan/Programplan_SA.pdf ... även om 200 p. Individ.val är "vilka kurser som helst" så måste ju lärare finnas som kan undervisa - så helt fritt är det ändå inte. Sedan är det Olika vad man tycker är lätt och svårt... det som är lätt för dig kanske är mycket svårt för någon annan. Men annars Ja! det är smart att så långt som möjligt läsa "lätta kurser" och få så höga betyg som möjligt - om man sedan vill kunna komma in på utbildningar som är mycket populära och därför kräver höga betyg för att komma in.
    • : Den länken gav mycket. Jag läser SamSam, och måste därmed läsa till inriktningen Sam, sedan ev då välja till iv val. Personligen när jag kollar såhär så tycker jag att tex Sam Beteende har "lättare kurser" som de läser obligatoriskt, men som sagt det är ju subjektivt som du säger. Men rent spontant känns väl tex Kommunikation lättare än tex Samhäll 3 som jag läser? Men jag vet inte. Tack för infon! För övrigt så väljer vi 300p på min skola, och har valt så jag får full merit samt då 2 kurser som jag "ansåg" som lättare, privatjuridik och ledarskap. Har ett stort intresse i detta så lär bli bra betyg. Sedan så har min skola valt 2 kurser som är väldigt unika, kultur och ide historia tex. Känns som få gymnasielever läser den kursen. Så potentiellt skulle vi kunnat välja 500 p iv val, som inte verkar vara ovanligt på vissa skolor.
    • Anna : Inom individ.val finns det endast plats för 200 poäng. ... Programfördjupningar är det ett antal poäng som är olika, beroende på inriktning, men kurser i kategorin "programfördjupning" får endast tas från listan på kurser som får läsas som programfördjupande på just det programmet. ... Läser man fler än 2500 poäng, lär man ha U-kurser i examensbeviset, "utökat". U-kurser (markerade med "U" i examensbeviset) räknas in endast i 2 fall: om de krävs för särskild behörihet eller ger meritpoäng.
    • : Jaha, så Utökade kurser i examensbeviset är precis som att läsa kurser på komvux tex? De spelar ingen roll på snittet, såvida de inte ger behörighet eller merit. Ser denna koppling nu mellan komvux och utökade kurser:). Det med programfördjupningar är ju nästan som IV val, det blir ju det i praktiken. Även om man kanske inte kallar det så. På min skola är det dock väldigt bestämt, går bara att läsa Samsam(hade nog dock valt det ändå eftersom det intresserar mig) samt så har vi ytterligare 200p kurser som är obligatoriska. Detta ger utrymme för 300p att välja.
    • Anna : Ja, U-kurser är meningen att man ska läsa endast om man "måste" för att man annars inte blir behörig eller om man vill få fler meritpoäng. Det är annars inte meningen att läsa på mer än heltid. Och ja, U-kurser i examensbeviset funkar på samma sätt som kompletteringar på komvux (med den skillnaden att i fall man kompletterar på komvux provas man i BII, kompletteringsgruppen).
    • : Är BII gruppen svårare att ansöka i? Kollar lite spontant på utbildningar och skolor jag vill gå på och det är faktiskt mindre poäng i denna grupp? Trodde det var tvärtom, hårdare konkurans. Att läser mer än på heltid, dvs mer än 2500 p, kan man inte ens göra på min skola. Beror säkert på resurser men även att det blir för mycket att läsa som du säger.
    • Anna : Man kan prövas både i BI och i BII samtidigt; detta om man även utan kompletteringar är BEHÖRIG. Annars så prövas man endast i BII (om man är behörig endast Med Kompletteringar). Det brukar vara svårare att komma in i BII. Men det är inte någon regel att det måste vara svårare. Antagningsgränser uppstår i konkurrensen... det kan slumpa sig olika. Fördelaktigt att försöka bli fullt behörig redan på gymnasiet; för att sedan - i fall man ej kommer in på högskoleutbildning direkt, komplettera, ex. genom att göra prövning och höja ngt. betyg - så prövas man sen i båda grupperna. I varje grupp har man en "ny chans". Men kan man inte på gymnasiet bli fullt behörig, har man inget val och måste komplettera.
    • : Ok, kommer då alltså endast prövas i BII då jag kommer komplettera matte3. Kanske även söker in med HP om jag får ett bra resultat där. Synd att jag inte kommer söka i BI gruppen då, men så är det. Gäller att få så bra betyg som möjligt nu och hoppas att "slumpen" är på min sida. Har du en förklaring till att BII "brukar" vara svårare?
    • Anna : BII-gruppen får färre platser tilldelad än BI-gruppen, därför är det fler som konkurrerar om varje plats i BII-gruppen, därför är det ofta svårare att komma in, högre betyg krävs.
    • : Ok! Tack. Då förstår jag! Varför konkurrerar fler? Läser så många på komvux?
    • Anna : Du får gärna läsa på https://antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Platsfordelning-och-urval/Betygsurval/ där det bl.a förklaras att en tredje del av platserna tas från BII gruppen och ges till BI gruppen. Exempel: ponera att BI och BII gruppen ska tillsammans få 200 utbildningsplatser; vi säger också att det är lika många sökande i BI och i BII grupper och då borde varje grupp få 100 platser var att dela på, men BI gruppen kommer att ha 133 platser och BII - endast 67 platser, trots att det är lika många sökande i varje grupp. BII gruppen får alltså färre antal platser per samma antal sökande.
    Läs alla kommentarer
    Logga in

    Frågor och svar taggade med '2500 poäng' (11 st.)

    • 2 Poäng
      1 Svar
      Sarah

      Kan jag ta studenten om jag bara har läst 2400 p?

      Hej! En fundering... En elev har 2400 p som hon valt i sin studieplan. Måste hon välja till 100 p så hon kommer upp i 2500 p eller räcker det så, bara hon inte får F i mer än 150 p av de 2400p, vilket blir totalt 250 p (=10%) om man räknar de 100 p...

      Julia: : Hej Sarah,det är lättare att förklara om man tar ett "visst" specifikt gymnasieprogram, som exempel.Efter 3 år på gymnasiet kan eleven sluta med Examensbevis (som är... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      nikolas

      Kommer jag ha mindre än 2500 pöang?

      Hejsan! Jag har börjat den naturvetenskapliga programmet inr natur och har valt fotboll som ett val men vill ta bort eftersom jag vill satsa mer på skolan. Det är så att jag har inte haft moderna språk i högstadiet utan jag hade sve/eng och jag valde spanska 1 som moderna språk. Jag kommer läsa...

      Milla : : 2500 poäng är ”volym”, antal undervisningstimmar som man läser, inte Vilka kurser man läser.. du menar kanske Meritpoäng som ger fördel i konkurrensen? Och svar på den... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      1 Svar
      Sanna

      Dividera med 2500 eller 2400 efter kurs på komvux?

      Hej! Ska försöka tydlig göra min fråga så mycket som möjligt. Jag har en gymnasie examen som omfattar 2500 och bortsett från gymnasiearbetet så blir det ju 2400 poäng om jag ska räkna ut mitt meritvärde. Men min fråga i sig är, jag ska söka engelska 7 kursen på komvux som är 100 poäng och min...

      Anna: : Hejsan! Du delar med 2500, om du räknar in betyg från kurser som utgör 2500 poäng /och det gör du för att 2400 + 100 är ju 2500/. :) Och här>>> finns Räknehjälp! Bästa hälsningar ANNA
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Ayla

      Utökad kurs i årskurs 1?

      Hej, jag går första året i gymnasiet just nu. Jag vet att man kan göra utökad kurs i 2:an, men går det att göra det även i 1:an? Jag har flera kurser som jag skulle vilja läsa men eftersom man bara har 200 pg indivudellt val är det väldigt svårt för mig. Men skulle jag istället kunna göra utökad...

      Mikael: : Hej Ayla, det är rektor på ditt program som bestämmer om du eller någon annan elev får läsa en eller flera utökade kurser. Det är inte en allmän rättighet. Rektor kan säga... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      1 Svar
      Felix

      Kan jag höja mitt snittbetyg efter Gymnasiet och hur?

      Hej, det är så att det fattas 2 poäng för att jag ska kunna ha chans att komma in på det programmet som jag är intresserad av. Jag har endast 1 meritpoäng idag så jag har tänkt att plugga via komvux 2st språk kurser nivå 3 och nivå 4 för att få 1.5 extra meritpoäng. Min fråga är hur kan jag...

      Anna: : Hej Felix! jag vill börja med att ber mycket om ursäkt för att svar tiII dig dröjde. Vi har haft ett Iitet tekniskt probIem som innebär att några få (närmare... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Karolina

      Det här med gymnasiepoäng?

      Jag förstår i helhet inte vad som menas med 2500 poäng. Kan nån förklara i grund och botten vad detta innebär och hur detta betygssystem funkar? Och om man t.ex. fått godkänt i en kurs, t.ex. engelska, får man 100 poäng oavsett vilket betyg man fått (alltså E-A)? För att isåfall blir det lite...

      Anna: : hej Karolina, 2500 gymnasiepoäng handlar om "volum" eller storlek på kurserna, inte vilka betyg man har. 100 gymnasiepoäng = 100 undervisninstimmar. 50 gymnasiepoäng = 50 undervisningstimmar. För att... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Sabrina

      Att läsa mer än 2500 poäng?

      Hej! Jag valde att läsa matte 5 som individuellt val i trean. Jag har dock insett att jag inte kan räkna med så höga betyg i den kursen. Vill därför sätta den som en utökad kurs och ha tyska 5 som individuellt val istället. Jag känner att jag heller vill läsa tyska 5 eftersom jag anser att det...

      Milla : : Hej Sabrina! Att läsa utökade kurser är ett Undantag, som beviljas av Rektorn. Vilka kurser som din skola (SYV och Rektorn) sätter som "utökade" i ditt Examensbevis - bör enligt reglerna,... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Elsa

      Behörighet till Ivy League?

      Hej, min dröm är att gå på ett av ivy league universiteten i USA och jag vill hest gå ekonomi men det ger inte en tillräckligt bredd behörighet så min fråga är om det finns möjlighet att läsa mer än 2500 poäng så jag får den behörigheten?

      Anna: : Hej Elsa! Det är rektor på gymnasieskolan där du kommer att läsa (om du läser ett nationellt gymnasieprogram, dvs inte IB-programmet) som beslutar om du kan läsa mer än 2500 poäng. Det... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      1 Svar
      Paul

      Vad händer om jag inte kommer att få 2500 poäng på gymnasiet?

      Hej. Jag går tredje året på gymnasiet på Ekonomi. Har fått F i samhälle både i ettan och i tvåan, vilket leder till att jag är -200 poäng. Gymnasie arbete går sådär, men vi säger vad händer om jag inte får mina 2500 poäng och vi säger också att jag får F i gymnasie arbete (i värsta fall). Jag...

      Mikael: : Hej Paul! Kraven för gymnasieexamen kan du läsa på http://www.gymnasieguiden.se/informeras/vad-kraevs-foer-att-uppna-gymnasieexamen Gymnasiearbete är man tvungen ha betyg E i för att uppfylla... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      1 Svar
      Arman

      Välja bort "extra" kurser på gymnasiet?

      Hej! Jag går naturvetenskapslinjen på gymnasiet och tog nyss studenten, jag har läst över 2500 poäng med extra ämnen som t.ex. astronomi. Är det möjligt att ta bort de ämnen som ger mig över 2500 poäng och själv välja mellan vilka som ska bort och vilka som jag vill ha kvar, t.ex. behålla...

      Mikael: : Hej Arman! Har du redan fått Examensbevis i handen? Jag antar att du vill söka till högskola/universitet och för det behöver du Grundläggande behörighet (Examensbevis) och ev. Särskild behörighet (beror på vilken... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga