Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32131 frågor besvarade.
Plugga på högskola eller yrkeshögskola?
2Poäng
Emil
Jag funderar på att plugga till redovisningsekonom på yrkeshögksola men har läst att lönen inte är lika hög som det står att den är på t.ex unionens hemsida. Jag har även läst att arbetsgivare inte tar yrkeshögskoleexamen lika seriöst som en akademisk examen. Jag undrar därmed och jag istället borde plugga företagsekonomi på universitet/högskola för att få bredare möjligheter efter examen?
Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
Hej Emil, en intressant fråga och viktig så klart, men som också saknar ett självklart svar! Redovisningsekonom är ett av många yrken (i alla fall så är fallet i Sverige) där det står arbetsgivaren fritt att anställa vem hen vill. Och så länge det inte finns jobbgaranti, så kan man med vilken utbildning som helst också, tyvärr, gå arbetslös. Olika arbetsgivare tänker olika. Och för vilka arbetsuppgifter som man anställs för att utföra, kan också visa sig vara väldigt olika, trots att samma titel kan stå i anställningskontraktet. Till exempel på små företag med kanske totalt 5 anställda, så är man ofta både redovisningsekonom, chefssekreterare/assistent, löneutbetalare/llöneadministratör och även rekryterare och samtidigt också en sort personalchef... lite av en allt-i-allo, vid behov. Yrkeshögskoleutbildningar är ofta kortare och alltid mer praktiska än "liknande" högskole-universitetsutbildningar. Genom den praktiken som är inbakad i en yh-utbildning kommer man i kontakt med arbetsmarknaden. Många får jobb på sina praktikplatser eller via de kontakter som de skaffar sig på sina praktikplatser. Med en kortare utbildning kommer man snabbare ut i arbete och börjar tjäna pengar. Med en längre utbildning kommer man ut i arbete senare och har då också oftast en större summa i studieskuld (till CSN). Med det sagt, så ser vi allt oftare nu att folk skaffar sig både en yrkeshögskoleutbildning och en högskole-universitetsutbildning och inte sällan i den ordningen att man läser en högskoleutbildning först, söker jobb, får inga jobb eller endast jobb som inte har med vald/läst utbildning att göra och väljer sedan söka till en yrkeshögskoleutbildning. Det är omöjligt för mig att veta om just du om några år får den sortens anställning som du vill ha. Arbetsmarknaden förändras. Nya yrken tillkommer. Många arbetsgivare ställer allt högre krav på kompetens, men samtidigt accepterar många arbetsgivare att anställa en person med bristfälliga fakta-kunskaper och väljer utbilda på egen hand, genom köpt utbildning, korta kurser och genom att en mer erfaren kollega lär upp en nyanställd. Om arbetsgivare ser en potential hos en person som söker jobb (de rätta egenskaperna) och vet att det finns möjlighet att ge utbildning efter anställningen, så kan de göra så (vad gäller yrken där ingen legitimation, körkort eller andra bevis på kompetens krävs, - de så kallade "icke-reglerade" yrken). Och Reglerade yrken är ganska få. De flesta yrken är icke-reglerade. Mitt råd till dig är att du läser på, ser dig omkring, funderar mycket och söker plats på både flera yrkeshögskoleutbildningar och på högskole-universitetsutbildning samtidigt. De ansökningar har "inget med varandra att göra" och du kan få plats på flera olika utbildningar samtidigt. På YH-utbildningar finns ofta ganska få studieplatser, t.ex 35 platser och sökande från hela Sverige ansöker. Det är många gånger svårare att komma in på en yrkeshögskoleutbildning än på en högskole-universitetsutbildning (både på grund av att det finns ofta få platser + för att erfarenhet visar att mer eller mindre alla med yh-examen får jobb samtidigt som många med universitetsexamen inte får jobb). Den teoretiska utbildningen man får på universitetet är en stabil och bred Grund, men man saknar ofta den praktiska delen och en "spets" (något inom en liten segment inom det breda kunskapsområde, som man är mycket bra på) och i fall man samtidigt saknar arbetslivserfarenhet och kontakter, då kan man finna sig med en universitetsexamen i handen men utan jobb. Det är inte sällan folk söker till masterprogram "bara för att" de inte fick något jobb efter sin universitetsutbildning på grundnivå (t.ex kandidatexamen).
Hej! Jag har en fråga om vad som händer om man har en skola med NIU som första val men kommer inte in på NIU. Måste man gå på den skola ändå om man kommer in på programmet? Eller kommer man in på sitt andra val? För att jag...
Daniel: :
Hej Anna,eftersom antagning till NIU och till gymnasieprogram görs separat är min gissning att du blir Antagen till skolan (programmet och inriktningen som du sökte till) om ditt meritvärde/betygspoängen... Läs hela svaret
Hej! Jag ska börja ettan på gymnasiet och har halvt idrottspecialiseing i fotboll och då undrar jag om jag kan strunta i vanlig idrott och istället fokusera på specialisering kurserna för gillar inte vanlig idrott så särskilt mycket. Men om jag inte...
Mikael: :
Idrott och hälsa 1 är en obligatorisk kurs i alla nationella gymnasiala program och betyget i den kursen påverkar ditt jämförelsetal.Moderna språk beror mycket på vilket program du går på gymnasiet.
Hej!
Det är så att jag alltid haft det svårt med idrott och den pågående situationen gör det inte bättre då man ska spela in sig själv när man ska t.ex ska dansa, hjula och liknande. Vilket jag varken gjort eller planerar att göra, dessutom så har jag liksom inte förutsättningarna för att göra...
Julia: :
Hej Cecilia,vi rekommenderar att utföra alla moment och inte hoppa över några av dem.Betygssättningen är det läraren som ansvarar för för att det... Läs hela svaret
Hej, det finns hur många jobb som helst som man kan få efter gymnasiet, men jag är stort intresserad av idrott. Jag undrade varför ska man behöva läsa så länge för att bli idtrottslärare? Jag tror att jag har de kunskaper som krävs,...
Anna: :
Hej Daniel,
när det är brist på behöriga lärare kan även obehöriga få jobb, ofta vikariat under ett läsår.För att bli Behörig (i Sverige)... Läs hela svaret
Hej,
Jag går på 1:an i Naturvetenskapsprogrammet just nu, men jag tycker att det är jobbigt med gymnasiet. Jag kommer att få också F i idrott, men har A,B nästan i alla andra ämnen. Jag undrar om jag har chans att komma in till läkarlinjen med F i idrott?
Blir det inte bättre om jag lämnar...
SYV-besökare: :
Hej Joud,om betyget i idrott och hälsa 1 blir satt eller inte kommer inte spela någon som helst roll om du tar ut examen från komvux. Även om man har A betyg i idrott och hälsa 1,... Läs hela svaret
Hej!
Just nu går jag i tvåan på gymnasiet men här bestämt mig för att jag vill läsa idrottsvetenskap och idrottsmedicin när jag slutar. Men när jag läser om jobb som idrottsmedicinare så får jag bara upp en massa saker om att man ska vara sjukgymnast med inriktning idrottsmedicin. Så för att...
Anna: :
Hej Stella!Idrottsmedicinare - är ett samlingsnamn för ett stort antal olika yrken. Om man är intresserad av att arbeta med idrottsmedicinska frågor kan man utbilda sig till exempelvis... Läs hela svaret
Hej!
Det är så att jag går i åk 9 alltså sista året på grundskolan. Näst kommande vecka har vi ett friluftsmoment i idrott när vi ska övernatta en kväll ute i tält. Min idrottslärare säger att de är obligatorisk närvaro och om man inte kommer kan man bli underkänt i ämnet idrott, och jag
Vill...
Julia: :
Jag tycker att dina vårdnadshavare bör prata med läraren och fråga om det verkligen är helt nödvändigt att övernatta ute i tält; ni kan också vända er till... Läs hela svaret
Hej! jag går i ettan på bygg och anläggningsprogrammet. Och min fråga är om jag kommer kunna ta studenten med F i idrott? Problemet för mig är att jag har skippat simmningen och livräddningen pga några privata anledningar. Annars är idrott väldigt roligt. Och jag har varit med på allt det andra...
Peter: :
hej Filip,
Du kan med F i idrott och häIsa 1 få Examensbevis. Det är en 100 poängskurs och max antaI F poäng är 250 p.
Du kan göra prövning i en kurs i viIken du... Läs hela svaret
Hej, det är så att jag läser tredje året på gymnasiet och har väldigt bra betyg i allt förutom Idrott och hälsa 1 där jag fick F. Jag läste inte kursen i ettan då jag åt pencillin för borrelia (fick inte för läkaren) så då kuggade jag kursen. Jag läser sam/beteende och har lagt till Matte 3 och...
Anna: :
Hej Filip,
här får du se vad som krävs för att få ut Gymnasieexamen från ett högskoleförberedande program:
För att nå en högskoleförberedande examen ska du ha minst 90 procent godkända betyg på... Läs hela svaret
Hej! Kan man byta skola om man går i 2 eller 3 i gymnasiet? Vill forfande gå i samma linje.
Om man är godkänd i idrott och hälsa 1 i sin nuvarande skola,måste man då också få läsa om kursen i tvåan om man byter skolan? eller slipper jag idrotten?
Kan man bli sjuksköterska om man går...
Ludmila: :
Hej, du ställer några olika frågor.
En av frågorna är: om man kan bli Sjuksköterska efter Samhällsvet.programmet, inriktning Samhälle.
Svar på den frågan är: det kommer att saknas en kurs Naturkunskap 2.
För att bli behörig... Läs hela svaret
Kan man inte läsa något annat än idrott istället så att man får poäng? Jag tycker det är konstigt att man ska bli tvingad ha idrott om man inte vill och att någon annan skulle få det lättare att komma in på högskola/universitet om hen har haft mer idrott än mig och jag kanske väljer ett annat...
Lena: :
Hejsan, dessvärre är Idrott ett kärnämne på gymnasiet och går inte att ersätta med annan kurs. /Lena, Syv
