Sök efter frågor

Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32043 frågor besvarade.

    Påverkar kurs man läser efter gymnasiet snittet?

    1 Poäng
    Henrik
    Hej!

    Jag går i 3an på gymnasiet nu och tar studenten till våren. Jag går i banorna att läsa ekonomi på universitet och kommer därmed behöva matte 3. Detta är en kurs jag inte har läser nu, då jag valde andra ämnen istället pga svårt med matte.

    Men jag tänkte att istället läsa denna kurs under mitt sabbatsår, då jag kommer ha mer tid att fokusera på just detta ämne. Nu till frågan: om jag väljer att på något sätt tenta av matte3, kommer det på något sätt påverka mitt gymansiebetygssnitt?
    Det känns lite underligt om det inte skulle göra det, eftersom vad ger då motivation att få bättre än E då? Jag kommer endast behöva ha läst kursen, varför ska man satsa på bättre betyg än E om det ej krävs? Å andra sidan så kan man tycka att dessa 2500 gymnasiepoäng man läst under gymnasiet är de som påverkar snittet, inget annat.

    Vill verkligen reda ut detta, vad gäller?

    Tack!

    1 Svar

    1 Poäng
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Henrik,
    Betyg i matematik 3 kommer räknas in i ditt jämförelsetal. Och du kommer prövas endast i BII-kompletteringsgruppen, om det är till utbildningar som kräver matte 3, som du söker.
    Det finns alltså all anledning att satsa på så högt betyg som möjligt. Skillnad mellan E och A betyg - vad jäller bidra till jämförelsetalet - blir "plus-minus" 0.4 ... du du kan få ex. 15.8 eller 16.2 ELLER antingen 18.0 eller 18.4, beroende på om du får E eller A i matematik 3.
    Råder dig läsa matematik 3b /och inte 3c/ - detta av två anledningar: matte 3b är lite lättare och är inriktad på Ekonomi, medans 3c är lite svårare är inriktad på Naturvetenskap.

    Utökat svar

    Exempel:
    Eleven har alla B betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 17.5. Hen behöver för behörighet ännu en kurs, matte 3. Skulle eleven få B betyg i matte 3, påverkas inte elevens jämförelsetal. Skulle eleven få A betyg i matte 3, höjs jämförelsetal med ca 0.1 men om hen får C eller lägre betyg - sänks jämförelsetalet: vid C betyget blir det nya jämförelsetalet ca 17.4; vid D betyget blir det nya jmf ca 17.3 och vid E betyget blir det nya jmf ca 17.2; detta för att det nya betyget blir "som ett nytt betyg ingående i examensbevis" /dock ändras det inget i självaste dokumentet Examensbevis/ men betyget räknas in som om det ingick som en kurs i examensbeviset.
    *****
    De nya kurser, lästa efter examensbevisets utförande räknas in endast i 2 fall: om kursen krävs för behörighet eller om den ger Meritpoäng; i andra fall räknas inte kurser i och man läser de nya gymnasiala kurser endast för att få Kunskaper och kanske också för att få studiemedel från CSN.

    • : Tack för ett bra svar Anna! Jag går samhäll så det blir att läsa matematik 3b om något. Bara så jag förstår detta rätt, betyg C ger alltså plus-minus 0? Om jag tex går ut med snittet 19,5 så kommer varken ett C i matematik 3b senare höja eller sänka? Jag har även lite svårt att förstå själva systemet, om jag exempelvis skulle av någon anledning vilja läsa privatjuridik under mitt sabbatsår, räknas det också in i jämförelsetalet och därmed försämrar mina chanser att komma in på universitetet? Då jag hamnar i en annan grupp. Eller är det bara huvudämnen som matte, svenska osv? Tack!
    • Anna : Om du har snittet på 19.5 utan betyg i matte 3, kommer alla betyg, förutom A betyget i matte 3 säkna ditt jämförelsetal. Betyget B kommer att sänka lite och lägre betyg - sänka mer. Betyg i privat juridik kommer inte påverka alls, för det betyget kommer inte räknas in, över huvudet taget.
    • Anna : Jag har nu utökat mitt svar; var god läs ovan.
    • : Hej Anna! Tack för mycket bra svar. Nu förstår jag när kurser man läser spelar någon roll på betyget, men utöver dessa två fall du skriver så påverkar väl det också betyget om msn läser upp valfri kurs, typ samhällskunskap? Det är ju själva grejen med komvux. Förövrigt så blir jag liten förvirrad när du svarar lite olika. Du säger att betyget A höjer med 0,4 i början, men sedan i ett annat svar att det bara höjer med 0,1. I ett svar säger du även att betyget B gör att jag behåller snittet, i ett annat att det sjunker lite. Jag kanske uppfattat fel, men blir lite förvirrad. Förövrigt så är jag väldigt tacksam för svaren!
    • Anna : Skillnaden mellan att ha E betyg eller A betyg i samma 100-poängskurs blir ca 0.4. Alltså, om man höjer från E till A i en 100 poängskurs blir det +0.4. Men om man höjer från E till A i en 50 poängskurs blir det + 0.2.
    • Anna : Vi kan ta ett annat exempel: säg att eleven har alla C betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 15.0. Får hen ännu ett nytt betyg /i en ny kurs, alltså - exempelvis i engelska 7 som hen inte hade i sitt examensbevis/ och får C betyg även i den kursen, behåller hen sitt jämförelsetal på 15.0 och plussar på 1.0 i "merit" (för att eng 7 ger + 1.0 meritpoäng). Meritvärde blir 16.0 (jämförelsetal på 15.0 + 1.0 meritpoäng). Men om eleven får E betyg i eng 7, får hen jämförelsetal på 14.8; och om hen får A betyg i eng 7 får hen jämförelsetal på 15.2. Meritpoängen är densamma 1.0. Så det nya meritvärde kan bli mellan 15.8 och 16.2 (detta för att en ny betyg som räknas in i jämförelsetal kan "väga neråt" eller "uppåt" och det är viktigt att veta det ursprungliga jämförelsetal för att veta vilket betyg som kommer att väga neråt eller uppåt, alltså vad man ska utgå ifrån...). Har man alla E betyg, ger även D betyg en höjning, men om man har alla A betyg, ger även B betyg en minskning i jämförelsetalet.
    • : Hej igen Anna! Tack så mycket, då förstår jag! Det bästa vore att få A alltså, föga förvånande. Tror dock jag kan få detta, då jag tänker läsa den kurs efter gymnasiet och då kommer jag inte vara upptagen med mycket annat, förutom ett jobb. Men kommer inte läsa några andra kurser. Men man kan alltså säga att kurser som påverkar betyget efter gymn är de som ger merit, kompletterar en behörighet OCH om man läser upp betygen? Korrekt? Därför alltså tex privatjurudik ej gör något med betyget på komvux.
    • Anna : Japp. Om man inte har kursen Privatjuridik i sitt examensbevis från gymnasiet med lägre betyg än A - kommer inte studier i den kursen påverka jämförelsetal/meritvärde.
    • : Så egentligen är det kurserna från gymnasiet som påverkar mest? Ganska självklart men ändå. Vore det därmed taktiskt smart att välja ämnen, om man har den möjligheten, som är enklare? Eftersom man endast kan kompletera upp vissa kurser senare. Man kan ju såklart kompletta upp alla de svåra ämnena, om man nu läser sådana, men det blir tufft kanske.
    • Anna : Valmöjligheter /valbara kurser på gymnasiet/ är på många skolor mycket begränsade. För det första så måste man följa "programstruktur" för varje program - ex. för Samhällsvet.pr gäller följande: https://www.gymnasieguiden.se/program/SA/programplan/Programplan_SA.pdf ... även om 200 p. Individ.val är "vilka kurser som helst" så måste ju lärare finnas som kan undervisa - så helt fritt är det ändå inte. Sedan är det Olika vad man tycker är lätt och svårt... det som är lätt för dig kanske är mycket svårt för någon annan. Men annars Ja! det är smart att så långt som möjligt läsa "lätta kurser" och få så höga betyg som möjligt - om man sedan vill kunna komma in på utbildningar som är mycket populära och därför kräver höga betyg för att komma in.
    • : Den länken gav mycket. Jag läser SamSam, och måste därmed läsa till inriktningen Sam, sedan ev då välja till iv val. Personligen när jag kollar såhär så tycker jag att tex Sam Beteende har "lättare kurser" som de läser obligatoriskt, men som sagt det är ju subjektivt som du säger. Men rent spontant känns väl tex Kommunikation lättare än tex Samhäll 3 som jag läser? Men jag vet inte. Tack för infon! För övrigt så väljer vi 300p på min skola, och har valt så jag får full merit samt då 2 kurser som jag "ansåg" som lättare, privatjuridik och ledarskap. Har ett stort intresse i detta så lär bli bra betyg. Sedan så har min skola valt 2 kurser som är väldigt unika, kultur och ide historia tex. Känns som få gymnasielever läser den kursen. Så potentiellt skulle vi kunnat välja 500 p iv val, som inte verkar vara ovanligt på vissa skolor.
    • Anna : Inom individ.val finns det endast plats för 200 poäng. ... Programfördjupningar är det ett antal poäng som är olika, beroende på inriktning, men kurser i kategorin "programfördjupning" får endast tas från listan på kurser som får läsas som programfördjupande på just det programmet. ... Läser man fler än 2500 poäng, lär man ha U-kurser i examensbeviset, "utökat". U-kurser (markerade med "U" i examensbeviset) räknas in endast i 2 fall: om de krävs för särskild behörihet eller ger meritpoäng.
    • : Jaha, så Utökade kurser i examensbeviset är precis som att läsa kurser på komvux tex? De spelar ingen roll på snittet, såvida de inte ger behörighet eller merit. Ser denna koppling nu mellan komvux och utökade kurser:). Det med programfördjupningar är ju nästan som IV val, det blir ju det i praktiken. Även om man kanske inte kallar det så. På min skola är det dock väldigt bestämt, går bara att läsa Samsam(hade nog dock valt det ändå eftersom det intresserar mig) samt så har vi ytterligare 200p kurser som är obligatoriska. Detta ger utrymme för 300p att välja.
    • Anna : Ja, U-kurser är meningen att man ska läsa endast om man "måste" för att man annars inte blir behörig eller om man vill få fler meritpoäng. Det är annars inte meningen att läsa på mer än heltid. Och ja, U-kurser i examensbeviset funkar på samma sätt som kompletteringar på komvux (med den skillnaden att i fall man kompletterar på komvux provas man i BII, kompletteringsgruppen).
    • : Är BII gruppen svårare att ansöka i? Kollar lite spontant på utbildningar och skolor jag vill gå på och det är faktiskt mindre poäng i denna grupp? Trodde det var tvärtom, hårdare konkurans. Att läser mer än på heltid, dvs mer än 2500 p, kan man inte ens göra på min skola. Beror säkert på resurser men även att det blir för mycket att läsa som du säger.
    • Anna : Man kan prövas både i BI och i BII samtidigt; detta om man även utan kompletteringar är BEHÖRIG. Annars så prövas man endast i BII (om man är behörig endast Med Kompletteringar). Det brukar vara svårare att komma in i BII. Men det är inte någon regel att det måste vara svårare. Antagningsgränser uppstår i konkurrensen... det kan slumpa sig olika. Fördelaktigt att försöka bli fullt behörig redan på gymnasiet; för att sedan - i fall man ej kommer in på högskoleutbildning direkt, komplettera, ex. genom att göra prövning och höja ngt. betyg - så prövas man sen i båda grupperna. I varje grupp har man en "ny chans". Men kan man inte på gymnasiet bli fullt behörig, har man inget val och måste komplettera.
    • : Ok, kommer då alltså endast prövas i BII då jag kommer komplettera matte3. Kanske även söker in med HP om jag får ett bra resultat där. Synd att jag inte kommer söka i BI gruppen då, men så är det. Gäller att få så bra betyg som möjligt nu och hoppas att "slumpen" är på min sida. Har du en förklaring till att BII "brukar" vara svårare?
    • Anna : BII-gruppen får färre platser tilldelad än BI-gruppen, därför är det fler som konkurrerar om varje plats i BII-gruppen, därför är det ofta svårare att komma in, högre betyg krävs.
    • : Ok! Tack. Då förstår jag! Varför konkurrerar fler? Läser så många på komvux?
    • Anna : Du får gärna läsa på https://antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Platsfordelning-och-urval/Betygsurval/ där det bl.a förklaras att en tredje del av platserna tas från BII gruppen och ges till BI gruppen. Exempel: ponera att BI och BII gruppen ska tillsammans få 200 utbildningsplatser; vi säger också att det är lika många sökande i BI och i BII grupper och då borde varje grupp få 100 platser var att dela på, men BI gruppen kommer att ha 133 platser och BII - endast 67 platser, trots att det är lika många sökande i varje grupp. BII gruppen får alltså färre antal platser per samma antal sökande.
    Läs alla kommentarer
    Logga in

    Frågor och svar taggade med 'betygssystem' (34 st.)

    • 1 Poäng
      1 Svar
      Alinde

      Hur översätts betygssystem (F-A, G-MVG, G, etc) i utlandet?

      Hej, Jag ska ta ut mitt kandidatexamensbevis. Har fått upp ögonen för att söka mastrar utomlands (både inom och utom EU) då fördjupning inom webb och mjukvaruutveckling inte verkar finnas som master i Sverige (bara liknande mastrar inom t.ex. cybersäkerhet). De utländska systemen beräknar...

      Milla : : HEJ!Att navigera i olika betygssystem och optimera ditt kandidatexamensbevis för att passa internationella masterprogram kan vara utmanande, men det finns några steg du kan ta för att... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      isaac

      vad händer om jag får C på nationella provet ifall jag har A annars?

      jag har nationella prov i svenska nästa vecka, jag pluggar hårt men jag anar nu i förväg att det inte kommer gå bra för mig. Jag tror det högsta betyget jag kommer få i svenskan är ett C, jag vet att olika lärare bedömer olika, men...

      Milla : : Hej,betygssättning är lärarens kompetens. Som SYV sätter jag inga betyg och har inte i min utbildning (SYV-programmet) lärt mig om hur man sätter betygen. Om... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Hannah

      Vad betyder dessa krav för min ansökan till studier i England?

      Hejsan, Jag funderar på att söka till universitetet i England och några av kraven för att komma in på programmet jag vill läsa lyder: 1. Official Certificate of Avgångsbetyg / Slutbetyg från Gymnasieskola (Upper secondary school leaving...

      Anna: : Hej Hannah!jag råder dig ansöka om Intyg för utlandsstudier hos UHR. Se gärna information om det på... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Lea kh

      Hur räknas betyg från komvux?

      Hej jag undrar om man kan ersätta Naturkunskap 1b kursen med Natur 1a1 och 1a2? Och hur räknas betyget sen? Alltså kommer man räkna bara det jag får i 1a2 kursen eller kollar de på båda? Samma sak med engelska 5,6,7, är det bara engelska 7 kursens...

      Milla : : Hej Lea,i de fall som det skulle vara möjligt att räkna på olika sätt, räknar Antagning.se på det sättet som blir mer fördelaktigt för dig, som sökande till svenska... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Anton

      Hur fungerar betygssystemet?

      Hej! Hur fungerar det med betygssystemen i gymnasiet? Har hört att man måste t.ex läsa Engelska 5 och andra ämnen för att komma in i universitetet ETT EXEMPEL BARA. Men måste man ha A i de ÄMNET eller för att de ska räknas som engelska 5 eller...

      Julia: : Hej Anton,efter gymnasiereformen 2011 läser gymnasieelever mot EXAMENSBEVIS. Om kraven för examensbevis - var god läsa på gymnasieguiden.se/examenDe som inte uppnår kraven för examensbevis, men... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Ebba

      Vad ska man skriva här?

      Ska lärare informera elev om läraren tänkt sänka ett betyg sista terminen i nian?

      Anna: : Hej Ebba,det finns inga generella bestämmelser om det, men varje skola kan ha egna lokala "regler" om hur man i de fallen gör. Du måste därför få svar på din egen skola. Börja med att prata... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      1 Svar
      S

      Olika betygssystem?

      Hej! Som jag förstått det finns det flera olika betygssystem som kan användas på högskola/universitet. Jag har hittat vad dem alla innebär, men hur vet jag vilket betygsystem som en skola använder? Det står på wikipedia att UV är vanligast men att ECTC blir vanligare, så jag undrar också hur...

      Liselotte: : Hej S, det stämmer att varje universitet och högskola i Sverige beslutar vilket betygssystem de ska använda. Lärosätena kan också ändra sig och börja använda ett annat system. De olika... Läs hela svaret
    • 0 Poäng
      1 Svar
      Jonathan

      Vad hände med mina gamla betyg?

      Hej FrågaSyv. Jag valde ett yrkesförberedande program under gymnasie tiden pga att jag inte visste vad jag ville göra efter att ha gått klart gymnasiet. Jag gick ut el-energi programmet år 2011 med 1950 poäng i samlat betygsdokument. Jag började arbeta genast efter gymnasiet och hade...

      Julia: : Du borde kunna komplettera på komvux mot ett slutbetyg som kommer ge dig behörighet till högskolestudier. Du måste få ut ditt slutbetyg innan 1 juli 2020. Efter det är det endast examensbevis... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Ulla

      Uppdateras betygen automatiskt?

      En fråga, Många elever som söker till universitet/högskola och som går i åk.3 nu. Uppdateras betygen automatiskt? Hur fungerar det med YH, kan det variera? För där behöver man ofta själv bifoga betyg. Om ansökan stänger t.ex 15/5 och betygen inte är klara förrän i juni, vet ni om det...

      Julia: : Hej Ulla, jag rekommenderar följande - så fort man får betygen, gå in på ”mina sidor” på inloggning där man sökte till utbildning och se om betygen syns där. Och... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      1 Svar
      Martin

      En lista med frågor angående det nya betygssystemet och mattekurser?

      Hej, nu är det så att jag vill studera vidare på Komvux för att skaffa betygen jag behöver för att få behörighet till högskola. Jag gick ut gymnasiet med klart godkänt i alla ämnen och har en rad frågor som jag verkligen skulle behöva hjälp med. Jag har delat in i 3 olika kategorier för att...

      Liselotte: : Hej Martin, om du redan har godkända betyg i alla ämnen, är chansen minimal (obefintlig) att du får plats på komvux att läsa samma eller "motsvarande"... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Linnea

      Olika betyg i moderna språk "elevens val" och "språkval"?

      Hej! Eftersom att jag bytte skola efter sjuan har jag två betyg i moderna språk. Jag går nu i 9an. Betyget från min gamla skola har placerats på Moderna Språk Elevens Val, och är ett snäpp högre än mitt nuvarande betyg som hamnar på Språkval. På Schoolsoft som min skola använder räknar den ut...

      Liselotte: : Hej Linnea, de betygen som man på riktigt söker tiII gymnasiet är från SIutbetyget från åk9 och i de ämnena som man Iäser i åk9 är det från... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Karolina

      Det här med gymnasiepoäng?

      Jag förstår i helhet inte vad som menas med 2500 poäng. Kan nån förklara i grund och botten vad detta innebär och hur detta betygssystem funkar? Och om man t.ex. fått godkänt i en kurs, t.ex. engelska, får man 100 poäng oavsett vilket betyg man fått (alltså E-A)? För att isåfall blir det lite...

      Anna: : hej Karolina, 2500 gymnasiepoäng handlar om "volum" eller storlek på kurserna, inte vilka betyg man har. 100 gymnasiepoäng = 100 undervisninstimmar. 50 gymnasiepoäng = 50 undervisningstimmar. För att... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Volodymyr

      Får man markera kemi och fysik 2 som utökade kurser när man läser NA?

      Hej! Håller på just och försöker fixa till mina betyg inför framtida universitetsstudier och befinner mig just nu i ett litet dilemma. Som det ser ut nu har jag ett snitt på över 18p utan merit, men jag läser 2700p. Från vad jag förstått ska jag i denna situation kunna markera två av kurserna...

      Anna: : Hej, se i Programplanen för NA här >> om du har betyg i Geografi 1 och Samhällskunskap 2, kan du "låtsas" att du läste Samhäll-inriktningen men har... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      mansoora

      ska jag kontakta syv på skolan?

      hej ! jag har en fråga, om jag ska veta att går det att höja sina betyg med en extra uppgift eller kompleteringsfrågor i en skola ... är det en bra ide att mejla syv på denna skola ? om nej vem ska jag kontakta då? jag menar, jag vill veta om man kan höja sin betyg om man har lite mindre betyg...

      Anna: : Hej Mansoora! Det är Lärare och inte Studie- och yrkesvägledare som sätter betyg. Studie- & yrkesvägledare kan förklara för dig vilka betyg du behöver ha: för behörighet till olika utbildningar och även hjälpa dig att se var... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga