Olivia
    Hej!
    Jag är intresserad av att utbilda mig till psykoterapeut, och undrar om det blir en skillnad av att först gå socionomutbildningen eller psykologutbildning? Blir det några skillnader i det framtida arbetslivet? Kan psykoterapeuter med socionom i bakgrunden göra mindre än de med psykolog i bakgrunden?

    Och vad är egentligen skillnaden på psykolog och psykoterapeut? Förstår skillnaden i utbildning, men inte vad skillnaden i deras arbetsliv ser ut? Vad kan den ena göra som inte den andra kan?

    Tack på förhand!
    • :

      Hej, har exakt samma funderingar, hitade dock den här artikeln som jag tyckte vara bra: https://mindler.se/vad-ar-skillnaden-mellan-en-psykolog-och-psykoterapeut/ , en psykolog och en psykoteapeut kan alltså arbeta med samtalsterapi, Båda innebär ju i princip fem års studier men för min del med mina betyg blir det ganska svårt att komma in psykologprogrammet men jag har tillrckligt höga betyg för att komma in på socionom, så valet är ju att antingen göra högskoleprovet några gånger och vänta eller börja plugga socionom direkt och sedan vidareutbilda sig. hmm, väldigt svårt val. verkar ju som vägen till att arbeta med psykoterapi som psykoterpeut men sen gör man ju i princip lite samma saker. Jag är ju sugen på att ha egen mottagning någon gång i framtiden och då kanske det också finns fördelar med att vara psykolog? Eller vad tror ni?

    • Julia : Du kan t.ex börja läsa på socionomprogrammet och fortsätta göra högskoleprovet och i fall du kommer in på psykologpr., byter du utb. i så fall.
    • Julia :

      Tidigare fanns inte legitioner för Socionomer/kuratorer men från 1 juli 2019 införs det krav på legitimation för Kurator inom hälso- & sjukvården. På så sätt - kan man tycka - att socionom och psykolog-yrken kommer "närmare varandra" (tidigare var ej kurator/socionom ett legitimationsyrke).

      Vägen till egen mottagning - tycker jag - är kortare för en psykolog; efter fem år på psykologprogrammet får man examen och kan ganska snabbt få legitimation.

      Att läsa till psykoterapeut tar längre tid, bl.a för att psykoterapeutprogrammet brukar endast ges på halvtid; och så ställs det också krav på att man har inom sina yrkesuppgifter möjlighet att genomföra terapi-samtal (och har man inte ett sådant, passande jobb, så blir man inte antagen till psykoterapeut-programmet).

    • : Hej! Ja, då psykoterapeututbildningen är en påbyggnadskurs så är den såklart längre. Utbildningen till psykoterapeut kallas ibland världens längsta. Till att börja med måste du ha din grundutbildning och därpå en grundläggande psykoterapiutbildning (ofta kallade Steg 1) innan du kan gå psykoterapeututbildningen. Läs mer om den
    • : Grundläggande psykoterapiutbildningen här: https://kbtsverige.wordpress.com/2017/01/20/grundlaggande-psykoterapiutbildningar-ofta-kallade-steg-1/
    • Anna : Tack så mycket Nick för dina kommentarer!
    Läs alla kommentarer

    4 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Olivia,
    det är stor konkurrens vad gäller att komma in på psykoterapeututbildningen i Sverige och det är i första hand psykologer och läkare som antas. Socionomer antas "i undantagsfall", kan man säga... det är i alla fall så vi fick det förklarat för oss av de sakkunniga.
    Ang. jämföra yrken Psykolog och Psykoterapeut - så är det bra om du kan se info på framtid.se/yrke/psykolog och på yrke/psykoterapeut.

    Liselotte

    hej igen,

    vi har nu fått svar från Uppsala Universitet som lyder:

    "... vid Uppsala universitet är chanserna goda att komma in på psykoterapeutprogrammet med en bakgrund som socionom samt genomgången grundläggande psykoterapiutbildning. Vid de två senaste antagningarna har socionomer varit den största gruppen (några fler än psykologerna).

    Psykolog vs. psykoterapeut?
    Som namnet anger arbetar psykoterapeuter med psykoterapi. En psykolog, som har viss utbildning i psykoterapi men betydligt mer begränsad än en psykoterapeut, kan även arbeta med psykoterapi men också med psykologi inom en rad andra områden än behandling (psykoterapi). Se denna länk:
    https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/fa-hjalp/vad-gor-en-psykolog

    Jag hoppas svaret var till någon hjälp!"

    • : Ja en psykolog kan en hel del om psykologi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, det brukar, enligt de sakkunniga som vi fick svar ifrån -  vara lättast att komma in på psykoterapeutprogrammet med en psykologutbildning i botten, men socionom kommer på en god andraplats. Sedan hänger det förstås på övriga meriter också. Detta finns rätt väl beskrivet på www.psychology.su.se/utbildning/alla-utbildningar/psykoterapeutprogrammet/frågor-och-svar-faq.

    Men vad är skillnaden mellan psykolog och psykoterapeut?
    Svar (nedan) fick vi från en sakkunnig:

    En legitimerad psykolog har en 5-årig utbildning i psykologi + ett års praktisk tjänstgöring. En psykolog kan arbeta med alltifrån samtalsterapi och mental ohälsa till chefsutveckling och personalfrågor.

    En legitimerad psykoterapeut har en grundexamen från en utbildning såsom läkare, psykolog eller socionom. Hen har även en eventuell grundkurs inom psykoterapi (om detta inte ingick i grundexamen), minst 2 års arbetslivserfarenhet samt en vidareutbildning inom psykoterapi. En psykoterapeut arbetar med att bedriva samtalsterapi med människor i olika former.

    Hej igen, vi fick svar från ännu en sakkunnig. Var god läs hans svar, nedan:

    "... begreppet ”terapeut” i Sverige är inte lagskyddat. Vem som helst kan kalla sig just terapeut.   Socialstyrelsen är den huvudman som i Sverige licensierar vårdyrken av olika slag, medan Kommerskollegium licensierar olika typer av mer praktiska utbildningar.
     
    Socialstyrelsen ger t ex licens till kliniska psykologer efter fullbordad utbildning innehållande både teori, klinisk handledning och praktik samt ett särskilt allmänt tjänstgöringsår (PTP). Beteckningen Leg. Psykolog är en lagskyddad och av socialstyrelsen garanterad, yrkesbenämning. Ingen annan får kalla sig leg. psykolog utan att uppfytlla socialstyrelsens kriterier. Det vore ett lagbrott. Däremot finns det inget som egentligen säger att man inte kan kalla sig ”psykolog” hur som helst – bara inte leg.psykolog.
     
    Psykoterapeut har tidigare varit en ganska oreglerad beteckning, men även den är nu reglerad av socialstyrelsen. Även här gäller att "psykoterapeut" kan betyda nästan vad som helst men blir man licensierad av socialstyrelsen så får man kalla sig Leg. Psykoterapeut, som också är en lagskyddad titel. För att bli leg.psykoterapeut måste man först ha en grundläggande högskoleutbildning i ett vårdyrke, i socialt arbete eller i psykologi. Därefter läser man en påbyggnadsutbildning i psykoterapi som har litet olika inriktningar beroende på vid vilket lärosäte eller av socialstyrelsen erkänt institut man studerar. 
     
    En leg psykoterapeut är en specialistutbildning i klinisk psykologi. Precis som det finns specialiteter genom vidareubildning för läkare och sjuksköterskor efter grundutbildning så finns det även för psykologer och olika vårdyrken. För närvarande finns 10 olika sådana specialiteter. Psykologisk behandling/psykoterapi är en av dessa.
     
    Vilken är då skillnaden mellan olika typer av yrkesmässig legitimerad psykologisk behandling? Egentligen inte så stor. Skillnaden ligger snarast i hur man nådde sin legitimation och vilken utbildningsbakgrund man har:
     
    Leg psykolog har ett vidare aktivitetesspektrum och kan förstås agera mer kurator och rådgivare utan att för den skull bedriva terapeutisk intervention, men såvitt jag vet kan hen även göra detta om så skulle behövas. En leg psykologi har i Sverige INTE förskrivningsrätt; dvs de får inte skriva ut recept lämpliga för psykologisk behandling.
     
    Leg psykoterapeut är helt inriktad på intervention; dvs på att förändra någons beteende till förmån för patientens bästa baserat på evidensbaserade teorier. Leg psykoterapeuter har heller inte förskrivningsrätt.
     
    Leg läkare i psykiatri är oftast också utbildade psykoterapeuter, men behöver inte vara detta för sin yrkesutövning. Till skillnad mot psykologer och terapeuter är de nästan uteslutande biologiskt orienterade och deras behandlingsmetoder är medicinska snarare än psykologiska. Psykiatern har förskrivningsrätt.
     
    ... internationellt sätt, finns helt andra legitimationer i psykologi som inte alls, som i Sverige, förutsätter en klinisk utbildning också. 
     
    Alltså, din undran är verkligen berättigad. Dessa yrkesbeteckningar är långt ifrån självklara. Skillnaden är mer bakgrund än yrkesutövning skulle jag vilja säga, och den enda stora skillnaden mellan de är mellan psykiatern kontra psykoterapeuten och psykologen är förskrivningsrätten, som socialstyrelsen endast sätter i samband med en utbildning i medicin. Det har i många år debatterats om även psykologer och psykoterapeuter skulle få i alla fall en begränsad förskrivningsrätt. Såvitt jag vet, fortsätter debatten och inget land har hittills givit andra än läkare den rätten."

    Psykoterapi är en behandlingsform och här finns mycket information att läsa in sig på:
    https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=psykoterapeut
    En psykoterapeut får utöva psykoterapi självständigt, medan en psykolog endast får göra det under handledning.
     
    Här är ytterligare en bra sida att fördjupa sig i:
    https://akademssr.se/post/kurator-psykoterapeut-eller-psykolog
     

    Hej igen! Vi fick svar från Upplysningstjänsten på Socialstyrelsen. Var god läs nedan:

    Varken psykologyrket eller psykoterapeutyrket är ett ensamrättsyrken (jmf 4 kap. 4 § PSL), vilket innebär att de inte åtnjuter ensamrätt till arbetsuppgifterna. Däremot är de båda yrkestitlarna skyddade enligt bestämmelserna i 4 kap. 5 § patientsäkerhetslagen samt 6 § samma lag. Av 6 § samma lag framgår vidare att den som saknar behörighet att använda titeln psykolog heller inte får använda en titel som kan förväxlad med sådan titel.

    De flesta arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården är inte reglerade på så sätt att det finns krav på vem som får utföra dem.

    Det finns dock allmänna regler om t.ex. vårdgivares, verksamhetschefers och hälso- och sjukvårdspersonals ansvar, som indirekt påverkar hur arbetet kan fördelas. De mest centrala reglerna finns i 3 kap. 1 § och 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i HSL respektive TL upprätthålls (3 kap. 1 § PSL). En central del av vårdgivarens ansvar är också att ha ett ledningssystem med de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet och säkerhet (se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9  om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete).
    Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och patienter ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård (6 kap. 1 § PSL). All hälso- och sjukvård och tandvård ska ha den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att kunna ge patienterna god vård (5 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen [2017:30] och 4 a § tandvårdslagen [1985:125]).
    Det finns alltså en stor frihet inom hälso- och sjukvården när det gäller hur arbetsuppgifter som inte är särskilt reglerade fördelas, men man måste alltid följa de allmänna reglerna på hälso- och sjukvårdens område.
    Socialstyrelsen har tagit fram webbplatsen "Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?" för att tydliggöra det regelverk som finns.
     
    Med vänlig hälsning
    Upplysningstjänsten
     
    Socialstyrelsen

    Daniel SYV

    Hej, generellt sett, kan man säga att Psykolog är en bredare utbildning där man kan arbeta inom olika områden. En psykoterapeut arbetar med samtalsterapi.
    Det finns en hemsida som förklarar det utförligt: www.ahum.se/psykolog-eller-psykoterapeut.
    Vilken väg man ska välja att gå beror på vad man vill arbeta med. Om man vill arbeta med just psykoterapi, så kan man välja att först läsa till Socionom, men då måste man också gå den förberedande utbildningen Psykoterapi 1 eller motsvarande. Är man utbildad Psykolog, har man redan den kompetensen och slipper söka var man kan läsa Psykoterapi 1.
    För att vara behörig till Psykoterapi 1, måste man ha varit yrkesverksam på minst 50 % med psykoterapeutiska arbetsuppgifter.  I första hand tas sökande in med pågående
    arbete inom verksamheter där psykoterapi utgör en central del.
     
    För att få en komplett steg-1 utbildning behöver man på egen hand skaffa sig egenterapi samt handledning enskilt eller i grupp av en handledarutbildad leg.psykoterapeut.
     
    Efter avslutad komplett steg-1 måste man arbeta med psykoterapi minst 2 år under handledning innan man kan söka till psykoterapeutprogrammet, som är på 90 högskolepoäng. Först efter detta kan man ansöka om sin psykoterapeutlegitimation hos Socialstyrelsen.
     
    Att många väljer vägen via socionomprogrammet, tror jag, beror på att det är svårare att komma in på Psykologprogrammet än på Socionomutbildningen/socionomprogrammet.

    ***

    För att arbeta med psykoterapi, t ex behandling inom KBT eller psykodynamisk behandling & familjeterapi krävs att man är legitimerad psykoterapeut (det finns förvisso många olika behandlingsformer/terapier som inte har den kvalitetsstämpeln och det finns exempel på att man kallar sig för en "terapeut" endast med kortkurser inom t ex gestaltterapi, psykodrama, psykosyntes m fl. Det är lite av en djungel....:-).  
    Hoppas detta gav svar på dina frågor!
    Hälsningar
    D:
    P.S. För att kunna bli legitimerad psykoterapeut krävs att man i botten är t ex läkare, präst, socionom eller psykolog (de vanligaste professionerna som blir psykoterapeuter).

    • : Ja en psykolog kan en del om annat än psykoterapi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    • Anna : Tack så mycket Nick för din kommentar!
    Saga SYV

    Ja, socionom är rätt bakgrund för psykoterapeutprogrammet. Men mycket tyder på att det kommer bli allt strängare, och allt fler mottagningar inom landstinget kommer bara anställa psykologer för behandlingsarbete.

    Det finns ingenting som en psykoterapeut kan göra men som en psykolog inte får göra. Men en psykolog kan göra en hel del som en psykoterapeut inte gör - framförallt utredningsarbete och organisationspsykologi/arbete med organisationer.

    • : Ja här blir det snurrigt. Det finns massor som psykologer inte får göra som psykoterapeuter får göra. Beroende på vad de har för grund- och vidareutbildningar. Jag tror nog att det är ganska lätt att räkna ut att en läkare som är psykoterapeut också får förskriva mediciner. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/

    Frågor och svar taggade med 'områdesbehörighet' (51 st.)

    • lois

      Kan IGCSE ger mig behörighet?

      Jag har läst IGCSE och IB. Jag har sökt in till Läkarprogrammet där jag behöver ha läst fysik 2, men jag har bara läst Physics Extended på IGCSE och dock inte på IB. Min fråga är om jag har läst fysik i IGCSE, kan det ge mig...

      Milla : : Hej,du kommer få svar från Antagning.se ang.behörighetsfrågan (om du är behörig eller inte). Du kan kika på vad kursen fysik 2 (på gymnasiet) innehåller... Läs hela svaret
    • Elev

      Läsa samhällskunskap 2?

      Jag går första året på naturprogrammet med inriktning natur. Jag vill jätte gärna läsa samhällskunskap 2 i 2:an då jag har tankar om att bli ämneslärare i samhällskunskap. Problemet är att det verkar som att jag får läsa kursen på komvux. Jag frågade om jag kunde hamna med en klass på skolan...

      Milla : : Hej Maryam!Du skriver "På min skola finns enbart naturprogrammet med naturinriktningen." Jag förstår det som så att det på din skola erbjuds endast inriktning Naturvetenskap på NA,... Läs hela svaret
    • Student

      Att byta karriär sent i livet - hur funkar det?

      Hej! Min mamma vill byta yrke och är väldigt intresserad av att jobba med palliativ vård. Hon är drygt 50 år och har gamla betyg, och vi vet inte hur det påverkar. Hon är inriktad mot att bli undersköterska eller sjuksköterska. Vi undrar ifall ni kan hjälpa oss med följande frågor: - Med...

      Mikael: : Hejsan,utifrån frågan och informationen i kommentaren, så ser jag följande vägar till möjlighet att jobba med palliativ vård:- söka jobb som Vårdbiträde,... Läs hela svaret
    • Alexandra

      Har jag chans att komma in?

      Hej Jag hade tänkt söka till sjuksköterskeprogrammet i vår. Problemet är att jag inte har läst Naturkunskap 2. Jag gick däremot naturprogrammet i gymnasiet där jag har godkänt i Kemi 2 och biologi 2 men inte i fysisk 1. Är det värt att prova med att söka ändå?

      Anna: : Hej Alexandra!Du behöver skaffa dig godkänt betyg i antingen fysik1a eller i naturkunskap 2. Du kan göra ansökan men måste i så fall innan 1 december 2022 (om du söker till vårterminen... Läs hela svaret
    • Matilda

      Vad krävs för behörighet?

      Hej. Jag skulle vilja läsa en utbildning som kräver behörighet A13. Det innebär att jag ska ha läst kurserna Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4. Jag har dock inte fått godkänt i matematik 4. Måste jag ha godkänt i kursen eller räcker det med att jag läst kursen och fått F?

      Mikael: : Du måste ha godkänt betyg i alla kurser som krävs för behörighet- lägst E. 
    • Pier

      Hur fungerar behörigheten från ett tekniskt basår?

      Hej! Jag ska gå tekniskt basår i höst och har försökt läsa in mig på exakt hur behörigheten från ett basår brukar fungera. Jag läste samhällsprogrammet i gymnasiet och har länge saknat behörigheten för tekniska och naturvetenskapliga kurser, där jag insett att mitt riktiga intresse...

      Anna: : Hej Pier!kurser man läser på de tekniska basåret liknar (mer eller mindre) gymnasiala kurser i fysik, kemi och matematik. Tanken med basåren är att förbereda (i första... Läs hela svaret
    • Nathan

      Kommer jag få poäng från Områdeskurserna?

      Hej, jag undrar om jag får extra merit poäng för Områdesbehörighet 5. Jag ska nu i trean läsa Naturkunskap 2 och Samhällskunskap 1b, kommer jag få extra meritpoäng för dessa ämnen eller kommer jag inte, eftersom jag hört att Områdeskurserna kanske skall avskffas inför 2022

      Anna: : Hej!du kommer inte få meritpoäng för områdeskurserna. Meritpoäng för områdeskurserna fick personer som hade sina betyg i det gamla systemet (betyg på skalan IG-MVG);... Läs hela svaret
    • Azem

      Oklara behörighetskrav, behöver jag Fysiken?

      Hej! Jag hittade en intressant utbildning inom nätverksteknik och tyckte att det passade mig. Så jag skrollade ner och kollade behörighetskraven. Länken till utbildningen: https://www.ltu.se/edu/program/THDNG/THDNG-Datornatverk-1.76892 Det som var lite oklart angående behörighetskraven är...

      Mikael: : Hej! Håller med dig: oklart om fysik behövs. Vi har nu kontaktat ansvariga för den utbildningen och återkommer till dig när vi får svar.Men jag vill nu råda att du gör... Läs hela svaret
    • Marco

      områdesbehörighet A8 för Elkraftteknik?

      I områdesbehörighet A8 så finns det Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c. Jag ha godkänd i alla dom ämne inte i matte 2. Min fråga är måste man ha läst matte 2 först innan matte 3? kan jag då börja söka till högskolan?

      Julia: : Hej Marco!Om högskoleutb.i Sverige kärver matte 3c och du har godkänt betyg i den kursen, då behöver du inte ha godkänt betyg i en lägre kurs, matte 2. Du är - vad gäller... Läs hela svaret
    • samuel

      Har jag läst matte 2a i onödan?

      Hej! Under gymnasiet gick jag vård-och omsorgsprogrammet och valde att läsa matte 2a men fick inte godkänt. Nu går jag på komvux och läser bland annat upp den kursen. Dumt nog, ca 2 månader in i studieperioden, har jag inte ställt mig frågan...

      Julia: : Hej Samuel,om matte 2a ingår som en kurs i ditt examensbevis så höjer du ditt meritvärde (ganska mycket) om du får E i matte 2a, 2b eller 2c. För godkänt betyg i matte 2 får du +... Läs hela svaret
    • Robert

      Lämpligast väg för att få områdesbehörighet till läkarprogrammet?

      Hej!

      Jag har nyligen gått ut gymnasiet där jag studerade teknik. Ganska tidigt in i utbildningen kände jag att mitt val inte var riktigt rätt, men istället för att byta linje så stannade jag kvar. Resultatet av detta har blivit att jag inte har...

      Anna: : Hej Robert!du skriver bl.a "Kurserna som jag saknar är följande: biologi 1 och 2, kemi 2 samt fysik 2." då antar jag att du redan har godkänt betyg i Matematik 4... Läs hela svaret
    • Susanna

      vad menas med områdesbehörighet A7 ?

      Hej, vad menas det när det står grundläggande behörighet + matte 2b (områdesbehörighet A7) ? När jag kollade upp det står det mattematik 2b och fysik 1 måste jag då läsa fysik 1 för att blir behörig ?

      Anna: : Hej,om behörighet beskrivs som du uppger i din fråga: Grundläggande behörighet + matematik 2a/2b/2c men sedan står "områdsbehörighet A7" så är jag rätt... Läs hela svaret
    • Linda

      Meritpoäng i slutbetyg?

      Hej! Om jag har ett slutbetyg utfärdat efter 2010, gäller meritpoängen för kurser som jag läst i det nya betygssystemet också? Jag har läst Psykologi A, som då ger mig 0,25 i meritpoäng för områdesbehörighet 5 (gamla systemet). Men jag även läst Psykologi 2a och Samhällskunskap 2 i...

      Mikael: : Hej Linda, i det nya betygssystemet är det endast moderna språk 3och4, engelska 7 och högre kurser i matematik som ger meritpoäng. Var god läs info på gymnasieguiden.se/meritboka tid med syv på... Läs hela svaret
    • Markus

      Områdeskurs - gäller de fortfarande och HUR?

      Hej! Jag har planer på att gå jurist och försöker nu pussla ihop vad jag ska läsa för att få upp mina meritpoäng till max. I och med detta stötte jag på fenomenet med meritpoäng för områdeskurser. Jag förstår att...

      Anna: : Hej Markus,med gymnasiereformen Gy2011/Vux12 skedde det stora förändringar. Men hur som helst går det inte att skaffa sig Nya meritpoäng genom Områderskurser. De som redan har... Läs hela svaret
    • Emelie

      Fysioterapeut - plugga meritkurser privat?

      Hej! Jag vill gärna komma in på fysioterapeut programmet. Mitt snitt ligger någonstans runt 17-18 men behöver höjas ytterligare för att ens kunna ha en chans att ta sig in. Jag gör högskoleproven vid varje tillfälle men känner att när...

      Julia: : Hej Emelie, tyvärr blir det inte alls aktuellt för dig. Jag ska förklara: Meritpoängen enligt "områderskurserna" har de personer som redan har betygen i de "gamla kurserna" som till exempel... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga