Olivia
    Hej!
    Jag är intresserad av att utbilda mig till psykoterapeut, och undrar om det blir en skillnad av att först gå socionomutbildningen eller psykologutbildning? Blir det några skillnader i det framtida arbetslivet? Kan psykoterapeuter med socionom i bakgrunden göra mindre än de med psykolog i bakgrunden?

    Och vad är egentligen skillnaden på psykolog och psykoterapeut? Förstår skillnaden i utbildning, men inte vad skillnaden i deras arbetsliv ser ut? Vad kan den ena göra som inte den andra kan?

    Tack på förhand!
    • :

      Hej, har exakt samma funderingar, hitade dock den här artikeln som jag tyckte vara bra: https://mindler.se/vad-ar-skillnaden-mellan-en-psykolog-och-psykoterapeut/ , en psykolog och en psykoteapeut kan alltså arbeta med samtalsterapi, Båda innebär ju i princip fem års studier men för min del med mina betyg blir det ganska svårt att komma in psykologprogrammet men jag har tillrckligt höga betyg för att komma in på socionom, så valet är ju att antingen göra högskoleprovet några gånger och vänta eller börja plugga socionom direkt och sedan vidareutbilda sig. hmm, väldigt svårt val. verkar ju som vägen till att arbeta med psykoterapi som psykoterpeut men sen gör man ju i princip lite samma saker. Jag är ju sugen på att ha egen mottagning någon gång i framtiden och då kanske det också finns fördelar med att vara psykolog? Eller vad tror ni?

    • Julia : Du kan t.ex börja läsa på socionomprogrammet och fortsätta göra högskoleprovet och i fall du kommer in på psykologpr., byter du utb. i så fall.
    • Julia :

      Tidigare fanns inte legitioner för Socionomer/kuratorer men från 1 juli 2019 införs det krav på legitimation för Kurator inom hälso- & sjukvården. På så sätt - kan man tycka - att socionom och psykolog-yrken kommer "närmare varandra" (tidigare var ej kurator/socionom ett legitimationsyrke).

      Vägen till egen mottagning - tycker jag - är kortare för en psykolog; efter fem år på psykologprogrammet får man examen och kan ganska snabbt få legitimation.

      Att läsa till psykoterapeut tar längre tid, bl.a för att psykoterapeutprogrammet brukar endast ges på halvtid; och så ställs det också krav på att man har inom sina yrkesuppgifter möjlighet att genomföra terapi-samtal (och har man inte ett sådant, passande jobb, så blir man inte antagen till psykoterapeut-programmet).

    • : Hej! Ja, då psykoterapeututbildningen är en påbyggnadskurs så är den såklart längre. Utbildningen till psykoterapeut kallas ibland världens längsta. Till att börja med måste du ha din grundutbildning och därpå en grundläggande psykoterapiutbildning (ofta kallade Steg 1) innan du kan gå psykoterapeututbildningen. Läs mer om den
    • : Grundläggande psykoterapiutbildningen här: https://kbtsverige.wordpress.com/2017/01/20/grundlaggande-psykoterapiutbildningar-ofta-kallade-steg-1/
    • Anna : Tack så mycket Nick för dina kommentarer!
    Läs alla kommentarer

    4 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Olivia,
    det är stor konkurrens vad gäller att komma in på psykoterapeututbildningen i Sverige och det är i första hand psykologer och läkare som antas. Socionomer antas "i undantagsfall", kan man säga... det är i alla fall så vi fick det förklarat för oss av de sakkunniga.
    Ang. jämföra yrken Psykolog och Psykoterapeut - så är det bra om du kan se info på framtid.se/yrke/psykolog och på yrke/psykoterapeut.

    Liselotte

    hej igen,

    vi har nu fått svar från Uppsala Universitet som lyder:

    "... vid Uppsala universitet är chanserna goda att komma in på psykoterapeutprogrammet med en bakgrund som socionom samt genomgången grundläggande psykoterapiutbildning. Vid de två senaste antagningarna har socionomer varit den största gruppen (några fler än psykologerna).

    Psykolog vs. psykoterapeut?
    Som namnet anger arbetar psykoterapeuter med psykoterapi. En psykolog, som har viss utbildning i psykoterapi men betydligt mer begränsad än en psykoterapeut, kan även arbeta med psykoterapi men också med psykologi inom en rad andra områden än behandling (psykoterapi). Se denna länk:
    https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/fa-hjalp/vad-gor-en-psykolog

    Jag hoppas svaret var till någon hjälp!"

    • : Ja en psykolog kan en hel del om psykologi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, det brukar, enligt de sakkunniga som vi fick svar ifrån -  vara lättast att komma in på psykoterapeutprogrammet med en psykologutbildning i botten, men socionom kommer på en god andraplats. Sedan hänger det förstås på övriga meriter också. Detta finns rätt väl beskrivet på www.psychology.su.se/utbildning/alla-utbildningar/psykoterapeutprogrammet/frågor-och-svar-faq.

    Men vad är skillnaden mellan psykolog och psykoterapeut?
    Svar (nedan) fick vi från en sakkunnig:

    En legitimerad psykolog har en 5-årig utbildning i psykologi + ett års praktisk tjänstgöring. En psykolog kan arbeta med alltifrån samtalsterapi och mental ohälsa till chefsutveckling och personalfrågor.

    En legitimerad psykoterapeut har en grundexamen från en utbildning såsom läkare, psykolog eller socionom. Hen har även en eventuell grundkurs inom psykoterapi (om detta inte ingick i grundexamen), minst 2 års arbetslivserfarenhet samt en vidareutbildning inom psykoterapi. En psykoterapeut arbetar med att bedriva samtalsterapi med människor i olika former.

    Hej igen, vi fick svar från ännu en sakkunnig. Var god läs hans svar, nedan:

    "... begreppet ”terapeut” i Sverige är inte lagskyddat. Vem som helst kan kalla sig just terapeut.   Socialstyrelsen är den huvudman som i Sverige licensierar vårdyrken av olika slag, medan Kommerskollegium licensierar olika typer av mer praktiska utbildningar.
     
    Socialstyrelsen ger t ex licens till kliniska psykologer efter fullbordad utbildning innehållande både teori, klinisk handledning och praktik samt ett särskilt allmänt tjänstgöringsår (PTP). Beteckningen Leg. Psykolog är en lagskyddad och av socialstyrelsen garanterad, yrkesbenämning. Ingen annan får kalla sig leg. psykolog utan att uppfytlla socialstyrelsens kriterier. Det vore ett lagbrott. Däremot finns det inget som egentligen säger att man inte kan kalla sig ”psykolog” hur som helst – bara inte leg.psykolog.
     
    Psykoterapeut har tidigare varit en ganska oreglerad beteckning, men även den är nu reglerad av socialstyrelsen. Även här gäller att "psykoterapeut" kan betyda nästan vad som helst men blir man licensierad av socialstyrelsen så får man kalla sig Leg. Psykoterapeut, som också är en lagskyddad titel. För att bli leg.psykoterapeut måste man först ha en grundläggande högskoleutbildning i ett vårdyrke, i socialt arbete eller i psykologi. Därefter läser man en påbyggnadsutbildning i psykoterapi som har litet olika inriktningar beroende på vid vilket lärosäte eller av socialstyrelsen erkänt institut man studerar. 
     
    En leg psykoterapeut är en specialistutbildning i klinisk psykologi. Precis som det finns specialiteter genom vidareubildning för läkare och sjuksköterskor efter grundutbildning så finns det även för psykologer och olika vårdyrken. För närvarande finns 10 olika sådana specialiteter. Psykologisk behandling/psykoterapi är en av dessa.
     
    Vilken är då skillnaden mellan olika typer av yrkesmässig legitimerad psykologisk behandling? Egentligen inte så stor. Skillnaden ligger snarast i hur man nådde sin legitimation och vilken utbildningsbakgrund man har:
     
    Leg psykolog har ett vidare aktivitetesspektrum och kan förstås agera mer kurator och rådgivare utan att för den skull bedriva terapeutisk intervention, men såvitt jag vet kan hen även göra detta om så skulle behövas. En leg psykologi har i Sverige INTE förskrivningsrätt; dvs de får inte skriva ut recept lämpliga för psykologisk behandling.
     
    Leg psykoterapeut är helt inriktad på intervention; dvs på att förändra någons beteende till förmån för patientens bästa baserat på evidensbaserade teorier. Leg psykoterapeuter har heller inte förskrivningsrätt.
     
    Leg läkare i psykiatri är oftast också utbildade psykoterapeuter, men behöver inte vara detta för sin yrkesutövning. Till skillnad mot psykologer och terapeuter är de nästan uteslutande biologiskt orienterade och deras behandlingsmetoder är medicinska snarare än psykologiska. Psykiatern har förskrivningsrätt.
     
    ... internationellt sätt, finns helt andra legitimationer i psykologi som inte alls, som i Sverige, förutsätter en klinisk utbildning också. 
     
    Alltså, din undran är verkligen berättigad. Dessa yrkesbeteckningar är långt ifrån självklara. Skillnaden är mer bakgrund än yrkesutövning skulle jag vilja säga, och den enda stora skillnaden mellan de är mellan psykiatern kontra psykoterapeuten och psykologen är förskrivningsrätten, som socialstyrelsen endast sätter i samband med en utbildning i medicin. Det har i många år debatterats om även psykologer och psykoterapeuter skulle få i alla fall en begränsad förskrivningsrätt. Såvitt jag vet, fortsätter debatten och inget land har hittills givit andra än läkare den rätten."

    Psykoterapi är en behandlingsform och här finns mycket information att läsa in sig på:
    https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=psykoterapeut
    En psykoterapeut får utöva psykoterapi självständigt, medan en psykolog endast får göra det under handledning.
     
    Här är ytterligare en bra sida att fördjupa sig i:
    https://akademssr.se/post/kurator-psykoterapeut-eller-psykolog
     

    Hej igen! Vi fick svar från Upplysningstjänsten på Socialstyrelsen. Var god läs nedan:

    Varken psykologyrket eller psykoterapeutyrket är ett ensamrättsyrken (jmf 4 kap. 4 § PSL), vilket innebär att de inte åtnjuter ensamrätt till arbetsuppgifterna. Däremot är de båda yrkestitlarna skyddade enligt bestämmelserna i 4 kap. 5 § patientsäkerhetslagen samt 6 § samma lag. Av 6 § samma lag framgår vidare att den som saknar behörighet att använda titeln psykolog heller inte får använda en titel som kan förväxlad med sådan titel.

    De flesta arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården är inte reglerade på så sätt att det finns krav på vem som får utföra dem.

    Det finns dock allmänna regler om t.ex. vårdgivares, verksamhetschefers och hälso- och sjukvårdspersonals ansvar, som indirekt påverkar hur arbetet kan fördelas. De mest centrala reglerna finns i 3 kap. 1 § och 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i HSL respektive TL upprätthålls (3 kap. 1 § PSL). En central del av vårdgivarens ansvar är också att ha ett ledningssystem med de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet och säkerhet (se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9  om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete).
    Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och patienter ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård (6 kap. 1 § PSL). All hälso- och sjukvård och tandvård ska ha den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att kunna ge patienterna god vård (5 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen [2017:30] och 4 a § tandvårdslagen [1985:125]).
    Det finns alltså en stor frihet inom hälso- och sjukvården när det gäller hur arbetsuppgifter som inte är särskilt reglerade fördelas, men man måste alltid följa de allmänna reglerna på hälso- och sjukvårdens område.
    Socialstyrelsen har tagit fram webbplatsen "Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?" för att tydliggöra det regelverk som finns.
     
    Med vänlig hälsning
    Upplysningstjänsten
     
    Socialstyrelsen

    Daniel SYV

    Hej, generellt sett, kan man säga att Psykolog är en bredare utbildning där man kan arbeta inom olika områden. En psykoterapeut arbetar med samtalsterapi.
    Det finns en hemsida som förklarar det utförligt: www.ahum.se/psykolog-eller-psykoterapeut.
    Vilken väg man ska välja att gå beror på vad man vill arbeta med. Om man vill arbeta med just psykoterapi, så kan man välja att först läsa till Socionom, men då måste man också gå den förberedande utbildningen Psykoterapi 1 eller motsvarande. Är man utbildad Psykolog, har man redan den kompetensen och slipper söka var man kan läsa Psykoterapi 1.
    För att vara behörig till Psykoterapi 1, måste man ha varit yrkesverksam på minst 50 % med psykoterapeutiska arbetsuppgifter.  I första hand tas sökande in med pågående
    arbete inom verksamheter där psykoterapi utgör en central del.
     
    För att få en komplett steg-1 utbildning behöver man på egen hand skaffa sig egenterapi samt handledning enskilt eller i grupp av en handledarutbildad leg.psykoterapeut.
     
    Efter avslutad komplett steg-1 måste man arbeta med psykoterapi minst 2 år under handledning innan man kan söka till psykoterapeutprogrammet, som är på 90 högskolepoäng. Först efter detta kan man ansöka om sin psykoterapeutlegitimation hos Socialstyrelsen.
     
    Att många väljer vägen via socionomprogrammet, tror jag, beror på att det är svårare att komma in på Psykologprogrammet än på Socionomutbildningen/socionomprogrammet.

    ***

    För att arbeta med psykoterapi, t ex behandling inom KBT eller psykodynamisk behandling & familjeterapi krävs att man är legitimerad psykoterapeut (det finns förvisso många olika behandlingsformer/terapier som inte har den kvalitetsstämpeln och det finns exempel på att man kallar sig för en "terapeut" endast med kortkurser inom t ex gestaltterapi, psykodrama, psykosyntes m fl. Det är lite av en djungel....:-).  
    Hoppas detta gav svar på dina frågor!
    Hälsningar
    D:
    P.S. För att kunna bli legitimerad psykoterapeut krävs att man i botten är t ex läkare, präst, socionom eller psykolog (de vanligaste professionerna som blir psykoterapeuter).

    • : Ja en psykolog kan en del om annat än psykoterapi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    • Anna : Tack så mycket Nick för din kommentar!
    Saga SYV

    Ja, socionom är rätt bakgrund för psykoterapeutprogrammet. Men mycket tyder på att det kommer bli allt strängare, och allt fler mottagningar inom landstinget kommer bara anställa psykologer för behandlingsarbete.

    Det finns ingenting som en psykoterapeut kan göra men som en psykolog inte får göra. Men en psykolog kan göra en hel del som en psykoterapeut inte gör - framförallt utredningsarbete och organisationspsykologi/arbete med organisationer.

    • : Ja här blir det snurrigt. Det finns massor som psykologer inte får göra som psykoterapeuter får göra. Beroende på vad de har för grund- och vidareutbildningar. Jag tror nog att det är ganska lätt att räkna ut att en läkare som är psykoterapeut också får förskriva mediciner. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/

    Frågor och svar taggade med 'gymnasiet' (679 st.)

    • Hanini

      Är det värt att byta linje i trean?

      Jag börjar trean på resturang och livsmedel efter sommaren och känner att jag har valt helt fel. Jag vill inte alls jobba inom denna bransch och vill studera till något helt annat, kanske till något inom ekonomi eller teknik. Jag har inte de bästa betygen heller på grund av lite motivation....

      Milla : : Hej!Har du gjort ansökan till år 1 på ett nytt/annat program på gymnasiet, via gymnasieantagningen? I annat fall så kanske du inte har ett alternativ att börja år1 på... Läs hela svaret
    • alpra

      Hamnar jag i urval BI eller BII?

      Jag går just nu i årskurs 2 på naturprogrammet. I 1an hade vi biologi 1. Jag missade ett av proven i kursen för att jag var sjuk, men fick A på alla andra prov i kursen. Jag fick F i biologi 1 som slutbetyg när årskurs 1 tog slut, eftersom jag hade...

      Milla : : Hej,eftersom du fortfarande går på gymnasiet och fick det högre betygen under din gymnasietid kommer det högre betyget ingå i ditt examensbevis och att du hade det lägre betyget förut... Läs hela svaret
    • Hava

      Gymnasie med utländsk utbildning?

      Hej! En vän till mig har avslutat 10:e klass utomlands med topp betyg och vill plugga vidare i Sverige. Han är svensk medborgare men flyttade till Ryssland när han var liten och gick i skolan där, nu vill han studera vidare i Sverige och har några frågor....

      Milla : : Hej!Det är väldigt viktigt att veta vilket år din vän är född. Det är nämligen så att från 1 juli det kalenderåret man fyller 20 år så hör man till... Läs hela svaret
    • Elev101010

      Komvux i annan kommun?

      Hej! Jag har gått komvux nu sedan hösten 2023 för att få min examen från gymnasiet, som jag inte kunde få 2022 pga sent diagnostiserad ADHD och psykisk ohälsa. Jag fixade en kurs i höstas men fick avbryta den andra då jag också jobbade...

      Milla : : Hej,jag kan inte ge dig ett kort och klart svar på din fråga. Det kan bli både "si" och "så". Vissa kommuner har samarbete med varandra men alla kommuner har inte samarbete med alla andra... Läs hela svaret
    • Sara17

      Enskilda Betyg ?

      Hej, Jag har studerat på gymnasiet och fick examen 2022. Kan jag på något sätt beställa intyg/betyg på ett specifikt ämne? Jag har min gymnasiet examen men jag vill ha enskild betyg på 3 ämnen.

      Milla : : Hej!Kontakta din gymnasieskola och fråga om du kan få de enskilda betygen som utdrag från betygskatalogen. Frågan är ovanlig; jag har aldrig fick den frågan förut och kan inte svaret. Du kan ringa till... Läs hela svaret
    • En nyfiken tjej

      Behöver jag läsa om 1 år när jag börjar på korr?

      Hej! Jag har blivit preliminärt antagen på Korrespondensgymnasiet och kommer då börja till hösten om jag nu blir antagen. Undrar därför ifall jag har med mina betyg från 1:an på mitt nuvarande gymnasium trots att de inte är satta förrän i maj? Då det stod att min ansökan baseras på betygen...

      Milla : : Hej!satta betyg gäller tillsvidare och om du har godkända betyg behöver du inte läsa samma kurser igen. Du kan alltså ta in dina redan godkända kurser i examensbeviset som du senare tar från "Korr-on-line".
    • Beijer

      Yrkesutbildning Yrkeshögskola ?

      Hej jag har jobbat som lärare i snart 20 år. Nu vill jag ändra inriktning i min karriär och bli svetsare. Jag funderar på om det är möjligt att gå svets grund 100p för att se om det är något för mig eller inte. Är det...

      Milla : : Hej,se om yrkesutbildning till Svetsare finns på komvux i den kommunen där du är folkbokförd. Om den utbildning finns, då är det rimligt att anta att även kursen Svets grund, 100 gymnasiala... Läs hela svaret
    • Marcel

      Söka Komvux kockutbildning trots gått ur gymnasiet - behörig för CSN?

      Hej! Jag går snart ut min gymnasieutbildning (Spelutveckling) och det är oklart om jag kommer kunna ta ut en examen då jag har F i några ämnen. Jag har däremot alltid velat jobba med något som har med mat att göra. Min dröm är att...

      Milla : : Hej!Söka kan alla till alla utbildningar, det kan man inte förbjuda. Om man blir antagen eller inte är en annan fråga. Det kommer komvux i den kommunen där du... Läs hela svaret
    • Helado

      Utbytesår i gymnasiet?

      Hej! Jag ska inte välja gymnasium förrän om 9månader men det finns olika saker jag vill göra på gymnasiet och jag vill inte stressa, så jag samlar på mig information nu så jag kanske har det lättare att välja gymnasium sen. Det finns olika saker jag gärna hade velat göra på gymnasiet och en...

      Milla : : Hejsan,att klara av gymnasial utbildning och få ut examensbevis kan en elev som läser ett år utomlands (på en svensk gymnasieskola utomlands). Det finns tyvärr endast några få svenska... Läs hela svaret
    • jagvetintevadjaggör

      Byta från restaurang till samhäll?

      Hej! Jag går i tvåan på restauranglinjen, och jag känner att jag är fruktansvärt fel ute. Jag mår sjukt dåligt i detta och vill verkligen inte jobba inom restaurang i framtiden. Jag trodde att detta var vad jag ville i nian, men det har helt...

      Milla : : Hej!Jag vill börja svara med att nämna möjlighet att läsa in gymnasiekompetens på en av folkhögskolorna. Om du under året 2024 fyller 18 år, då är du inte för ung... Läs hela svaret
    • coola07an

      Tenta av/göra nationellt prov i kurs?

      Hej! Jag och nästan hela min klass upplever att vi har fått alldeles för låga betyg i engelska (tex låg jag på A i 9-an och nu får jag E eller om jag har tur ett lågt D i ämnet (en5)). Jag undrar därför om det rimligtvis borde finnas någon möjlighet att göra nationellt prov i kursen eller att...

      Milla : : Hej,betygssättningen är Lärarens kompetens. Som studie- och yrkesvägledare har jag inte bland mina arbetsuppgifter att sätta betyg; och i utbildning till SYV ingår inte lära sig... Läs hela svaret
    • coola07an

      Orättvist bedömd i engelska 5?

      hej! Jag låg alltid på A (kanske något B här och där) i engelska i grundskolan, men nu i 1:an när jag har engelska 5 får jag alltid E eller kanske ett svagt D på både min muntliga och skriftliga förmåga. Jag är rätt säker på att jag inte fick glädjebetyg i grundskolan (de flesta fick inte A i...

      Milla : : Hejsan,Det låter verkligen frustrerande att du upplever att ditt engelskbetyg inte återspeglar din verkliga kunskapsnivå. Men jag som är SYV sätter inga betyg och har inom min utbildning till SYV... Läs hela svaret
    • Nela

      Kan jag gå moderna språk i en annan kommun?

      Hej! Jag går just nu årskurs 1 på gymnasiet. Just nu läser jag mitt modersmål som moderna språk steg 3 och har även valt det som i-val till år 2., alltså läser jag inte spanska, franske eller tyska utan jag läser mitt hemspråk. Jag har tänkt byta gymnasiet till nästa år, och den jag vill...

      Milla : : Hej,som regel läser gymnasieelever alla kurser på sin egen gymnasieskola. Men rektor på gymnasieskolan kan besluta om att köpa in undervisning för en elev på en annan gymnasieskola... Läs hela svaret
    • noura.ejaz

      Kan jag välja urdu som modersmål i tvåan på gymnasiet?

      Hej! Jag undrar om det är möjligt för mig att ta urdu som modersmål och ersätta det med franskan. Franskan går super dåligt för mig och hela min klass. Detta skulle vara mycket bättre för min mentala hälsa. Min mamma talar urdu. Det...

      Milla : : Hej,i SA (alla inriktningar på det programmet) ingår två kurser inom Moderna språk som obligatoriska. I programplanen för SA >> ser man 200p.Moderna språk under... Läs hela svaret
    • Utbytesår i USA

      Kan man gå 3:an i usa?

      Hej! Jag hade tänkt att åka ett utbytesår i usa i 3:an av gymnasiet. Men många organisationer påstår att man ska vara mellan 15-18. Hur fungerar det? Jag kommer vara 18 i 3:an men fyller även 19 under vårterminen av 3:an.

      Milla : : Hej,om du vill få ut Examensbevis från en svensk gymnasieskola då kan du inte gå ett av de tre gymnasieåren i USA, utan du åker till USA "mellan" årskurserna, t.ex att du går... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga