Olivia
    Hej!
    Jag är intresserad av att utbilda mig till psykoterapeut, och undrar om det blir en skillnad av att först gå socionomutbildningen eller psykologutbildning? Blir det några skillnader i det framtida arbetslivet? Kan psykoterapeuter med socionom i bakgrunden göra mindre än de med psykolog i bakgrunden?

    Och vad är egentligen skillnaden på psykolog och psykoterapeut? Förstår skillnaden i utbildning, men inte vad skillnaden i deras arbetsliv ser ut? Vad kan den ena göra som inte den andra kan?

    Tack på förhand!
    • :

      Hej, har exakt samma funderingar, hitade dock den här artikeln som jag tyckte vara bra: https://mindler.se/vad-ar-skillnaden-mellan-en-psykolog-och-psykoterapeut/ , en psykolog och en psykoteapeut kan alltså arbeta med samtalsterapi, Båda innebär ju i princip fem års studier men för min del med mina betyg blir det ganska svårt att komma in psykologprogrammet men jag har tillrckligt höga betyg för att komma in på socionom, så valet är ju att antingen göra högskoleprovet några gånger och vänta eller börja plugga socionom direkt och sedan vidareutbilda sig. hmm, väldigt svårt val. verkar ju som vägen till att arbeta med psykoterapi som psykoterpeut men sen gör man ju i princip lite samma saker. Jag är ju sugen på att ha egen mottagning någon gång i framtiden och då kanske det också finns fördelar med att vara psykolog? Eller vad tror ni?

    • Julia : Du kan t.ex börja läsa på socionomprogrammet och fortsätta göra högskoleprovet och i fall du kommer in på psykologpr., byter du utb. i så fall.
    • Julia :

      Tidigare fanns inte legitioner för Socionomer/kuratorer men från 1 juli 2019 införs det krav på legitimation för Kurator inom hälso- & sjukvården. På så sätt - kan man tycka - att socionom och psykolog-yrken kommer "närmare varandra" (tidigare var ej kurator/socionom ett legitimationsyrke).

      Vägen till egen mottagning - tycker jag - är kortare för en psykolog; efter fem år på psykologprogrammet får man examen och kan ganska snabbt få legitimation.

      Att läsa till psykoterapeut tar längre tid, bl.a för att psykoterapeutprogrammet brukar endast ges på halvtid; och så ställs det också krav på att man har inom sina yrkesuppgifter möjlighet att genomföra terapi-samtal (och har man inte ett sådant, passande jobb, så blir man inte antagen till psykoterapeut-programmet).

    • : Hej! Ja, då psykoterapeututbildningen är en påbyggnadskurs så är den såklart längre. Utbildningen till psykoterapeut kallas ibland världens längsta. Till att börja med måste du ha din grundutbildning och därpå en grundläggande psykoterapiutbildning (ofta kallade Steg 1) innan du kan gå psykoterapeututbildningen. Läs mer om den
    • : Grundläggande psykoterapiutbildningen här: https://kbtsverige.wordpress.com/2017/01/20/grundlaggande-psykoterapiutbildningar-ofta-kallade-steg-1/
    • Anna : Tack så mycket Nick för dina kommentarer!
    Läs alla kommentarer

    4 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Olivia,
    det är stor konkurrens vad gäller att komma in på psykoterapeututbildningen i Sverige och det är i första hand psykologer och läkare som antas. Socionomer antas "i undantagsfall", kan man säga... det är i alla fall så vi fick det förklarat för oss av de sakkunniga.
    Ang. jämföra yrken Psykolog och Psykoterapeut - så är det bra om du kan se info på framtid.se/yrke/psykolog och på yrke/psykoterapeut.

    Liselotte

    hej igen,

    vi har nu fått svar från Uppsala Universitet som lyder:

    "... vid Uppsala universitet är chanserna goda att komma in på psykoterapeutprogrammet med en bakgrund som socionom samt genomgången grundläggande psykoterapiutbildning. Vid de två senaste antagningarna har socionomer varit den största gruppen (några fler än psykologerna).

    Psykolog vs. psykoterapeut?
    Som namnet anger arbetar psykoterapeuter med psykoterapi. En psykolog, som har viss utbildning i psykoterapi men betydligt mer begränsad än en psykoterapeut, kan även arbeta med psykoterapi men också med psykologi inom en rad andra områden än behandling (psykoterapi). Se denna länk:
    https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/fa-hjalp/vad-gor-en-psykolog

    Jag hoppas svaret var till någon hjälp!"

    • : Ja en psykolog kan en hel del om psykologi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, det brukar, enligt de sakkunniga som vi fick svar ifrån -  vara lättast att komma in på psykoterapeutprogrammet med en psykologutbildning i botten, men socionom kommer på en god andraplats. Sedan hänger det förstås på övriga meriter också. Detta finns rätt väl beskrivet på www.psychology.su.se/utbildning/alla-utbildningar/psykoterapeutprogrammet/frågor-och-svar-faq.

    Men vad är skillnaden mellan psykolog och psykoterapeut?
    Svar (nedan) fick vi från en sakkunnig:

    En legitimerad psykolog har en 5-årig utbildning i psykologi + ett års praktisk tjänstgöring. En psykolog kan arbeta med alltifrån samtalsterapi och mental ohälsa till chefsutveckling och personalfrågor.

    En legitimerad psykoterapeut har en grundexamen från en utbildning såsom läkare, psykolog eller socionom. Hen har även en eventuell grundkurs inom psykoterapi (om detta inte ingick i grundexamen), minst 2 års arbetslivserfarenhet samt en vidareutbildning inom psykoterapi. En psykoterapeut arbetar med att bedriva samtalsterapi med människor i olika former.

    Hej igen, vi fick svar från ännu en sakkunnig. Var god läs hans svar, nedan:

    "... begreppet ”terapeut” i Sverige är inte lagskyddat. Vem som helst kan kalla sig just terapeut.   Socialstyrelsen är den huvudman som i Sverige licensierar vårdyrken av olika slag, medan Kommerskollegium licensierar olika typer av mer praktiska utbildningar.
     
    Socialstyrelsen ger t ex licens till kliniska psykologer efter fullbordad utbildning innehållande både teori, klinisk handledning och praktik samt ett särskilt allmänt tjänstgöringsår (PTP). Beteckningen Leg. Psykolog är en lagskyddad och av socialstyrelsen garanterad, yrkesbenämning. Ingen annan får kalla sig leg. psykolog utan att uppfytlla socialstyrelsens kriterier. Det vore ett lagbrott. Däremot finns det inget som egentligen säger att man inte kan kalla sig ”psykolog” hur som helst – bara inte leg.psykolog.
     
    Psykoterapeut har tidigare varit en ganska oreglerad beteckning, men även den är nu reglerad av socialstyrelsen. Även här gäller att "psykoterapeut" kan betyda nästan vad som helst men blir man licensierad av socialstyrelsen så får man kalla sig Leg. Psykoterapeut, som också är en lagskyddad titel. För att bli leg.psykoterapeut måste man först ha en grundläggande högskoleutbildning i ett vårdyrke, i socialt arbete eller i psykologi. Därefter läser man en påbyggnadsutbildning i psykoterapi som har litet olika inriktningar beroende på vid vilket lärosäte eller av socialstyrelsen erkänt institut man studerar. 
     
    En leg psykoterapeut är en specialistutbildning i klinisk psykologi. Precis som det finns specialiteter genom vidareubildning för läkare och sjuksköterskor efter grundutbildning så finns det även för psykologer och olika vårdyrken. För närvarande finns 10 olika sådana specialiteter. Psykologisk behandling/psykoterapi är en av dessa.
     
    Vilken är då skillnaden mellan olika typer av yrkesmässig legitimerad psykologisk behandling? Egentligen inte så stor. Skillnaden ligger snarast i hur man nådde sin legitimation och vilken utbildningsbakgrund man har:
     
    Leg psykolog har ett vidare aktivitetesspektrum och kan förstås agera mer kurator och rådgivare utan att för den skull bedriva terapeutisk intervention, men såvitt jag vet kan hen även göra detta om så skulle behövas. En leg psykologi har i Sverige INTE förskrivningsrätt; dvs de får inte skriva ut recept lämpliga för psykologisk behandling.
     
    Leg psykoterapeut är helt inriktad på intervention; dvs på att förändra någons beteende till förmån för patientens bästa baserat på evidensbaserade teorier. Leg psykoterapeuter har heller inte förskrivningsrätt.
     
    Leg läkare i psykiatri är oftast också utbildade psykoterapeuter, men behöver inte vara detta för sin yrkesutövning. Till skillnad mot psykologer och terapeuter är de nästan uteslutande biologiskt orienterade och deras behandlingsmetoder är medicinska snarare än psykologiska. Psykiatern har förskrivningsrätt.
     
    ... internationellt sätt, finns helt andra legitimationer i psykologi som inte alls, som i Sverige, förutsätter en klinisk utbildning också. 
     
    Alltså, din undran är verkligen berättigad. Dessa yrkesbeteckningar är långt ifrån självklara. Skillnaden är mer bakgrund än yrkesutövning skulle jag vilja säga, och den enda stora skillnaden mellan de är mellan psykiatern kontra psykoterapeuten och psykologen är förskrivningsrätten, som socialstyrelsen endast sätter i samband med en utbildning i medicin. Det har i många år debatterats om även psykologer och psykoterapeuter skulle få i alla fall en begränsad förskrivningsrätt. Såvitt jag vet, fortsätter debatten och inget land har hittills givit andra än läkare den rätten."

    Psykoterapi är en behandlingsform och här finns mycket information att läsa in sig på:
    https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=psykoterapeut
    En psykoterapeut får utöva psykoterapi självständigt, medan en psykolog endast får göra det under handledning.
     
    Här är ytterligare en bra sida att fördjupa sig i:
    https://akademssr.se/post/kurator-psykoterapeut-eller-psykolog
     

    Hej igen! Vi fick svar från Upplysningstjänsten på Socialstyrelsen. Var god läs nedan:

    Varken psykologyrket eller psykoterapeutyrket är ett ensamrättsyrken (jmf 4 kap. 4 § PSL), vilket innebär att de inte åtnjuter ensamrätt till arbetsuppgifterna. Däremot är de båda yrkestitlarna skyddade enligt bestämmelserna i 4 kap. 5 § patientsäkerhetslagen samt 6 § samma lag. Av 6 § samma lag framgår vidare att den som saknar behörighet att använda titeln psykolog heller inte får använda en titel som kan förväxlad med sådan titel.

    De flesta arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården är inte reglerade på så sätt att det finns krav på vem som får utföra dem.

    Det finns dock allmänna regler om t.ex. vårdgivares, verksamhetschefers och hälso- och sjukvårdspersonals ansvar, som indirekt påverkar hur arbetet kan fördelas. De mest centrala reglerna finns i 3 kap. 1 § och 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i HSL respektive TL upprätthålls (3 kap. 1 § PSL). En central del av vårdgivarens ansvar är också att ha ett ledningssystem med de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet och säkerhet (se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9  om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete).
    Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och patienter ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård (6 kap. 1 § PSL). All hälso- och sjukvård och tandvård ska ha den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att kunna ge patienterna god vård (5 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen [2017:30] och 4 a § tandvårdslagen [1985:125]).
    Det finns alltså en stor frihet inom hälso- och sjukvården när det gäller hur arbetsuppgifter som inte är särskilt reglerade fördelas, men man måste alltid följa de allmänna reglerna på hälso- och sjukvårdens område.
    Socialstyrelsen har tagit fram webbplatsen "Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?" för att tydliggöra det regelverk som finns.
     
    Med vänlig hälsning
    Upplysningstjänsten
     
    Socialstyrelsen

    Daniel SYV

    Hej, generellt sett, kan man säga att Psykolog är en bredare utbildning där man kan arbeta inom olika områden. En psykoterapeut arbetar med samtalsterapi.
    Det finns en hemsida som förklarar det utförligt: www.ahum.se/psykolog-eller-psykoterapeut.
    Vilken väg man ska välja att gå beror på vad man vill arbeta med. Om man vill arbeta med just psykoterapi, så kan man välja att först läsa till Socionom, men då måste man också gå den förberedande utbildningen Psykoterapi 1 eller motsvarande. Är man utbildad Psykolog, har man redan den kompetensen och slipper söka var man kan läsa Psykoterapi 1.
    För att vara behörig till Psykoterapi 1, måste man ha varit yrkesverksam på minst 50 % med psykoterapeutiska arbetsuppgifter.  I första hand tas sökande in med pågående
    arbete inom verksamheter där psykoterapi utgör en central del.
     
    För att få en komplett steg-1 utbildning behöver man på egen hand skaffa sig egenterapi samt handledning enskilt eller i grupp av en handledarutbildad leg.psykoterapeut.
     
    Efter avslutad komplett steg-1 måste man arbeta med psykoterapi minst 2 år under handledning innan man kan söka till psykoterapeutprogrammet, som är på 90 högskolepoäng. Först efter detta kan man ansöka om sin psykoterapeutlegitimation hos Socialstyrelsen.
     
    Att många väljer vägen via socionomprogrammet, tror jag, beror på att det är svårare att komma in på Psykologprogrammet än på Socionomutbildningen/socionomprogrammet.

    ***

    För att arbeta med psykoterapi, t ex behandling inom KBT eller psykodynamisk behandling & familjeterapi krävs att man är legitimerad psykoterapeut (det finns förvisso många olika behandlingsformer/terapier som inte har den kvalitetsstämpeln och det finns exempel på att man kallar sig för en "terapeut" endast med kortkurser inom t ex gestaltterapi, psykodrama, psykosyntes m fl. Det är lite av en djungel....:-).  
    Hoppas detta gav svar på dina frågor!
    Hälsningar
    D:
    P.S. För att kunna bli legitimerad psykoterapeut krävs att man i botten är t ex läkare, präst, socionom eller psykolog (de vanligaste professionerna som blir psykoterapeuter).

    • : Ja en psykolog kan en del om annat än psykoterapi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    • Anna : Tack så mycket Nick för din kommentar!
    Saga SYV

    Ja, socionom är rätt bakgrund för psykoterapeutprogrammet. Men mycket tyder på att det kommer bli allt strängare, och allt fler mottagningar inom landstinget kommer bara anställa psykologer för behandlingsarbete.

    Det finns ingenting som en psykoterapeut kan göra men som en psykolog inte får göra. Men en psykolog kan göra en hel del som en psykoterapeut inte gör - framförallt utredningsarbete och organisationspsykologi/arbete med organisationer.

    • : Ja här blir det snurrigt. Det finns massor som psykologer inte får göra som psykoterapeuter får göra. Beroende på vad de har för grund- och vidareutbildningar. Jag tror nog att det är ganska lätt att räkna ut att en läkare som är psykoterapeut också får förskriva mediciner. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/

    Frågor och svar taggade med 'studietakt' (23 st.)

    • draken

      Studietakt fristående kurser för fullt CSN?

      Hej! Jag ska läsa fristående distanskurser på universitet i vår på totalt 30hp och de är på kvartsfart respektive halvfart, samt vissa börjar under period 1 och vissa under period 2. Jag förstår inte hur man i dessa fall räknar vad...

      Milla : : Hej, du måste fråga de som jobbar på CSN för att det där beslutet fattas. Oavsett om jag eller ngn annan säger till dig kommer det beslutet gälla som personal på CSN... Läs hela svaret
    • Kvinna

      Vad blir studietakten med 300gympoäng på gymnasiet?

      Hej, Om man enbart kommer att läsa 300gympoäng på gymnasiet under ett läsår (3 kurser = 100p vardera), vad blir då studietakten? 19%? Finns sannolika skäl till varför det är så här.... //Miss V

      Julia: : Hej,100 gymnasiala poäng läser man på heltid på fem veckor.300p. läser man på heltid på 15 veckor.Läser man 300 poäng på 30 veckor läser man i... Läs hela svaret
    • Elev

      Kan man läsa två olika kurser på komvux?

      Hej! Min vän vill nu plugga upp sina betyg på komvux och undrar om man kan läsa två kurser samtidigt? Studietakten på båda kurserna vill hon ska vara 50% på båda. Är detta möjligt? Vidare undrar jag om man får CSN för 100% studietakt då? Eftersom att man läser två kurser på 50% (deltid)....

      Anna: : Hej Sara,om man läser 2 utbildningar på 50% vardera samtidigt, då är det heltidsstudier. Uppfyller man, för övrigt, kraven som CSN ställer borde man få ut studiemedel... Läs hela svaret
    • Shahd

      Studietakt på komvux ?

      Hej, Jag vill gärna veta om man får bestämma själv studietakten när man läser svenska som andraspråk på komvux eller måste man läsa varje nivå på minst en termin? Varierar det från en kommun till en annan? Jag vill bli...

      Peter: : Hej!Det brukar gå till så här att lärare i svenska gör bedömning om hur snabbt varje studerande kan klara av kurser i SAS grund, alltså svenska som andraspråk på grundskolenivå, och... Läs hela svaret
    • Theodor

      hur fungerar studietakt?

      Hej jag förstår inte riktigt hur studietakt fungerar på distans. får man lektioner på distans via video eller bestämmer man själv helt när man pluggar? om man pluggar 100% betyder det att man MÅSTE plugga heltid alltså inte på...

      Julia: : Hej!Distansstudier är ett samlingsnamn för ett ganska stort antal olika studievarianter. Du kan läsa mer om det på https://www.fragasyv.se/info/studieformer-distans "Extrema former" av distans är: "bunden... Läs hela svaret
    • Manisara

      Kan man läsa två kurser som ger 30 hp samtidigt?

      Jag pluggar just nu på ett universitet och kommer att anmäla mig inför VT2021. Som jag hade tänkt mig så skulle jag läsa ett huvudämne A som ger 30hp nästa termin, men det visas att det ämnet jag vill läsa bara sker på halvfart + 'kvällstid' (och det ger 30 hp) vilket innebär att jag kommer läsa...

      Milla : : Ja, om en kurs som är på 30 hp läses på 2 terminer, då läser man 15 hp per termin vilket = halvtidsstudier på högskolenivå.Du får söka fler kurser... Läs hela svaret
    • Henrik

      Vilken studietakt är dessa två kurser?

      Hej, Har en liten kort fråga. Jag ska läsa två kurser i höst, en på 25% studietakt (7,5p) och en 50% studietakt (15p). Nu när jag ska söka CSN så blev jag lite smått fundersam, men det är väl så att jag ska söka CSN som...

      Julia: : Hej Henrik!Svar på din fråga beror på när kursstart och kursslut är för kurserna. Om båda kurser har samma start och slutdatum, då är svar Ja, det blir 75% av... Läs hela svaret
    • Valentina

      Komvux och folkhögskola samtidigt?

      Hej, kan man gå på komvux och plugga till undersköterska samtidigt som man går på folkhögskola?

      Anna: : Hej Valentina, det finns inte några förbud mot att läsa på komvux och på en folkhögskola samtidigt. Jag tänker dock på följande: att hinna och orka? På komvux (till... Läs hela svaret
    • H

      Kan man bli antagen till över 45hp om studietakten ej överstiger 150%?

      Hej! Jag har några frågor om universitetsantagning. I höst vill jag läsa C-kurs i mitt huvudämne (vi kallar den för kurs 1 - jag går inte ett program utan söker kurser på nytt varje termin). Denna kurs är på 30 hp och 100% studietakt, alltså 30 hp som läses under den kommande hösten. Jag...

      Liselotte: : Hej H; du kan med fördel ringa till Antagning.se - tel.nr 0771-550720 och tel.tid Vardagar kl.9-16!FRåGA SYV gör inte antagning till högskolestudier. Och vi kan... Läs hela svaret
    • H

      Vad blir min studietakt?

      Om jag är antagen till 3 st kurser (alla 100p var). Där 2 av dessa kurser är på 20 veckor medan den tredje är på 10 veckor. Vad blir min studietakt då i procent?

      Julia: : Hej H,i så fall kommer du ha olika studietakt under de 10 veckorna som du läser alla 3 kurser samtidigt; och under de resterande 10 veckorna under din 20-veckors studieperiod.Under de 10 veckorna som du läser alla 3... Läs hela svaret
    • Eva

      Påverkas mitt CSN?

      Hej! Jag läser just nu 3 olika kurser (två på distans, en i klassrum) och har då alltså 300%, jag bestämde mig då att sänka två kurser till 50%, vilket blir 150% och undrar om det påverkar mitt csn, måste jag då gör en...

      Milla : : Heltid är 100 procent av studietakten som är lika med minst 20 gymnasiala poäng per vecka eller 1,5 högskolepoäng eller 5 yrkeshögskolepoäng. Läser man på mer än heltid, får man... Läs hela svaret
    • Miriam

      CSN bidrag studietakt?

      Hej, jag ska läsa vissa kurser på komvux, men vet inte om jag kommer få bidrag. Jag ska läsa MATMAT02a 100p- NAKNAK01ab 50p samt GEOGEO01 100p totalt blir det 250p. Alla kurser är på distans och pågår mellan 11 feb till 30 juni. Måste jag lägga till fler kurser, blandade med 100 och 50 p tills...

      Julia: : Hej Miriam, om jag räknar rätt så är det 20 veckor mellan 11 febr och 30 juni. Heltid under 20 veckor blir, om man läser gymnasiala kurser 400 poäng. Halvtid - 200 poäng. Om du på 20 veckor... Läs hela svaret
    • Robin

      Läsa in kurser i snabbare tempo?

      Hej! Jag kommer med 99,9 % sannolikhet att klara naturkunskap 1a1 med god marginal. Jag kommer vara klar med kursen till sportlovet, men det räcker ju naturligtvis inte för att ge mig grundläggande behörighet. Målet är att ska söka till Ämneslärarprogrammet: idrott och hälsa och...

      Anna: : Hej Robin,jag antar att du läser på komvux, stämmer det?***Komvux i varje kommun bestämmer själva om de erbjuder kurser på distans, eller på hel- /deltid; kvällstid eller på... Läs hela svaret
    • Ruba

      Fristående kurser?

      Jag är redan antagen till ett 100% program men vill läsa fristående kurser samtidigt. Jag läser termin 5 på mitt program. Kan jag läsa mer än 15 poäng frisående kurser?

      Anna: : Hej Ruba, Antagning.se tar in på max 150% av studietakt - dvs 45 hp per termin som max. Dock känner vi till att folk läser mer. Det är svårt att hinna och orka läsa på mer än 150% av studietakt... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga