Olivia
    Hej!
    Jag är intresserad av att utbilda mig till psykoterapeut, och undrar om det blir en skillnad av att först gå socionomutbildningen eller psykologutbildning? Blir det några skillnader i det framtida arbetslivet? Kan psykoterapeuter med socionom i bakgrunden göra mindre än de med psykolog i bakgrunden?

    Och vad är egentligen skillnaden på psykolog och psykoterapeut? Förstår skillnaden i utbildning, men inte vad skillnaden i deras arbetsliv ser ut? Vad kan den ena göra som inte den andra kan?

    Tack på förhand!
    • :

      Hej, har exakt samma funderingar, hitade dock den här artikeln som jag tyckte vara bra: https://mindler.se/vad-ar-skillnaden-mellan-en-psykolog-och-psykoterapeut/ , en psykolog och en psykoteapeut kan alltså arbeta med samtalsterapi, Båda innebär ju i princip fem års studier men för min del med mina betyg blir det ganska svårt att komma in psykologprogrammet men jag har tillrckligt höga betyg för att komma in på socionom, så valet är ju att antingen göra högskoleprovet några gånger och vänta eller börja plugga socionom direkt och sedan vidareutbilda sig. hmm, väldigt svårt val. verkar ju som vägen till att arbeta med psykoterapi som psykoterpeut men sen gör man ju i princip lite samma saker. Jag är ju sugen på att ha egen mottagning någon gång i framtiden och då kanske det också finns fördelar med att vara psykolog? Eller vad tror ni?

    • Julia : Du kan t.ex börja läsa på socionomprogrammet och fortsätta göra högskoleprovet och i fall du kommer in på psykologpr., byter du utb. i så fall.
    • Julia :

      Tidigare fanns inte legitioner för Socionomer/kuratorer men från 1 juli 2019 införs det krav på legitimation för Kurator inom hälso- & sjukvården. På så sätt - kan man tycka - att socionom och psykolog-yrken kommer "närmare varandra" (tidigare var ej kurator/socionom ett legitimationsyrke).

      Vägen till egen mottagning - tycker jag - är kortare för en psykolog; efter fem år på psykologprogrammet får man examen och kan ganska snabbt få legitimation.

      Att läsa till psykoterapeut tar längre tid, bl.a för att psykoterapeutprogrammet brukar endast ges på halvtid; och så ställs det också krav på att man har inom sina yrkesuppgifter möjlighet att genomföra terapi-samtal (och har man inte ett sådant, passande jobb, så blir man inte antagen till psykoterapeut-programmet).

    • : Hej! Ja, då psykoterapeututbildningen är en påbyggnadskurs så är den såklart längre. Utbildningen till psykoterapeut kallas ibland världens längsta. Till att börja med måste du ha din grundutbildning och därpå en grundläggande psykoterapiutbildning (ofta kallade Steg 1) innan du kan gå psykoterapeututbildningen. Läs mer om den
    • : Grundläggande psykoterapiutbildningen här: https://kbtsverige.wordpress.com/2017/01/20/grundlaggande-psykoterapiutbildningar-ofta-kallade-steg-1/
    • Anna : Tack så mycket Nick för dina kommentarer!
    Läs alla kommentarer

    4 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Olivia,
    det är stor konkurrens vad gäller att komma in på psykoterapeututbildningen i Sverige och det är i första hand psykologer och läkare som antas. Socionomer antas "i undantagsfall", kan man säga... det är i alla fall så vi fick det förklarat för oss av de sakkunniga.
    Ang. jämföra yrken Psykolog och Psykoterapeut - så är det bra om du kan se info på framtid.se/yrke/psykolog och på yrke/psykoterapeut.

    Liselotte

    hej igen,

    vi har nu fått svar från Uppsala Universitet som lyder:

    "... vid Uppsala universitet är chanserna goda att komma in på psykoterapeutprogrammet med en bakgrund som socionom samt genomgången grundläggande psykoterapiutbildning. Vid de två senaste antagningarna har socionomer varit den största gruppen (några fler än psykologerna).

    Psykolog vs. psykoterapeut?
    Som namnet anger arbetar psykoterapeuter med psykoterapi. En psykolog, som har viss utbildning i psykoterapi men betydligt mer begränsad än en psykoterapeut, kan även arbeta med psykoterapi men också med psykologi inom en rad andra områden än behandling (psykoterapi). Se denna länk:
    https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/fa-hjalp/vad-gor-en-psykolog

    Jag hoppas svaret var till någon hjälp!"

    • : Ja en psykolog kan en hel del om psykologi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, det brukar, enligt de sakkunniga som vi fick svar ifrån -  vara lättast att komma in på psykoterapeutprogrammet med en psykologutbildning i botten, men socionom kommer på en god andraplats. Sedan hänger det förstås på övriga meriter också. Detta finns rätt väl beskrivet på www.psychology.su.se/utbildning/alla-utbildningar/psykoterapeutprogrammet/frågor-och-svar-faq.

    Men vad är skillnaden mellan psykolog och psykoterapeut?
    Svar (nedan) fick vi från en sakkunnig:

    En legitimerad psykolog har en 5-årig utbildning i psykologi + ett års praktisk tjänstgöring. En psykolog kan arbeta med alltifrån samtalsterapi och mental ohälsa till chefsutveckling och personalfrågor.

    En legitimerad psykoterapeut har en grundexamen från en utbildning såsom läkare, psykolog eller socionom. Hen har även en eventuell grundkurs inom psykoterapi (om detta inte ingick i grundexamen), minst 2 års arbetslivserfarenhet samt en vidareutbildning inom psykoterapi. En psykoterapeut arbetar med att bedriva samtalsterapi med människor i olika former.

    Hej igen, vi fick svar från ännu en sakkunnig. Var god läs hans svar, nedan:

    "... begreppet ”terapeut” i Sverige är inte lagskyddat. Vem som helst kan kalla sig just terapeut.   Socialstyrelsen är den huvudman som i Sverige licensierar vårdyrken av olika slag, medan Kommerskollegium licensierar olika typer av mer praktiska utbildningar.
     
    Socialstyrelsen ger t ex licens till kliniska psykologer efter fullbordad utbildning innehållande både teori, klinisk handledning och praktik samt ett särskilt allmänt tjänstgöringsår (PTP). Beteckningen Leg. Psykolog är en lagskyddad och av socialstyrelsen garanterad, yrkesbenämning. Ingen annan får kalla sig leg. psykolog utan att uppfytlla socialstyrelsens kriterier. Det vore ett lagbrott. Däremot finns det inget som egentligen säger att man inte kan kalla sig ”psykolog” hur som helst – bara inte leg.psykolog.
     
    Psykoterapeut har tidigare varit en ganska oreglerad beteckning, men även den är nu reglerad av socialstyrelsen. Även här gäller att "psykoterapeut" kan betyda nästan vad som helst men blir man licensierad av socialstyrelsen så får man kalla sig Leg. Psykoterapeut, som också är en lagskyddad titel. För att bli leg.psykoterapeut måste man först ha en grundläggande högskoleutbildning i ett vårdyrke, i socialt arbete eller i psykologi. Därefter läser man en påbyggnadsutbildning i psykoterapi som har litet olika inriktningar beroende på vid vilket lärosäte eller av socialstyrelsen erkänt institut man studerar. 
     
    En leg psykoterapeut är en specialistutbildning i klinisk psykologi. Precis som det finns specialiteter genom vidareubildning för läkare och sjuksköterskor efter grundutbildning så finns det även för psykologer och olika vårdyrken. För närvarande finns 10 olika sådana specialiteter. Psykologisk behandling/psykoterapi är en av dessa.
     
    Vilken är då skillnaden mellan olika typer av yrkesmässig legitimerad psykologisk behandling? Egentligen inte så stor. Skillnaden ligger snarast i hur man nådde sin legitimation och vilken utbildningsbakgrund man har:
     
    Leg psykolog har ett vidare aktivitetesspektrum och kan förstås agera mer kurator och rådgivare utan att för den skull bedriva terapeutisk intervention, men såvitt jag vet kan hen även göra detta om så skulle behövas. En leg psykologi har i Sverige INTE förskrivningsrätt; dvs de får inte skriva ut recept lämpliga för psykologisk behandling.
     
    Leg psykoterapeut är helt inriktad på intervention; dvs på att förändra någons beteende till förmån för patientens bästa baserat på evidensbaserade teorier. Leg psykoterapeuter har heller inte förskrivningsrätt.
     
    Leg läkare i psykiatri är oftast också utbildade psykoterapeuter, men behöver inte vara detta för sin yrkesutövning. Till skillnad mot psykologer och terapeuter är de nästan uteslutande biologiskt orienterade och deras behandlingsmetoder är medicinska snarare än psykologiska. Psykiatern har förskrivningsrätt.
     
    ... internationellt sätt, finns helt andra legitimationer i psykologi som inte alls, som i Sverige, förutsätter en klinisk utbildning också. 
     
    Alltså, din undran är verkligen berättigad. Dessa yrkesbeteckningar är långt ifrån självklara. Skillnaden är mer bakgrund än yrkesutövning skulle jag vilja säga, och den enda stora skillnaden mellan de är mellan psykiatern kontra psykoterapeuten och psykologen är förskrivningsrätten, som socialstyrelsen endast sätter i samband med en utbildning i medicin. Det har i många år debatterats om även psykologer och psykoterapeuter skulle få i alla fall en begränsad förskrivningsrätt. Såvitt jag vet, fortsätter debatten och inget land har hittills givit andra än läkare den rätten."

    Psykoterapi är en behandlingsform och här finns mycket information att läsa in sig på:
    https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=psykoterapeut
    En psykoterapeut får utöva psykoterapi självständigt, medan en psykolog endast får göra det under handledning.
     
    Här är ytterligare en bra sida att fördjupa sig i:
    https://akademssr.se/post/kurator-psykoterapeut-eller-psykolog
     

    Hej igen! Vi fick svar från Upplysningstjänsten på Socialstyrelsen. Var god läs nedan:

    Varken psykologyrket eller psykoterapeutyrket är ett ensamrättsyrken (jmf 4 kap. 4 § PSL), vilket innebär att de inte åtnjuter ensamrätt till arbetsuppgifterna. Däremot är de båda yrkestitlarna skyddade enligt bestämmelserna i 4 kap. 5 § patientsäkerhetslagen samt 6 § samma lag. Av 6 § samma lag framgår vidare att den som saknar behörighet att använda titeln psykolog heller inte får använda en titel som kan förväxlad med sådan titel.

    De flesta arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården är inte reglerade på så sätt att det finns krav på vem som får utföra dem.

    Det finns dock allmänna regler om t.ex. vårdgivares, verksamhetschefers och hälso- och sjukvårdspersonals ansvar, som indirekt påverkar hur arbetet kan fördelas. De mest centrala reglerna finns i 3 kap. 1 § och 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i HSL respektive TL upprätthålls (3 kap. 1 § PSL). En central del av vårdgivarens ansvar är också att ha ett ledningssystem med de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet och säkerhet (se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9  om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete).
    Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och patienter ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård (6 kap. 1 § PSL). All hälso- och sjukvård och tandvård ska ha den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att kunna ge patienterna god vård (5 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen [2017:30] och 4 a § tandvårdslagen [1985:125]).
    Det finns alltså en stor frihet inom hälso- och sjukvården när det gäller hur arbetsuppgifter som inte är särskilt reglerade fördelas, men man måste alltid följa de allmänna reglerna på hälso- och sjukvårdens område.
    Socialstyrelsen har tagit fram webbplatsen "Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?" för att tydliggöra det regelverk som finns.
     
    Med vänlig hälsning
    Upplysningstjänsten
     
    Socialstyrelsen

    Daniel SYV

    Hej, generellt sett, kan man säga att Psykolog är en bredare utbildning där man kan arbeta inom olika områden. En psykoterapeut arbetar med samtalsterapi.
    Det finns en hemsida som förklarar det utförligt: www.ahum.se/psykolog-eller-psykoterapeut.
    Vilken väg man ska välja att gå beror på vad man vill arbeta med. Om man vill arbeta med just psykoterapi, så kan man välja att först läsa till Socionom, men då måste man också gå den förberedande utbildningen Psykoterapi 1 eller motsvarande. Är man utbildad Psykolog, har man redan den kompetensen och slipper söka var man kan läsa Psykoterapi 1.
    För att vara behörig till Psykoterapi 1, måste man ha varit yrkesverksam på minst 50 % med psykoterapeutiska arbetsuppgifter.  I första hand tas sökande in med pågående
    arbete inom verksamheter där psykoterapi utgör en central del.
     
    För att få en komplett steg-1 utbildning behöver man på egen hand skaffa sig egenterapi samt handledning enskilt eller i grupp av en handledarutbildad leg.psykoterapeut.
     
    Efter avslutad komplett steg-1 måste man arbeta med psykoterapi minst 2 år under handledning innan man kan söka till psykoterapeutprogrammet, som är på 90 högskolepoäng. Först efter detta kan man ansöka om sin psykoterapeutlegitimation hos Socialstyrelsen.
     
    Att många väljer vägen via socionomprogrammet, tror jag, beror på att det är svårare att komma in på Psykologprogrammet än på Socionomutbildningen/socionomprogrammet.

    ***

    För att arbeta med psykoterapi, t ex behandling inom KBT eller psykodynamisk behandling & familjeterapi krävs att man är legitimerad psykoterapeut (det finns förvisso många olika behandlingsformer/terapier som inte har den kvalitetsstämpeln och det finns exempel på att man kallar sig för en "terapeut" endast med kortkurser inom t ex gestaltterapi, psykodrama, psykosyntes m fl. Det är lite av en djungel....:-).  
    Hoppas detta gav svar på dina frågor!
    Hälsningar
    D:
    P.S. För att kunna bli legitimerad psykoterapeut krävs att man i botten är t ex läkare, präst, socionom eller psykolog (de vanligaste professionerna som blir psykoterapeuter).

    • : Ja en psykolog kan en del om annat än psykoterapi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    • Anna : Tack så mycket Nick för din kommentar!
    Saga SYV

    Ja, socionom är rätt bakgrund för psykoterapeutprogrammet. Men mycket tyder på att det kommer bli allt strängare, och allt fler mottagningar inom landstinget kommer bara anställa psykologer för behandlingsarbete.

    Det finns ingenting som en psykoterapeut kan göra men som en psykolog inte får göra. Men en psykolog kan göra en hel del som en psykoterapeut inte gör - framförallt utredningsarbete och organisationspsykologi/arbete med organisationer.

    • : Ja här blir det snurrigt. Det finns massor som psykologer inte får göra som psykoterapeuter får göra. Beroende på vad de har för grund- och vidareutbildningar. Jag tror nog att det är ganska lätt att räkna ut att en läkare som är psykoterapeut också får förskriva mediciner. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/

    Frågor och svar taggade med 'bild och form' (32 st.)

    • Isac

      Vad krävs för att bli Radiolog?

      Hej! Jag går första året på gymnasiet estetiskaprogrammet med inriktning på "Bild och Form" och jag undrar vad som krävs/är det fortfarande möljigt för mig att studera till att bli radiolog? Vilka kurser krävs för att komma in på läkarelinjen, hur många poäng osv? Tack! :-)

      Milla : : Hej!Radiolog är en av möjliga specialiseringar för en specialistläkare. Du måste därför först få ut läkarexamen och läkarlegitimation för att sedan... Läs hela svaret
    • purpleghost

      Prövning i Bild och Form - specialisering?

      Hej, Pga frånvaro till följd av psykisk ohälsa fick jag ett D i Bild och Form - specialisering. Jag har A i Bild och Form samt i de övriga estetiska ämnen jag läst, därför vill jag ju såklart höja det betyget eftersom jag vet att jag hade...

      Milla : : Hej,om du inte längre är gymnasieelev får du göra prövningar i hela Sverige. Du får leta på olika sätt - se på komvux-webbar i kringliggande kommuner; börja med... Läs hela svaret
    • Nejla?

      Kan jag byta linje från samhällbeteende till bild och form?

      hej jag har gått första året på samhälls linijen och jag känner att det inte riktigt va för mig och vill byta till bild och form men kan jag göra det eller blir det skumt?

      Milla : : Hej,Med "byta" menar du att du vill söka till år1 och gå tre år på ES/bild-och-formgivning? eller manar du att du vill "hoppa in" i årskurs 2... Läs hela svaret
    • Amira

      Jobb inom konst?

      Jag går estetiska programmet, musik, piano. Jag läser 2 kors i bild, bild och form. Vill hitta jobb efter gymnasiet som har nåt att göra med att måla och rita eller forma.

      Milla : : Hej, jobb inom konst är i Sverige, för det mesta, är ett icke-reglerat område; det betyder att det är arbetsgivare som bestämmer vem som får jobbet och man kan få jobb eller uppdrag med diverse... Läs hela svaret
    • K

      Beslutsångest över gymnasielinje, hjälp?

      Hej, nu är det så att jag går i nian och ska välja gymnasium i vår. Det som jag har svårt med är att välja vilken linje jag ska gå. Jag tror att det står mellan musik, singer/songwriter eller bild och form.
       

      Hela mitt...

      Liselotte: : Hej K!jag råder dig söka till gymnasieskolorna där både bild/formgivning och musik-inriktningen ges (alltså på samma skola), t.ex cybergymnasiet-odenplan, fryshusets-gymnasium eller... Läs hela svaret
    • Elev

      Poäng för programfördjupning i EST Bild och form?

      Det står att vi i bild och form på estetiska programmet har 3 fördjupningar, vilket är Bild och form - specialisering (100p), Formgivning 1 (100p) och Formgivning 2 (100p). Men sedan står det (valbart) Matematik 2b (100p), Engelska 7 (100p) och Entreprenörskap (100p). Jag har valt...

      Peter: : Hej Minna,du får gärna titta på Programplan för ES där längst ner finns även Programstruktur som måste, på gymnasiet, följas strikt i alla andra fall... Läs hela svaret
    • Pontus

      Kan jag gå på estet?

      Kan jag gå på bild och formgivning om jag inte kan rita?jag ritade när jag var liten och har börjat igen. Jag e mer som en amatör konstnär men är villig att träna superhårt för det jag Vill men vet inte om jag är bra nog. Jag har...

      Milla : : Hej Pontus, vi har fått svar från lärare som jobbar på ES/inriktning "bild och formgivning", var god läs nedan:"Man behöver absolut inte vara bra på att måla och rita för... Läs hela svaret
    • Li

      Hur svårt är det att komma in på bild och form?

      Hej! Jag går i nian och vill gärna gå bild och form design på AW. Det är arbetsprover man ska göra, men jag undrar hur bra man ska vara på arbetsproverna? Jag är inte jätte erfaren på teknikerna på några av proven, men jag...

      Julia: : Hej!om du vill söka till Anna Whitlocks gymnasiets ES/inriktning bild-och formgivning, behöver du, förutom att du måste lämna in ett arbetsprov senast den 15 mars 2021, även ha... Läs hela svaret
    • Rosa

      Estet eller Natur?

      Hej! Jag heter Rosa och börjar nian till höst. Jag har väldigt svårt att välja mellan några olika linjer till gymnasiet. Jag har nämligen alltid haft en dröm om att jobba inom kultur/konst och har då under hela min skoltid tänkt att jag ska gå ”Estet - Bild och form” men på senare tid har jag...

      Julia: : Hej Rosa,det finns några gymnasieskolor som erbjuder "särskild variant" Bild - t.ex viktor-rydberg-gymnasium-odenplan, Kulturama-gymnasium & Östra Reals i Sthlm, samt gymnasieskolan-spyken (i Skåne, Lund) erbjuder... Läs hela svaret
    • Bea

      Godkänd examen efter att ha fått F i gymnasiearbetet i Bild och Form?

      Hej! Jag studerade Bild och Form på gymnasiet, och fick F i några ämnen inklusive gymnasiearbetet. Nu har jag studerat upp alla kurser på komvux, förutom just gymnasiearbetet, eftersom att det inte verkar möjligt att göra i efterhand när det gäller just bild och form. Jag vill verkligen...

      Anna: : Hej, du borde kunna - på komvux - göra gymnasiearbete som passar in på inriktningen av kurserna du läste på gymnasiet och sedan på komvux och få ut... Läs hela svaret
    • Linnea

      Måste man vara bra på att rita för att gå estet?

      Jag ska gå estet bild och formgivning eftersom att jag är intresserad av konst och tycker att det är jättekul att uttrycka mig på kreativa sätt så som t.ex. målning och ritning o.s.v. Min fråga är: måste man vara bra på att...

      SYV-besökare: : Hej Linnea! Man behöver absolut inte vara bra på att måla och rita för att gå på våra estetiska utbildningar. Eleverna kommer att lära sig olika tekniker men... Läs hela svaret
    • eh

      Kan jag bli psykolog även om jag går bild och form i gymnasiet?

      Hej! Jag vill gärna gå bild och form i gymnasiet men det känns inte som att det finns ett bra jobb som passar mig inom det. Jag är intresserad i psykologi men jag vill inte gå på komvux för att sedan plugga yttre i fem år till. Går det att åstadkomma att bli behörig för en psykologi utbildning...

      Julia: : Hej, Jo, det kan gå. Om din skola kan ge dig möjlighet att läsa matematik 2-kursen. Obligatoriskt läser man endast matematik 1b på estetiska programmet.
    • Annie

      Natur på gymnasiet, kan jag söka en konstutbildning sedan?

      Hej jag går natur år 2 just nu och jag funderar över att gå en konstnärlig utbildning efter gymnasiet. Jag går just nu bl.a bild och form 1a1 som individuellt val men skolan jag går på erbjuder inte mer än så. Kan jag läsa design/fri konst/liknande på universitets och högskolenivå sedan?

      Anna: : Hej Annie,till konstutbildningar på högskolor/universitet brukar man kräva Grundläggande behörighet, alltså Examen från ett högskoleföreberdande... Läs hela svaret
    • eh

      antagningspoäng?

      jag vill börja nya latin i bild och formgivning. vad ska mitt antagningspoäng vara?

      Milla : : Dina betygspoäng behöver vara så höga som möjligt. Ingen vet hur höga betyg som kommer ge plats på utbildningen, därför att antagningsgräns uppstår i konkurrens och blir känd först när antagningen är klar.
    • Alice

      Finns det något gymnasie för illustratörer?

      Vilket gymnasie ska man börja på om man vill bli barnboks illustratör samt finns det någon högskola för illustratörer?

      Milla : : På gymnasiet är det i första hand estetiska programmet (inriktning Bild och formgivning) som rek för framtida illustratörer. På vilka skolor den utb erbjuds, var god se Gymnasieguiden.se/gymnasium?query=&orientation=39&profession=

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga