Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31941 frågor besvarade.
Plugga på högskola eller yrkeshögskola?
2Poäng
Emil
Jag funderar på att plugga till redovisningsekonom på yrkeshögksola men har läst att lönen inte är lika hög som det står att den är på t.ex unionens hemsida. Jag har även läst att arbetsgivare inte tar yrkeshögskoleexamen lika seriöst som en akademisk examen. Jag undrar därmed och jag istället borde plugga företagsekonomi på universitet/högskola för att få bredare möjligheter efter examen?
Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
Hej Emil, en intressant fråga och viktig så klart, men som också saknar ett självklart svar! Redovisningsekonom är ett av många yrken (i alla fall så är fallet i Sverige) där det står arbetsgivaren fritt att anställa vem hen vill. Och så länge det inte finns jobbgaranti, så kan man med vilken utbildning som helst också, tyvärr, gå arbetslös. Olika arbetsgivare tänker olika. Och för vilka arbetsuppgifter som man anställs för att utföra, kan också visa sig vara väldigt olika, trots att samma titel kan stå i anställningskontraktet. Till exempel på små företag med kanske totalt 5 anställda, så är man ofta både redovisningsekonom, chefssekreterare/assistent, löneutbetalare/llöneadministratör och även rekryterare och samtidigt också en sort personalchef... lite av en allt-i-allo, vid behov. Yrkeshögskoleutbildningar är ofta kortare och alltid mer praktiska än "liknande" högskole-universitetsutbildningar. Genom den praktiken som är inbakad i en yh-utbildning kommer man i kontakt med arbetsmarknaden. Många får jobb på sina praktikplatser eller via de kontakter som de skaffar sig på sina praktikplatser. Med en kortare utbildning kommer man snabbare ut i arbete och börjar tjäna pengar. Med en längre utbildning kommer man ut i arbete senare och har då också oftast en större summa i studieskuld (till CSN). Med det sagt, så ser vi allt oftare nu att folk skaffar sig både en yrkeshögskoleutbildning och en högskole-universitetsutbildning och inte sällan i den ordningen att man läser en högskoleutbildning först, söker jobb, får inga jobb eller endast jobb som inte har med vald/läst utbildning att göra och väljer sedan söka till en yrkeshögskoleutbildning. Det är omöjligt för mig att veta om just du om några år får den sortens anställning som du vill ha. Arbetsmarknaden förändras. Nya yrken tillkommer. Många arbetsgivare ställer allt högre krav på kompetens, men samtidigt accepterar många arbetsgivare att anställa en person med bristfälliga fakta-kunskaper och väljer utbilda på egen hand, genom köpt utbildning, korta kurser och genom att en mer erfaren kollega lär upp en nyanställd. Om arbetsgivare ser en potential hos en person som söker jobb (de rätta egenskaperna) och vet att det finns möjlighet att ge utbildning efter anställningen, så kan de göra så (vad gäller yrken där ingen legitimation, körkort eller andra bevis på kompetens krävs, - de så kallade "icke-reglerade" yrken). Och Reglerade yrken är ganska få. De flesta yrken är icke-reglerade. Mitt råd till dig är att du läser på, ser dig omkring, funderar mycket och söker plats på både flera yrkeshögskoleutbildningar och på högskole-universitetsutbildning samtidigt. De ansökningar har "inget med varandra att göra" och du kan få plats på flera olika utbildningar samtidigt. På YH-utbildningar finns ofta ganska få studieplatser, t.ex 35 platser och sökande från hela Sverige ansöker. Det är många gånger svårare att komma in på en yrkeshögskoleutbildning än på en högskole-universitetsutbildning (både på grund av att det finns ofta få platser + för att erfarenhet visar att mer eller mindre alla med yh-examen får jobb samtidigt som många med universitetsexamen inte får jobb). Den teoretiska utbildningen man får på universitetet är en stabil och bred Grund, men man saknar ofta den praktiska delen och en "spets" (något inom en liten segment inom det breda kunskapsområde, som man är mycket bra på) och i fall man samtidigt saknar arbetslivserfarenhet och kontakter, då kan man finna sig med en universitetsexamen i handen men utan jobb. Det är inte sällan folk söker till masterprogram "bara för att" de inte fick något jobb efter sin universitetsutbildning på grundnivå (t.ex kandidatexamen).
Frågor och svar taggade med '#individuellaval' (5 st.)
Hej; jag går naturvetenskap inriktning natur, och är i det andra året och kommer att välja en individuell val i februari, där vi kan bland annat välja mellan ma5c eller eng7. Och jag har i tanke någon form av ingenjör utbildning, först och...
Milla : :
Hej!Båda de kurserna som du nämner i din fråga, Matematik 5 och Engelska 7, är bra att läsa. Goda kunskaper i engelska behöver man ha nästan oavsett vilken utbildning man... Läs hela svaret
Hej, jag går första året på samhällsprogrammet med inriktning beteende. Nu har individuellt val kommit upp och förvirrar mig. Jag trodde att psykologi 2b var en extra kurs som man kunde ta efter psykologi 2a, men en del säger att det är samma kurs för olika linjer. Alltså att det är samma sak...
Milla : :
Hej,Du kan på skolverkets hemsida läsa om kurser i ämnet psykologi inom svensk gymnasieskola. Du kommer där att se att både kursen psykologi 2a och 2b bygger på kursen psykologi 1 (de har... Läs hela svaret
Hej,
Jag går just nu första året på natur. Vi ska välja för vårt individuella val, men jag har problem. Valet står mellan tyska 4 och 5 eller matte 5 och specialisering (eventuellt en kombination mellan alternativen). Några förslag på hur jag kan göra?
Tack på förhand
Liselotte: :
Hej Lisa,det finns väldigt lite info i din fråga... ex. vet jag inte vilken högskoleutbildning du siktar på... och det är därför svårt att ge svar. Jag tänker så här:
Tyska 4 ger... Läs hela svaret
Hej!
Har engelska 7 någon större betydelse vid val av yrke? Är det någon fördel på arbetsmarknaden med att ha engelska 7? Jag vet redan att 2,5 meritpoäng är det maximala. Kvittar det i så fall om man väljer engelska 7 eller t.ex. matte 5 som får fullfölja max poängen? I vilka yrken i så fall...
Julia: :
Hej Maggie,
som behörigheter till eftergymnasiala utbildningar är i Sverige idag, så krävs det varken Engelska 7 eller Matematik 5 för behörighet till någon utbildning.Båda kurser... Läs hela svaret
Hejsan!
Mitt mål är att kunna börja i Handelshögskolan.
För att kunna bli behörig så måste man ha minst ett C på matematik 3b. Jag valde Sam Sam linjen, och då ingår inte matematik 3 på sin kursplan.
Jag tänker då lägga till det som en individuell val. Men jag har hört att det går bara få...
Milla : :
Nej, det stämmer inte! En enda kurs som endast kan betygsättas med F eller E på gymnasiet är GA, gymnasiearbete. Alla andra kurser får man det betyget som man förtjänar, upp... Läs hela svaret
