Jag vet inte om detta är rätt ställe att fråga, men jag skulle onekligen behöva ett färskt perspektiv på saker och ting.
Som lite bakgrund kan jag berätta att jag har en funktionsnedsättning (ME/CFS) och har gått fem år på gymnasiet(ett år hantverksprogrammet och fyra år estet) utan att ha lyckats med att få till min gymnasiekompetens. Mina problem yttrar sig så att jag mycket ofta är onaturligt trött(tänk sova tjugo timmar i streck utan att gå att väcka) får yrsel, värk, illamående, koncentrationssvårigheter och diverse andra otrevliga symtom som gör det svårt att göra särskilt mycket alls. När jag överanstränger mig förvärras allt detta. Jag har alltid velat läsa vidare när jag gått klart gymnasiet, men har som sagt haft det svårt och inte fått ens hälften av alla ämnen jag behöver för att få ut min gymnasiekompetens. Har egentligen inte svårt för mig i skolan när jag väl mår bra, men det är tyvärr inte så ofta. Tidigare har jag efter gymnasiet velat fortsätta läsa modedesign, men detta känns inte längre realistiskt. Jag har många intressen som språk, filosofi, hantverk, historia, konst och annat men i nuläget känns det svårt att göra något av allting. Min läkare tycker att jag inte ska göra särskilt mycket alls, men att sitta hemma, ge upp studier, gå på försäkringskassa och fastna i det vid tjugotvå års ålder känns knappast hållbart. Är det någon som har erfarenhet av liknande situationer? Om jag ska vara ärlig så är jag rätt trött på de stela gymnasiereglerna vid det här laget och vill bara vara klar med det så att jag kan lista ut vad jag ska göra härnäst. Är folkhögskola (allmänkurs på distans) det smidigaste alternativet för att läsa upp gymnasiet eller finns det andra vägar att gå? Går det på något sätt att tenta av ämnen?
Som lite bakgrund kan jag berätta att jag har en funktionsnedsättning (ME/CFS) och har gått fem år på gymnasiet(ett år hantverksprogrammet och fyra år estet) utan att ha lyckats med att få till min gymnasiekompetens. Mina problem yttrar sig så att jag mycket ofta är onaturligt trött(tänk sova tjugo timmar i streck utan att gå att väcka) får yrsel, värk, illamående, koncentrationssvårigheter och diverse andra otrevliga symtom som gör det svårt att göra särskilt mycket alls. När jag överanstränger mig förvärras allt detta. Jag har alltid velat läsa vidare när jag gått klart gymnasiet, men har som sagt haft det svårt och inte fått ens hälften av alla ämnen jag behöver för att få ut min gymnasiekompetens. Har egentligen inte svårt för mig i skolan när jag väl mår bra, men det är tyvärr inte så ofta. Tidigare har jag efter gymnasiet velat fortsätta läsa modedesign, men detta känns inte längre realistiskt. Jag har många intressen som språk, filosofi, hantverk, historia, konst och annat men i nuläget känns det svårt att göra något av allting. Min läkare tycker att jag inte ska göra särskilt mycket alls, men att sitta hemma, ge upp studier, gå på försäkringskassa och fastna i det vid tjugotvå års ålder känns knappast hållbart. Är det någon som har erfarenhet av liknande situationer? Om jag ska vara ärlig så är jag rätt trött på de stela gymnasiereglerna vid det här laget och vill bara vara klar med det så att jag kan lista ut vad jag ska göra härnäst. Är folkhögskola (allmänkurs på distans) det smidigaste alternativet för att läsa upp gymnasiet eller finns det andra vägar att gå? Går det på något sätt att tenta av ämnen?
