Olivia
    Hej!
    Jag är intresserad av att utbilda mig till psykoterapeut, och undrar om det blir en skillnad av att först gå socionomutbildningen eller psykologutbildning? Blir det några skillnader i det framtida arbetslivet? Kan psykoterapeuter med socionom i bakgrunden göra mindre än de med psykolog i bakgrunden?

    Och vad är egentligen skillnaden på psykolog och psykoterapeut? Förstår skillnaden i utbildning, men inte vad skillnaden i deras arbetsliv ser ut? Vad kan den ena göra som inte den andra kan?

    Tack på förhand!
    • :

      Hej, har exakt samma funderingar, hitade dock den här artikeln som jag tyckte vara bra: https://mindler.se/vad-ar-skillnaden-mellan-en-psykolog-och-psykoterapeut/ , en psykolog och en psykoteapeut kan alltså arbeta med samtalsterapi, Båda innebär ju i princip fem års studier men för min del med mina betyg blir det ganska svårt att komma in psykologprogrammet men jag har tillrckligt höga betyg för att komma in på socionom, så valet är ju att antingen göra högskoleprovet några gånger och vänta eller börja plugga socionom direkt och sedan vidareutbilda sig. hmm, väldigt svårt val. verkar ju som vägen till att arbeta med psykoterapi som psykoterpeut men sen gör man ju i princip lite samma saker. Jag är ju sugen på att ha egen mottagning någon gång i framtiden och då kanske det också finns fördelar med att vara psykolog? Eller vad tror ni?

    • Julia : Du kan t.ex börja läsa på socionomprogrammet och fortsätta göra högskoleprovet och i fall du kommer in på psykologpr., byter du utb. i så fall.
    • Julia :

      Tidigare fanns inte legitioner för Socionomer/kuratorer men från 1 juli 2019 införs det krav på legitimation för Kurator inom hälso- & sjukvården. På så sätt - kan man tycka - att socionom och psykolog-yrken kommer "närmare varandra" (tidigare var ej kurator/socionom ett legitimationsyrke).

      Vägen till egen mottagning - tycker jag - är kortare för en psykolog; efter fem år på psykologprogrammet får man examen och kan ganska snabbt få legitimation.

      Att läsa till psykoterapeut tar längre tid, bl.a för att psykoterapeutprogrammet brukar endast ges på halvtid; och så ställs det också krav på att man har inom sina yrkesuppgifter möjlighet att genomföra terapi-samtal (och har man inte ett sådant, passande jobb, så blir man inte antagen till psykoterapeut-programmet).

    • : Hej! Ja, då psykoterapeututbildningen är en påbyggnadskurs så är den såklart längre. Utbildningen till psykoterapeut kallas ibland världens längsta. Till att börja med måste du ha din grundutbildning och därpå en grundläggande psykoterapiutbildning (ofta kallade Steg 1) innan du kan gå psykoterapeututbildningen. Läs mer om den
    • : Grundläggande psykoterapiutbildningen här: https://kbtsverige.wordpress.com/2017/01/20/grundlaggande-psykoterapiutbildningar-ofta-kallade-steg-1/
    • Anna : Tack så mycket Nick för dina kommentarer!
    Läs alla kommentarer

    4 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Olivia,
    det är stor konkurrens vad gäller att komma in på psykoterapeututbildningen i Sverige och det är i första hand psykologer och läkare som antas. Socionomer antas "i undantagsfall", kan man säga... det är i alla fall så vi fick det förklarat för oss av de sakkunniga.
    Ang. jämföra yrken Psykolog och Psykoterapeut - så är det bra om du kan se info på framtid.se/yrke/psykolog och på yrke/psykoterapeut.

    Liselotte

    hej igen,

    vi har nu fått svar från Uppsala Universitet som lyder:

    "... vid Uppsala universitet är chanserna goda att komma in på psykoterapeutprogrammet med en bakgrund som socionom samt genomgången grundläggande psykoterapiutbildning. Vid de två senaste antagningarna har socionomer varit den största gruppen (några fler än psykologerna).

    Psykolog vs. psykoterapeut?
    Som namnet anger arbetar psykoterapeuter med psykoterapi. En psykolog, som har viss utbildning i psykoterapi men betydligt mer begränsad än en psykoterapeut, kan även arbeta med psykoterapi men också med psykologi inom en rad andra områden än behandling (psykoterapi). Se denna länk:
    https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/fa-hjalp/vad-gor-en-psykolog

    Jag hoppas svaret var till någon hjälp!"

    • : Ja en psykolog kan en hel del om psykologi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, det brukar, enligt de sakkunniga som vi fick svar ifrån -  vara lättast att komma in på psykoterapeutprogrammet med en psykologutbildning i botten, men socionom kommer på en god andraplats. Sedan hänger det förstås på övriga meriter också. Detta finns rätt väl beskrivet på www.psychology.su.se/utbildning/alla-utbildningar/psykoterapeutprogrammet/frågor-och-svar-faq.

    Men vad är skillnaden mellan psykolog och psykoterapeut?
    Svar (nedan) fick vi från en sakkunnig:

    En legitimerad psykolog har en 5-årig utbildning i psykologi + ett års praktisk tjänstgöring. En psykolog kan arbeta med alltifrån samtalsterapi och mental ohälsa till chefsutveckling och personalfrågor.

    En legitimerad psykoterapeut har en grundexamen från en utbildning såsom läkare, psykolog eller socionom. Hen har även en eventuell grundkurs inom psykoterapi (om detta inte ingick i grundexamen), minst 2 års arbetslivserfarenhet samt en vidareutbildning inom psykoterapi. En psykoterapeut arbetar med att bedriva samtalsterapi med människor i olika former.

    Hej igen, vi fick svar från ännu en sakkunnig. Var god läs hans svar, nedan:

    "... begreppet ”terapeut” i Sverige är inte lagskyddat. Vem som helst kan kalla sig just terapeut.   Socialstyrelsen är den huvudman som i Sverige licensierar vårdyrken av olika slag, medan Kommerskollegium licensierar olika typer av mer praktiska utbildningar.
     
    Socialstyrelsen ger t ex licens till kliniska psykologer efter fullbordad utbildning innehållande både teori, klinisk handledning och praktik samt ett särskilt allmänt tjänstgöringsår (PTP). Beteckningen Leg. Psykolog är en lagskyddad och av socialstyrelsen garanterad, yrkesbenämning. Ingen annan får kalla sig leg. psykolog utan att uppfytlla socialstyrelsens kriterier. Det vore ett lagbrott. Däremot finns det inget som egentligen säger att man inte kan kalla sig ”psykolog” hur som helst – bara inte leg.psykolog.
     
    Psykoterapeut har tidigare varit en ganska oreglerad beteckning, men även den är nu reglerad av socialstyrelsen. Även här gäller att "psykoterapeut" kan betyda nästan vad som helst men blir man licensierad av socialstyrelsen så får man kalla sig Leg. Psykoterapeut, som också är en lagskyddad titel. För att bli leg.psykoterapeut måste man först ha en grundläggande högskoleutbildning i ett vårdyrke, i socialt arbete eller i psykologi. Därefter läser man en påbyggnadsutbildning i psykoterapi som har litet olika inriktningar beroende på vid vilket lärosäte eller av socialstyrelsen erkänt institut man studerar. 
     
    En leg psykoterapeut är en specialistutbildning i klinisk psykologi. Precis som det finns specialiteter genom vidareubildning för läkare och sjuksköterskor efter grundutbildning så finns det även för psykologer och olika vårdyrken. För närvarande finns 10 olika sådana specialiteter. Psykologisk behandling/psykoterapi är en av dessa.
     
    Vilken är då skillnaden mellan olika typer av yrkesmässig legitimerad psykologisk behandling? Egentligen inte så stor. Skillnaden ligger snarast i hur man nådde sin legitimation och vilken utbildningsbakgrund man har:
     
    Leg psykolog har ett vidare aktivitetesspektrum och kan förstås agera mer kurator och rådgivare utan att för den skull bedriva terapeutisk intervention, men såvitt jag vet kan hen även göra detta om så skulle behövas. En leg psykologi har i Sverige INTE förskrivningsrätt; dvs de får inte skriva ut recept lämpliga för psykologisk behandling.
     
    Leg psykoterapeut är helt inriktad på intervention; dvs på att förändra någons beteende till förmån för patientens bästa baserat på evidensbaserade teorier. Leg psykoterapeuter har heller inte förskrivningsrätt.
     
    Leg läkare i psykiatri är oftast också utbildade psykoterapeuter, men behöver inte vara detta för sin yrkesutövning. Till skillnad mot psykologer och terapeuter är de nästan uteslutande biologiskt orienterade och deras behandlingsmetoder är medicinska snarare än psykologiska. Psykiatern har förskrivningsrätt.
     
    ... internationellt sätt, finns helt andra legitimationer i psykologi som inte alls, som i Sverige, förutsätter en klinisk utbildning också. 
     
    Alltså, din undran är verkligen berättigad. Dessa yrkesbeteckningar är långt ifrån självklara. Skillnaden är mer bakgrund än yrkesutövning skulle jag vilja säga, och den enda stora skillnaden mellan de är mellan psykiatern kontra psykoterapeuten och psykologen är förskrivningsrätten, som socialstyrelsen endast sätter i samband med en utbildning i medicin. Det har i många år debatterats om även psykologer och psykoterapeuter skulle få i alla fall en begränsad förskrivningsrätt. Såvitt jag vet, fortsätter debatten och inget land har hittills givit andra än läkare den rätten."

    Psykoterapi är en behandlingsform och här finns mycket information att läsa in sig på:
    https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=psykoterapeut
    En psykoterapeut får utöva psykoterapi självständigt, medan en psykolog endast får göra det under handledning.
     
    Här är ytterligare en bra sida att fördjupa sig i:
    https://akademssr.se/post/kurator-psykoterapeut-eller-psykolog
     

    Hej igen! Vi fick svar från Upplysningstjänsten på Socialstyrelsen. Var god läs nedan:

    Varken psykologyrket eller psykoterapeutyrket är ett ensamrättsyrken (jmf 4 kap. 4 § PSL), vilket innebär att de inte åtnjuter ensamrätt till arbetsuppgifterna. Däremot är de båda yrkestitlarna skyddade enligt bestämmelserna i 4 kap. 5 § patientsäkerhetslagen samt 6 § samma lag. Av 6 § samma lag framgår vidare att den som saknar behörighet att använda titeln psykolog heller inte får använda en titel som kan förväxlad med sådan titel.

    De flesta arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården är inte reglerade på så sätt att det finns krav på vem som får utföra dem.

    Det finns dock allmänna regler om t.ex. vårdgivares, verksamhetschefers och hälso- och sjukvårdspersonals ansvar, som indirekt påverkar hur arbetet kan fördelas. De mest centrala reglerna finns i 3 kap. 1 § och 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i HSL respektive TL upprätthålls (3 kap. 1 § PSL). En central del av vårdgivarens ansvar är också att ha ett ledningssystem med de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet och säkerhet (se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9  om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete).
    Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och patienter ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård (6 kap. 1 § PSL). All hälso- och sjukvård och tandvård ska ha den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att kunna ge patienterna god vård (5 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen [2017:30] och 4 a § tandvårdslagen [1985:125]).
    Det finns alltså en stor frihet inom hälso- och sjukvården när det gäller hur arbetsuppgifter som inte är särskilt reglerade fördelas, men man måste alltid följa de allmänna reglerna på hälso- och sjukvårdens område.
    Socialstyrelsen har tagit fram webbplatsen "Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?" för att tydliggöra det regelverk som finns.
     
    Med vänlig hälsning
    Upplysningstjänsten
     
    Socialstyrelsen

    Daniel SYV

    Hej, generellt sett, kan man säga att Psykolog är en bredare utbildning där man kan arbeta inom olika områden. En psykoterapeut arbetar med samtalsterapi.
    Det finns en hemsida som förklarar det utförligt: www.ahum.se/psykolog-eller-psykoterapeut.
    Vilken väg man ska välja att gå beror på vad man vill arbeta med. Om man vill arbeta med just psykoterapi, så kan man välja att först läsa till Socionom, men då måste man också gå den förberedande utbildningen Psykoterapi 1 eller motsvarande. Är man utbildad Psykolog, har man redan den kompetensen och slipper söka var man kan läsa Psykoterapi 1.
    För att vara behörig till Psykoterapi 1, måste man ha varit yrkesverksam på minst 50 % med psykoterapeutiska arbetsuppgifter.  I första hand tas sökande in med pågående
    arbete inom verksamheter där psykoterapi utgör en central del.
     
    För att få en komplett steg-1 utbildning behöver man på egen hand skaffa sig egenterapi samt handledning enskilt eller i grupp av en handledarutbildad leg.psykoterapeut.
     
    Efter avslutad komplett steg-1 måste man arbeta med psykoterapi minst 2 år under handledning innan man kan söka till psykoterapeutprogrammet, som är på 90 högskolepoäng. Först efter detta kan man ansöka om sin psykoterapeutlegitimation hos Socialstyrelsen.
     
    Att många väljer vägen via socionomprogrammet, tror jag, beror på att det är svårare att komma in på Psykologprogrammet än på Socionomutbildningen/socionomprogrammet.

    ***

    För att arbeta med psykoterapi, t ex behandling inom KBT eller psykodynamisk behandling & familjeterapi krävs att man är legitimerad psykoterapeut (det finns förvisso många olika behandlingsformer/terapier som inte har den kvalitetsstämpeln och det finns exempel på att man kallar sig för en "terapeut" endast med kortkurser inom t ex gestaltterapi, psykodrama, psykosyntes m fl. Det är lite av en djungel....:-).  
    Hoppas detta gav svar på dina frågor!
    Hälsningar
    D:
    P.S. För att kunna bli legitimerad psykoterapeut krävs att man i botten är t ex läkare, präst, socionom eller psykolog (de vanligaste professionerna som blir psykoterapeuter).

    • : Ja en psykolog kan en del om annat än psykoterapi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    • Anna : Tack så mycket Nick för din kommentar!
    Saga SYV

    Ja, socionom är rätt bakgrund för psykoterapeutprogrammet. Men mycket tyder på att det kommer bli allt strängare, och allt fler mottagningar inom landstinget kommer bara anställa psykologer för behandlingsarbete.

    Det finns ingenting som en psykoterapeut kan göra men som en psykolog inte får göra. Men en psykolog kan göra en hel del som en psykoterapeut inte gör - framförallt utredningsarbete och organisationspsykologi/arbete med organisationer.

    • : Ja här blir det snurrigt. Det finns massor som psykologer inte får göra som psykoterapeuter får göra. Beroende på vad de har för grund- och vidareutbildningar. Jag tror nog att det är ganska lätt att räkna ut att en läkare som är psykoterapeut också får förskriva mediciner. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/

    Frågor och svar taggade med 'examen' (168 st.)

    • benne

      mycket matte på vvs ingenjörs programmret?

      Hej, Jag undrar ifall det är mycket matte om man studerar till vvs ingenjör på yrkeshögskola? Jag vet att matte 2 krävs för att bli antagen men kan inte hitta något svar om det är mycket matte under utbildningen

      Milla : : Hejsan,ställ din fråga till de utbildningsansvariga på den utbildningen som du är intresserad av; allmänt så är det svårt att svara om det är "mycket matte"... Läs hela svaret
    • ella.m.s

      Sätta ihop egen examen?

      Hej! Jag har läst vs 90hp från förskollärarprogrammet men valde att hoppa av för några år sedan. Nu funderar jag på att ta tag i studier igen men vill inte läsa till förskollärare. Känns ändå synd att låta de...

      Milla : : Hej!Du måste göra planering mot egen universitetsexamen med studievägledare på det programmet där du vill ta ut din examen. För kandidatexamen behöver du uppnå minst 90... Läs hela svaret
    • eberhrdssn

      Vad är skillnaden att läsa på ett ”större”/”bättre” lärosäte?

      Hejsan! Jag går för tillfället tekniskt basår och ska plugga vidare till civilingenjör till hösten. Det jag undrar är den verkliga skillnaden i arbetslivet efter examen beroende på om man gått på till exempel KTH eller Blekinge Tekniska...

      Milla : : Hej,svårigheten i att svara på din fråga ligger i att olika arbetsgivare tänker väldigt olika. Hen som anställer kan tänka att hen i första hand vill... Läs hela svaret
    • E

      Hp på examensbeviset?

      Hej! Jag har läst ett kandidatprogram på 180 hp men valde att plocka bort 2 kurser och har bytt ut dom med 2 andra fristående kurser utanför det området inom mitt program. Jag undrar kommer det fortfarande synas på examensbeviset att jag har läst 180 hp...

      Milla : : Hej,du har inte uppgett inom vilket område din utbildning ligger. Vad heter kandidatprogrammet som du har läst? Du får gärna ställa dina frågor till studievägledare på din institution.... Läs hela svaret
    • anonyman

      Hur länge håller en arkivarieexamen?

      Hej! Min sambo tog en master i ABM med inriktning Arkivvetenskap på Uppsala universitet för ungefär 1,5 år sedan (september 2022) men har inte lyckats få ett jobb på det, vare sig som arkivarie eller registrator. Han undrar därför om det är värt att fortsätta söka jobb i detta fält, eller...

      Milla : : Hej,så länge det inte ges jobbgaranti, så finns alltid risk att vara arbetslös, oavsett vilken utbildning man har skaffat sig. Tråkigt när det blir så att man skaffar sig en ganska... Läs hela svaret
    • MegaSoma

      Går det att tenta av dessa kurser innan terminens slut?

      Hej! Nu var det ett tag sedan jag gick ut gymnasiet. Precis när jag gick ut ur gymnasiet och året innan mådde jag väldigt dåligt, men valde att inte berätta för några lärare. I stället för att studera så började jag jobba...

      Milla : : Hej,från 1 juli det kalenderåret under vilket man fyller 20 år "hör" man till Komvux och inte längre till gymnasieskolan. Så, du bör vända dig till... Läs hela svaret
    • Blivande socionom

      Plugga vidare efter socionomexamen?

      Hej! Jag tar snart socionomexamen, men jag känner att jag inte riktigt är redo för arbetslivet ännu. Jag har pratat med syven på mitt universitet men upplever att jag inte riktigt fick svar. Jag undrar på vad det finns att vidare utbilda sig inom. Magister och...

      Milla : : Hej,om du vill få karriär inom HR då rekommenderar jag att du läser så mycket som möjligt inom ämnet Arbetsrätt och sedan också inom Ekonomi och i sista hand inom... Läs hela svaret
    • Kaisar A

      Yrkesexam eller Kandidatexam?

      Hej! Är det möjligt att komppletera ett yrkesexam till ett vanlig exam altså en högeskola exam som kandidatexam, har letat runt men fick inget, jag verkligen behövar veta om det möjligt att byta ett yrkexeam till ett Kanditat om man pluggar 1 år mer eftersom YH-utbildaniat är på 2 år. Vilken...

      Milla : : Hej,yrkeshögskola och högskola-universitet är olika skolformer. Yrkeshögskoleutbildningar kan ha samma namn som universitetsprogram men YH är mer praktiska och brukar innehålla ganska mycket LiA (en... Läs hela svaret
    • ADOG

      Behöver kurs vara utökad eller inte?

      Hej SYV, Jag ville bara diskutera något angående mina betyg. Jag har lagt märke till att kurserna Matematik 5 och Tyska 3 står under utökade kurser i betyget, medan Engelska 7 inte gör det. Jag undrar om jag fortfarande kommer att få 1 meritpoäng...

      Milla : : Hej,kurserna som ger meritpoäng ger meritpoängen oavsett om de i examensbevis är "vanliga" kurser eller U-kurser (utökat program). De ger alltså samma antal meritpoäng och betyget... Läs hela svaret
    • Moe123

      Har 2600 poäng totalt på grund av komvux kan jag fortfarande ha 250 F?

      Jag har 250 poäng F från gymnasiet och en av kurserna va SVA 3 men jag har fått E i det nu med hjälp av komvux. Sen tog jag upp matte 4 för att jag ville ha mer val men fick F i det. Så jag ligger fortfarande på 250 poäng F totalt. Kan jag...

      Milla : : Hej,i examensbevis från komvux får inte kursen idrott-och-hälsa1 ingå, har du räknat bort de poängen, 100poäng?I examensbevis från komvux... Läs hela svaret
    • unsure

      Kan kurser på komvux läggas till för att få gymnasieexamen?

      Hej! Jag skriver på min sambos bekostnad och utifrån hans situation :). Han gick El- och energiprogrammet med inriktning inom datateknik och ska till nästa år studera till systemutvecklare. Inför det behöver han lägga till Matematik 2b och Programmering och studera de två kurserna på...

      Milla : : Hej,jag kunde inte i din fråga se om "systemutvecklarutbildningen" som är målet (att komma in på) är en utbildning inom högskola-universitet eller... Läs hela svaret
    • Gus

      Går det att ta examen med f i fysik 2, kemi 2 och biologi 2?

      Hej! Jag går naturvetenskapsprogrammet med inriktning naturvetenskap. Jag är väldigt stressad över min examen. Jag ligger just nu på gränsen till godkänt i kemi 2, fysik 2 och biologi 2. Sammanlagt har jag 2600 gymnasiepoäng då jag läser alla kurser som ingår i naturprogrammet och inriktningen...

      Milla : : Hej!svar på din fråga är: som jag tolkar kraven för examensbevis - Nej, du kommer inte med F i de tre kurserna som du nämner i din fråga uppfylla kraven för... Läs hela svaret
    • medborgare

      Är offentlig förvaltning likt personalvetareprogrammet?

      Hej! Jag läser offentlig förvaltning och jag vill arbeta med HR frågor. Behöver jag då läsa hela personalvetarprogrammet eller kan jag läsa till vissa kurser som saknas? Jag läser 4 termin inom offentlig förvaltning.

      Milla : : Hej,yrken inom HR är i Sverige - i alla fall för det mesta - icke-reglerade, vilket betyder att det inte finns någon specifik utbildning som man måste ha. Man kan få... Läs hela svaret
    • Sophia20000

      Examenbevis från komvux svenska?

      Hej Får jag ha svenska och sva i samma examen? Jag har läst svenska 1 och 2 och 3 Och även sva 1 2 och 3. Får jag ha med alla i samma examen från komvux? Min rektor har godkänt detta men undrar om antagning kommer att godkänna det? Hur tar jag reda...

      Milla : : Hejsan,vi fick för bara några få dagar sedan precis den frågan och vi kontaktade betygsexperter och väntar nu på svar.... Läs hela svaret
    • Matildddddaassss

      Svenska och sva i samma examensbevis?

      Läst upp alla mina gymnasiebetyg på komvux, (sambeteende linje). Läste svenska 1,2 och 3 och Sva 1,2 och 3 för att min syv sa att det skulle vara möjligt istället för att läsa ex. Sociologi eller annat som är svårt. Nu mailar min nya syv mig om att man ej får göra så? Får jag ha med i min...

      Milla : : Hej,2250 poäng räcker inte för examensbevis från gymnasiet eller från komvux. Du måste, för examensbevis från komvux, ha 2400 poäng och av de max 150 poäng betygsatta... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga