Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32095 frågor besvarade.
Psykoterapeut med socionom eller psykologutbildning i bakgrunden?
6Poäng
Olivia
Hej!
Jag är intresserad av att utbilda mig till psykoterapeut, och undrar om det blir en skillnad av att först gå socionomutbildningen eller psykologutbildning? Blir det några skillnader i det framtida arbetslivet? Kan psykoterapeuter med socionom i bakgrunden göra mindre än de med psykolog i bakgrunden?
Och vad är egentligen skillnaden på psykolog och psykoterapeut? Förstår skillnaden i utbildning, men inte vad skillnaden i deras arbetsliv ser ut? Vad kan den ena göra som inte den andra kan?
Hej Olivia, det är stor konkurrens vad gäller att komma in på psykoterapeututbildningen i Sverige och det är i första hand psykologer och läkare som antas. Socionomer antas "i undantagsfall", kan man säga... det är i alla fall så vi fick det förklarat för oss av de sakkunniga. Ang. jämföra yrken Psykolog och Psykoterapeut - så är det bra om du kan se info på framtid.se/yrke/psykolog och på yrke/psykoterapeut.
Liselotte
Utökat svar
hej igen,
vi har nu fått svar från Uppsala Universitet som lyder:
"... vid Uppsala universitet är chanserna goda att komma in på psykoterapeutprogrammet med en bakgrund som socionom samt genomgången grundläggande psykoterapiutbildning. Vid de två senaste antagningarna har socionomer varit den största gruppen (några fler än psykologerna).
Psykolog vs. psykoterapeut? Som namnet anger arbetar psykoterapeuter med psykoterapi. En psykolog, som har viss utbildning i psykoterapi men betydligt mer begränsad än en psykoterapeut, kan även arbeta med psykoterapi men också med psykologi inom en rad andra områden än behandling (psykoterapi). Se denna länk: https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/fa-hjalp/vad-gor-en-psykolog
Hej, det brukar, enligt de sakkunniga som vi fick svar ifrån - vara lättast att komma in på psykoterapeutprogrammet med en psykologutbildning i botten, men socionom kommer på en god andraplats. Sedan hänger det förstås på övriga meriter också. Detta finns rätt väl beskrivet på www.psychology.su.se/utbildning/alla-utbildningar/psykoterapeutprogrammet/frågor-och-svar-faq.
Utökat svar
Men vad är skillnaden mellan psykolog och psykoterapeut? Svar (nedan) fick vi från en sakkunnig:
En legitimerad psykolog har en 5-årig utbildning i psykologi + ett års praktisk tjänstgöring. En psykolog kan arbeta med alltifrån samtalsterapi och mental ohälsa till chefsutveckling och personalfrågor.
En legitimerad psykoterapeut har en grundexamen från en utbildning såsom läkare, psykolog eller socionom. Hen har även en eventuell grundkurs inom psykoterapi (om detta inte ingick i grundexamen), minst 2 års arbetslivserfarenhet samt en vidareutbildning inom psykoterapi. En psykoterapeut arbetar med att bedriva samtalsterapi med människor i olika former.
Utökat svar
Hej igen, vi fick svar från ännu en sakkunnig. Var god läs hans svar, nedan:
"... begreppet ”terapeut” i Sverige är inte lagskyddat. Vem som helst kan kalla sig just terapeut. Socialstyrelsen är den huvudman som i Sverige licensierar vårdyrken av olika slag, medan Kommerskollegium licensierar olika typer av mer praktiska utbildningar.
Socialstyrelsen ger t ex licens till kliniska psykologer efter fullbordad utbildning innehållande både teori, klinisk handledning och praktik samt ett särskilt allmänt tjänstgöringsår (PTP). Beteckningen Leg. Psykolog är en lagskyddad och av socialstyrelsen garanterad, yrkesbenämning. Ingen annan får kalla sig leg. psykolog utan att uppfytlla socialstyrelsens kriterier. Det vore ett lagbrott. Däremot finns det inget som egentligen säger att man inte kan kalla sig ”psykolog” hur som helst – bara inte leg.psykolog.
Psykoterapeut har tidigare varit en ganska oreglerad beteckning, men även den är nu reglerad av socialstyrelsen. Även här gäller att "psykoterapeut" kan betyda nästan vad som helst men blir man licensierad av socialstyrelsen så får man kalla sig Leg. Psykoterapeut, som också är en lagskyddad titel. För att bli leg.psykoterapeut måste man först ha en grundläggande högskoleutbildning i ett vårdyrke, i socialt arbete eller i psykologi. Därefter läser man en påbyggnadsutbildning i psykoterapi som har litet olika inriktningar beroende på vid vilket lärosäte eller av socialstyrelsen erkänt institut man studerar.
