Emil
    Jag funderar på att plugga till redovisningsekonom på yrkeshögksola men har läst att lönen inte är lika hög som det står att den är på t.ex unionens hemsida. Jag har även läst att arbetsgivare inte tar yrkeshögskoleexamen lika seriöst som en akademisk examen. Jag undrar därmed och jag istället borde plugga företagsekonomi på universitet/högskola för att få bredare möjligheter efter examen?

    Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?

    1 Svar

    Peter SYV på GymnasieGuiden

    Hej Emil,
    en intressant fråga och viktig så klart, men som också saknar ett självklart svar!
    Redovisningsekonom är ett av många yrken (i alla fall så är fallet i Sverige) där det står arbetsgivaren fritt att anställa vem hen vill. Och så länge det inte finns jobbgaranti, så kan man med vilken utbildning som helst också, tyvärr, gå arbetslös. Olika arbetsgivare tänker olika. Och för vilka arbetsuppgifter som man anställs för att utföra, kan också visa sig vara väldigt olika, trots att samma titel kan stå i anställningskontraktet. Till exempel på små företag med kanske totalt 5 anställda, så är man ofta både redovisningsekonom, chefssekreterare/assistent, löneutbetalare/llöneadministratör och även rekryterare och samtidigt också en sort personalchef... lite av en allt-i-allo, vid behov. 
    Yrkeshögskoleutbildningar är ofta kortare och alltid mer praktiska än "liknande" högskole-universitetsutbildningar. Genom den praktiken som är inbakad i en yh-utbildning kommer man i kontakt med arbetsmarknaden. Många får jobb på sina praktikplatser eller via de kontakter som de skaffar sig på sina praktikplatser. Med en kortare utbildning kommer man snabbare ut i arbete och börjar tjäna pengar. Med en längre utbildning kommer man ut i arbete senare och har då också oftast en större summa i studieskuld (till CSN). 
    Med det sagt, så ser vi allt oftare nu att folk skaffar sig både en yrkeshögskoleutbildning och en högskole-universitetsutbildning och inte sällan i den ordningen att man läser en högskoleutbildning först, söker jobb, får inga jobb eller endast jobb som inte har med vald/läst utbildning att göra och väljer sedan söka till en yrkeshögskoleutbildning. 
    Det är omöjligt för mig att veta om just du om några år får den sortens anställning som du vill ha. Arbetsmarknaden förändras. Nya yrken tillkommer. Många arbetsgivare ställer allt högre krav på kompetens, men samtidigt accepterar många arbetsgivare att anställa en person med bristfälliga fakta-kunskaper och väljer utbilda på egen hand, genom köpt utbildning, korta kurser och genom att en mer erfaren kollega lär upp en nyanställd. Om arbetsgivare ser en potential hos en person som söker jobb (de rätta egenskaperna) och vet att det finns möjlighet att ge utbildning efter anställningen, så kan de göra så (vad gäller yrken där ingen legitimation, körkort eller andra bevis på kompetens krävs, - de så kallade "icke-reglerade" yrken). Och Reglerade yrken är ganska få. De flesta yrken är icke-reglerade. 
    Mitt råd till dig är att du läser på, ser dig omkring, funderar mycket och söker plats på både flera yrkeshögskoleutbildningar och på högskole-universitetsutbildning samtidigt. De ansökningar har "inget med varandra att göra" och du kan få plats på flera olika utbildningar samtidigt. På YH-utbildningar finns ofta ganska få studieplatser, t.ex 35 platser och sökande från hela Sverige ansöker. Det är många gånger svårare att komma in på en yrkeshögskoleutbildning än på en högskole-universitetsutbildning (både på grund av att det finns ofta få platser + för att erfarenhet visar att mer eller mindre alla med yh-examen får jobb samtidigt som många med universitetsexamen inte får jobb). Den teoretiska utbildningen man får på universitetet är en stabil och bred Grund, men man saknar ofta den praktiska delen och en "spets" (något inom en liten segment inom det breda kunskapsområde, som man är mycket bra på) och i fall man samtidigt saknar arbetslivserfarenhet och kontakter, då kan man finna sig med en universitetsexamen i handen men utan jobb. Det är inte sällan folk söker till masterprogram "bara för att" de inte fick något jobb efter sin universitetsutbildning på grundnivå (t.ex kandidatexamen).

    Frågor och svar taggade med '#gymnasie' (6 st.)

    • Waseem

      Att göra prövning på komvux om man är fortfarande på gymnasiet?

      Hej, Jag vill fråga om det är tillåtet för en gymnasieelev att göra en prövning på komvux (t. ex. Moderna språk) för att få meritpoäng. Även om eleverna är inte utskrivna från gymnasiet och inte har examen heller. Dessutom vill jag fråga ifall det är tillåtet, hur beräkningen av meritvärdet...

      Milla : : Hej,enligt skolverkets svar och min egen uppfattning av innehåll i styrdokumenten så får gymnasieelever (som är inskrivna på gymnasiet) göra prövningar... Läs hela svaret
    • Tyra

      Kan man bli fastighetsansvarig om jag går automation på el och energi?

      Jag vill bli fastighetstekniker och jag tänkte gå el och energi istället för vvs och fastighet för att någon sa till mig att jag får mer behörigheter då alltså jag kan bli fastighetstekniker och ha elektriker yrke med mig också. Men...

      Anna: : Hej Tyra,Fastighetsansvarig är i Sverige ett av de många icke-reglerade yrken och det betyder att det inte finns ngn specifik utbildning som direkt leder till det yrket, utan... Läs hela svaret
    • Cecilia

      Kan jag fortfarande få betyg om jag inte gör alla moment i Idrott 1?

      Hej! Det är så att jag alltid haft det svårt med idrott och den pågående situationen gör det inte bättre då man ska spela in sig själv när man ska t.ex ska dansa, hjula och liknande. Vilket jag varken gjort eller planerar att göra, dessutom så har jag liksom inte förutsättningarna för att göra...

      Julia: : Hej Cecilia,vi rekommenderar att utföra alla moment och inte hoppa över några av dem.Betygssättningen är det läraren som ansvarar för för att det... Läs hela svaret
    • Kenny

      Hur länge går det att byta klass?

      Hej, jag var missnöjd med min klassplacering. Hur lång tid har man på dig att byta till en parallelklass med samma linje? Är det ens möjligt?

       

      Anna: : Hej Kenny, det är upp till personal på skolan att dela in elever i olika klasser. Det finns inte några generella bestämmelser om när eller om man kan byta klass. Ytterst är det rektor som... Läs hela svaret
    • Sara

      F i gymnasiearbetet?

      Vad händer om man får F i gymnasie arbetet? Kan man ta det som en kurs på komvux efter gymnasiet på samma sätt som man kan ta andra kurser?

      Peter: : Hej Sara, ja, man kan läsa gymnasiearbete på komvux. Det som händer om man får F i gymnasiearbetet är att man får Studiebevis (i stället för Examensbevis) och saknar Grundläggande... Läs hela svaret
    • Lisa

      Kan jag bli mäklare av sambeetende linjen?

      Hej! Jag är en 15 årig tjej som ska välja gymnasielinje snart. Jag tänker satsa på sambeetende för att jag är intresserad av psykologi. Min dröm är att vara psykolog men jag ändrar mig hela tiden och darför måste jag ha en backup plan. Jag kanske vill bli mäklare men jag är osäker på om man...

      Julia: : Hej Lisa! Jag gissar på att det är Fastighetsmäklare du menar. Det finns annars andra sortens mäklare - Reklammäklare, Värdepappersmäklare mm.  

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga