Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32010 frågor besvarade.
Plugga på högskola eller yrkeshögskola?
2Poäng
Emil
Jag funderar på att plugga till redovisningsekonom på yrkeshögksola men har läst att lönen inte är lika hög som det står att den är på t.ex unionens hemsida. Jag har även läst att arbetsgivare inte tar yrkeshögskoleexamen lika seriöst som en akademisk examen. Jag undrar därmed och jag istället borde plugga företagsekonomi på universitet/högskola för att få bredare möjligheter efter examen?
Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
Hej Emil, en intressant fråga och viktig så klart, men som också saknar ett självklart svar! Redovisningsekonom är ett av många yrken (i alla fall så är fallet i Sverige) där det står arbetsgivaren fritt att anställa vem hen vill. Och så länge det inte finns jobbgaranti, så kan man med vilken utbildning som helst också, tyvärr, gå arbetslös. Olika arbetsgivare tänker olika. Och för vilka arbetsuppgifter som man anställs för att utföra, kan också visa sig vara väldigt olika, trots att samma titel kan stå i anställningskontraktet. Till exempel på små företag med kanske totalt 5 anställda, så är man ofta både redovisningsekonom, chefssekreterare/assistent, löneutbetalare/llöneadministratör och även rekryterare och samtidigt också en sort personalchef... lite av en allt-i-allo, vid behov. Yrkeshögskoleutbildningar är ofta kortare och alltid mer praktiska än "liknande" högskole-universitetsutbildningar. Genom den praktiken som är inbakad i en yh-utbildning kommer man i kontakt med arbetsmarknaden. Många får jobb på sina praktikplatser eller via de kontakter som de skaffar sig på sina praktikplatser. Med en kortare utbildning kommer man snabbare ut i arbete och börjar tjäna pengar. Med en längre utbildning kommer man ut i arbete senare och har då också oftast en större summa i studieskuld (till CSN). Med det sagt, så ser vi allt oftare nu att folk skaffar sig både en yrkeshögskoleutbildning och en högskole-universitetsutbildning och inte sällan i den ordningen att man läser en högskoleutbildning först, söker jobb, får inga jobb eller endast jobb som inte har med vald/läst utbildning att göra och väljer sedan söka till en yrkeshögskoleutbildning. Det är omöjligt för mig att veta om just du om några år får den sortens anställning som du vill ha. Arbetsmarknaden förändras. Nya yrken tillkommer. Många arbetsgivare ställer allt högre krav på kompetens, men samtidigt accepterar många arbetsgivare att anställa en person med bristfälliga fakta-kunskaper och väljer utbilda på egen hand, genom köpt utbildning, korta kurser och genom att en mer erfaren kollega lär upp en nyanställd. Om arbetsgivare ser en potential hos en person som söker jobb (de rätta egenskaperna) och vet att det finns möjlighet att ge utbildning efter anställningen, så kan de göra så (vad gäller yrken där ingen legitimation, körkort eller andra bevis på kompetens krävs, - de så kallade "icke-reglerade" yrken). Och Reglerade yrken är ganska få. De flesta yrken är icke-reglerade. Mitt råd till dig är att du läser på, ser dig omkring, funderar mycket och söker plats på både flera yrkeshögskoleutbildningar och på högskole-universitetsutbildning samtidigt. De ansökningar har "inget med varandra att göra" och du kan få plats på flera olika utbildningar samtidigt. På YH-utbildningar finns ofta ganska få studieplatser, t.ex 35 platser och sökande från hela Sverige ansöker. Det är många gånger svårare att komma in på en yrkeshögskoleutbildning än på en högskole-universitetsutbildning (både på grund av att det finns ofta få platser + för att erfarenhet visar att mer eller mindre alla med yh-examen får jobb samtidigt som många med universitetsexamen inte får jobb). Den teoretiska utbildningen man får på universitetet är en stabil och bred Grund, men man saknar ofta den praktiska delen och en "spets" (något inom en liten segment inom det breda kunskapsområde, som man är mycket bra på) och i fall man samtidigt saknar arbetslivserfarenhet och kontakter, då kan man finna sig med en universitetsexamen i handen men utan jobb. Det är inte sällan folk söker till masterprogram "bara för att" de inte fick något jobb efter sin universitetsutbildning på grundnivå (t.ex kandidatexamen).
Frågor och svar taggade med 'BI eller BII?' (9 st.)
Om jag läser basår på folkhögskola, högskola och universitet samt komvux, vilket urval hamnar jag i? Finns det någon skillnad mellan dem?
Milla : :
Hej,om du utan att läsa basår inte är behörig (saknar särskild behörighet) då kan du endast prövas i BII, kompletteringsgruppen (detta eftersom du utan kompletteringar... Läs hela svaret
Hej! Jag läste natur på gymnasiet men fick underkänt i några ämnen, så att jag fick ut ett studiebevis. Nu har jag läst upp de kurserna på komvux och fått en gymnasieexamen. Så nu till höst har jag sökt universitetsutbildningar...
Milla : :
Hej,om du i ditt examensbevis från komvux har minst 1600poäng kurser lästa på komvux då är ditt examensbevis inte en komplettering och i annat fall är det en komplettering och du... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om man gör en prövning i en kurs på Komvux. Man läser bara en kurs, och man får F i kursen och får detta i betyg. När man ska söka till ett lärosäte, kommer man att ansöka i b1 eller b2 gruppen?
Julia: :
Hej!F-betyget kommer inte höja ditt meritvärde. Om du redan är behörig och sedan läser en kurs och får F i den kursen på komvux, kommer inte dina möjligheter att komma in på en... Läs hela svaret
Tjena
Jag går i trean på gymnasiet just nu, och gör för tillfället en prövning i eng7 på skolan. Jag har förstått att man söker till universitet i gruppen BII om man gjort prövning/läst upp ett betyg, men min fråga är om det gäller även mig som gör prövningen på skolan? Då jag antar att jag...
Liselotte: :
Hej Kristian!när du söker på de betygen som ingår i ditt examensbevis från gymnasiet (och du behöver inte komplettera Efter gymnasiet) då prövas du i BI,... Läs hela svaret
Hej!
Är det möjligt att byta ut kurser från gymnasiet med låga betyg mot andra kurser som man läser in på komvux senare?
T.ex. om jag har betyget E i kursen Kommunikation från gymnasiet, kan jag då exempelvis läsa något helt annat såsom Fysik 1 och få betyg A på komvux och då räkna bort...
Peter: :
Hej Victor,resultat från högskoleprovet räknas inte ihop med betygen, utan med HP-resultatet prövas sökande i egen urvalsgrupp, HP-urvalet. På så sätt kan man inte... Läs hela svaret
Hej! Jag har utländsk betyg och har läst på komvux också. Så, jag ligger i BII grupp eller hur??
Anna: :
Hej,enligt informationen på antagning.se/globalassets/faktablad-syv/for-dig-som-vill-soka-utl - om du kompletterade med kurser i svenska, så är det inte en "komplettering" för dig med utländsk... Läs hela svaret
Hej! Jag har utländska betyg, och saknar behörighet på svenska. Jag vill också höja mina poäng. Tisus provet ger poäng så kan jag använda att höja mina poäng? Eller den enda väg att få poäng är SAS3??
Anna: :
Hej Maria!om du inte har läst SAS 3, råder jag dig läsa den kursen, och detta oavsett om du ska göra TiSUS eller inte.Jag tänker på att TiSUS kan ju bli inställt på grund av Covid-19. Så,... Läs hela svaret
Hejsan! Jag vill gå på handels i Stockholm efter gymnasiet. Vi föreställer oss att jag går ut med 22,5 i merit. Eftersom man endast ansöker med 20 på handels så undrar jag vilka kurser osv man söker in med. Väljer man ut dom bästa...
Anna: :
Hej Mollie,
för att gå ut med 22.5 i meritvärde så behöver man ha alla A-betygen (förutom i gymnasiearbete där man endast kan få F eller E och man måste få E för att uppnå... Läs hela svaret
Hej! Jag är 54 år och jobbar inom industrin sen många år tillbaka. Behöver omskola mig då min kropp säger ifrån. Jag funderar på administratör, ekonomiassistent eller löneassistent. Då jag är väldigt intresserad av...
Peter: :
Hej Annemarie!Studiemedel kan man få till och med det året man fyller 56 år. Information om det kan man läsa på csn.se/fragor-och-svar/hur-manga-veckor-kan-jag-fa-studiemedelYrken... Läs hela svaret