En leg psykoterapeut är en specialistutbildning i klinisk psykologi. Precis som det finns specialiteter genom vidareubildning för läkare och sjuksköterskor efter grundutbildning så finns det även för psykologer och olika vårdyrken. För närvarande finns 10 olika sådana specialiteter. Psykologisk behandling/psykoterapi är en av dessa.
Vilken är då skillnaden mellan olika typer av yrkesmässig legitimerad psykologisk behandling? Egentligen inte så stor. Skillnaden ligger snarast i hur man nådde sin legitimation och vilken utbildningsbakgrund man har:
Leg psykolog har ett vidare aktivitetesspektrum och kan förstås agera mer kurator och rådgivare utan att för den skull bedriva terapeutisk intervention, men såvitt jag vet kan hen även göra detta om så skulle behövas. En leg psykologi har i Sverige INTE förskrivningsrätt; dvs de får inte skriva ut recept lämpliga för psykologisk behandling.
Leg psykoterapeut är helt inriktad på intervention; dvs på att förändra någons beteende till förmån för patientens bästa baserat på evidensbaserade teorier. Leg psykoterapeuter har heller inte förskrivningsrätt.
Leg läkare i psykiatri är oftast också utbildade psykoterapeuter, men behöver inte vara detta för sin yrkesutövning. Till skillnad mot psykologer och terapeuter är de nästan uteslutande biologiskt orienterade och deras behandlingsmetoder är medicinska snarare än psykologiska. Psykiatern har förskrivningsrätt.
... internationellt sätt, finns helt andra legitimationer i psykologi som inte alls, som i Sverige, förutsätter en klinisk utbildning också.
Alltså, din undran är verkligen berättigad. Dessa yrkesbeteckningar är långt ifrån självklara. Skillnaden är mer bakgrund än yrkesutövning skulle jag vilja säga, och den enda stora skillnaden mellan de är mellan psykiatern kontra psykoterapeuten och psykologen är förskrivningsrätten, som socialstyrelsen endast sätter i samband med en utbildning i medicin. Det har i många år debatterats om även psykologer och psykoterapeuter skulle få i alla fall en begränsad förskrivningsrätt. Såvitt jag vet, fortsätter debatten och inget land har hittills givit andra än läkare den rätten."
Hej igen! Vi fick svar från Upplysningstjänsten på Socialstyrelsen. Var god läs nedan:
Varken psykologyrket eller psykoterapeutyrket är ett ensamrättsyrken (jmf 4 kap. 4 § PSL), vilket innebär att de inte åtnjuter ensamrätt till arbetsuppgifterna. Däremot är de båda yrkestitlarna skyddade enligt bestämmelserna i 4 kap. 5 § patientsäkerhetslagen samt 6 § samma lag. Av 6 § samma lag framgår vidare att den som saknar behörighet att använda titeln psykolog heller inte får använda en titel som kan förväxlad med sådan titel.
De flesta arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården är inte reglerade på så sätt att det finns krav på vem som får utföra dem.
Det finns dock allmänna regler om t.ex. vårdgivares, verksamhetschefers och hälso- och sjukvårdspersonals ansvar, som indirekt påverkar hur arbetet kan fördelas. De mest centrala reglerna finns i 3 kap. 1 § och 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i HSL respektive TL upprätthålls (3 kap. 1 § PSL). En central del av vårdgivarens ansvar är också att ha ett ledningssystem med de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet och säkerhet (se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete). Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och patienter ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård (6 kap. 1 § PSL). All hälso- och sjukvård och tandvård ska ha den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att kunna ge patienterna god vård (5 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen [2017:30] och 4 a § tandvårdslagen [1985:125]). Det finns alltså en stor frihet inom hälso- och sjukvården när det gäller hur arbetsuppgifter som inte är särskilt reglerade fördelas, men man måste alltid följa de allmänna reglerna på hälso- och sjukvårdens område. Socialstyrelsen har tagit fram webbplatsen "Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?" för att tydliggöra det regelverk som finns.
Hej, generellt sett, kan man säga att Psykolog är en bredare utbildning där man kan arbeta inom olika områden. En psykoterapeut arbetar med samtalsterapi. Det finns en hemsida som förklarar det utförligt: www.ahum.se/psykolog-eller-psykoterapeut. Vilken väg man ska välja att gå beror på vad man vill arbeta med. Om man vill arbeta med just psykoterapi, så kan man välja att först läsa till Socionom, men då måste man också gå den förberedande utbildningen Psykoterapi 1 eller motsvarande. Är man utbildad Psykolog, har man redan den kompetensen och slipper söka var man kan läsa Psykoterapi 1. För att vara behörig till Psykoterapi 1, måste man ha varit yrkesverksam på minst 50 % med psykoterapeutiska arbetsuppgifter. I första hand tas sökande in med pågående arbete inom verksamheter där psykoterapi utgör en central del.
För att få en komplett steg-1 utbildning behöver man på egen hand skaffa sig egenterapi samt handledning enskilt eller i grupp av en handledarutbildad leg.psykoterapeut.
Efter avslutad komplett steg-1 måste man arbeta med psykoterapi minst 2 år under handledning innan man kan söka till psykoterapeutprogrammet, som är på 90 högskolepoäng. Först efter detta kan man ansöka om sin psykoterapeutlegitimation hos Socialstyrelsen.
Att många väljer vägen via socionomprogrammet, tror jag, beror på att det är svårare att komma in på Psykologprogrammet än på Socionomutbildningen/socionomprogrammet.
***
För att arbeta med psykoterapi, t ex behandling inom KBT eller psykodynamisk behandling & familjeterapi krävs att man är legitimerad psykoterapeut (det finns förvisso många olika behandlingsformer/terapier som inte har den kvalitetsstämpeln och det finns exempel på att man kallar sig för en "terapeut" endast med kortkurser inom t ex gestaltterapi, psykodrama, psykosyntes m fl. Det är lite av en djungel....:-). Hoppas detta gav svar på dina frågor! Hälsningar D: P.S. För att kunna bli legitimerad psykoterapeut krävs att man i botten är t ex läkare, präst, socionom eller psykolog (de vanligaste professionerna som blir psykoterapeuter).
Ja, socionom är rätt bakgrund för psykoterapeutprogrammet. Men mycket tyder på att det kommer bli allt strängare, och allt fler mottagningar inom landstinget kommer bara anställa psykologer för behandlingsarbete.
Det finns ingenting som en psykoterapeut kan göra men som en psykolog inte får göra. Men en psykolog kan göra en hel del som en psykoterapeut inte gör - framförallt utredningsarbete och organisationspsykologi/arbete med organisationer.
Frågor och svar taggade med 'rättsvetenskap' (14 st.)
Hej! Undrar om utbildning i offentlig förvaltning vs. rättsvetare är likvärdiga i arbetsmarknaden eller skiljer de sig? Om skillnad, hur skiljer de sig åt när det gäller att söka jobb? Undrar även om ni vet några utbildningar helt på...
Milla : :
Hej!Utbildning i offentlig förvaltning och utbildning i rättsvetenskap är båda ämnesområden som kan leda till olika typer av jobb inom både offentlig och privat sektor, men de har olika fokus... Läs hela svaret
Hej! Jag ska läsa rättsvetenskap med internationell och digital inriktning på örebro universitet. Jag undrar hur möjligheterna är för att jobba som jurist inom ett företag eller bank efter. Alltså vill jag inte jobba inom domstolen, utan mer med...
Milla : :
Hej,jag är allmän studievägledare, alltså "expert på alla yrken och alla utbildningar" vilket är ju omöjligt att vara. Utifrån information i... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar vad skillnaden är med programmen offentlig förvaltning och ledning samt internationell rättsvetare? Jag tänker arbetsmässigt för när jag läser om dem så verkar de ganska lika i val av yrken...? Mvh
Milla : :
Hej!Programmen du nämner i din fråga, Offentlig Förvaltning och Ledning samt Internationell Rättsvetare, har viss överlappning men de har också klara skillnader,... Läs hela svaret
Hej! Jag har under en tid tillbaka varit intresserad av att börja läsa Juristprogrammet nästa höst. Jag har dock inte jättebra betyg för att komma in och heller inte högskoleprovets resultat om man ser till antagningsstatistik. Hur tycker ni jag ska...
Peter: :
Hej Moa,
många (men inte alla) yrken inom Juridik, kräver juristexamen. T.ex kan man utbilda sig till Paralegal, juridisk assistent - inom yrkeshögskola.Om yrket Paralegal var god se... Läs hela svaret
Hej! Jag är 18 år gammal och har precis tagit studenten i år. På gymnasiet läste jag ekonomi med inriktning ekonomi men har alltid haft ett stort intresse utav juridik, både i skolan & på fritiden. Mitt största mål i livet är att bli...
Anna: :
Hej!Inom yrkeshögskola finns blana annat utbildningar till Paralegal/Juridisk assistent och till IP-paralegal. Men även andra utbildningar kan innehålla rätt mycket studier inom... Läs hela svaret
Hej,
Jag vill jobba som handläggare i EU:s förvaltning eller handläggare inom utrikespolitik i EU.
Jag är även intresserad av yrken inom språk eller översättning i EU.
Jag är intresserad av de flesta jobb inom internationella samarbeten, men mitt förstahandsval skulle vara jobb inom...
Julia: :
Hej Sandra, en svår fråga du ställer.Det finns inte ngt klart svar att ge... Kika på framtid.se/yrke/eu-jobb - de jobben du är "ute efter" är mycket eftertraktade med mycket tuff konkurrens och... Läs hela svaret
Hej! Jag började paralegal utbildningen en månad sedan, men jag skulle vilja ha en bredare utbildning också. Jag fick nu veta att man kan utbilda sig till rättsvetare. Jag skulle vilja starta utbildningen nu under våren. Min fråga/frågor är...
Mikael: :
Hej,på våren startar mindre antal utbildningar. De flesta utbildningar börjar på hösten - så är det i alla fall i Sverige.Det programmet på högskolenivå som... Läs hela svaret
Hej,
Jag funderar nu på vad jag ska välja för program på grundnivå. Jag skulle vara intresserad av i framtiden få anställning hos arbetsgivare som FN eller UD, men förstår att konkurrensen är väldigt hård.
Rent innehållsmässigt är jag intresserad av något som liknar detta:...
Daniel: :
Hej Maria;anställning hos arbetsgivare som FN eller UD beror även på vilka språkkunskaper du kommer att ha; de kan mycket väl prioritera sökande som kan "de... Läs hela svaret
Hej! Jag tog studenten från samhällsprogrammet 2018 och mitt mål är att komma in på juristprogrammet vars meritpoäng är högt. Jag gick ut med höga betyg, 20 st A, men mitt problem är att resten av mina betyg är låga. Jag har nu...
Julia: :
Hej Maja,om du har Examensbevis - alltså "fullständig gymnasiekompetens", måste du för att höja meritvärde, Höja betyg i de kurser som ingår i ditt examensbevis. Men i matte: om... Läs hela svaret
Hejsan. Mitt namn är Hampus och jag en snabb fråga angående en kandidat i rättsvetenskap. Om man går Juristprogrammet så kan man välja efter 3 år att ta ut en kandidat i rättsvetenskap istället för att gå klart hela utbildningen och ta ut en juristexamen. Min fråga är om det finns någon...
Anna: :
Det är en fråga som är mycket svårt, kanske omöjligt, att ge svar på. Ingen sådan ordinarie utbildningsväg finns men om det då det blir aktuellt, finns ledig plats... Läs hela svaret
Hej!
Har nyligen tagit studenten och har fått se och räknat ut mitt meritvärde. Har 15.67, och har sökt till många juridiska ämnen till universitet. Min fråga är om det finns någon chans att jag kommer komma in på ex, jurist linjen, socionomprogrammet eller typ det rättsvetenskapliga programmet.
Anna: :
Hej Sara,du skriver inte om du har ett giltigt resultat på HP, högskoleprovet. Om ja - kommer du även konkurrera i HP-urvalsgruppen, alltså får en extra-chans, bortsett från hur höga betyg du... Läs hela svaret
Hej! Jag går nu sista året på gymnasiet och vet inte direkt vad jag vill plugga vidare till, men jag har varit intresserad av lagar på sistone och tänkte att jag kanske ska välja rättsvetenskapliga programmet (kandidatexamen). Men problemet är att...
Daniel: :
hejsan,
ska försöka svara på dina frågor;1) för att komma in på juristprogrammet, måste man vara behörig och konkurrera om plats på juristprogrammet "på vanligt... Läs hela svaret
Kan man ta ut en Kandidatexamen med huvudämne Juridik? Alltså inte en Juristexamen eller ett "Kandidatprogram i Rättsvetenskap" som redan finns. Det jag är ute efter är om det går att läsa fristående kurser i 180hp, minst 90hp inom Juridik, och sätta ihop en Kandidatexamen med huvudämne Juridik?
Julia: :
Hej Simon,vi har varit i kontakt med UHR; Universitets- och Högskolerådet och fick följande svar, när vi ställde din fråga till... Läs hela svaret
Hej
Nästa år ska jag söka en högskoleutbildning men jag är osäker på vilken som blir bäst. Jag har varit intresserad av statsvetenskap och jag vet att man kan jobba inom många områden efteråt. Men i det senaste har jag funderat mer på rättsvetenskap.
Jag är intresserad av att jobba inom...
Anna: :
Hej Anna,
du får gärna kika på yrkespresentationerna på www.framtid.se i första hand på Rättsvetare>> men även på andra, eftersom det är många olika yrken som... Läs hela svaret