Katarina

    Hej! Jag har länge varit intresserad av att jobba med människor, speciellt barn/ungdomar, som lever i svåra förhållanden eller som har det svårt i skolan och har därför sökt in till en utbildning som socialpedagog, med mångkulturell inriktning men är lite tveksam beroende på hur arbetstiderna kommer att vara samt om man är begränsad till att endast kunna arbeta inom behandlingshem. Och har nu börjat fundera på om jag kanske skulle ha sökt in till fritidspedagog istället? Allt detta har blivit en stor tankeställare för mig och har nu en del funderingar som jag hade behövt få svar på.. 1. Vad innebär socialpedagog med mångkulturell inrikting? 2. Är man begränsad till att endast jobba på behandlingshem, kvällar/nätter och helger? 3. Kan en socialpedagog arbeta på ex fritids/skola? 4. Vad är det för skillnad på fritidspedagog och fritidsledare? 5. Kan man arbeta som fritidspedagog om man går en utbildning som fritidsledare? 6. Vad är det för skillnad på specialpedagog och speciallärare? 7. Om jag utbildar mig till fritidspedagog, kan jag sedan vidareutbilda mig till specialpedagog/speciallärare? Ha en fin dag!

    • SYV-besökare : Många av yrken du nämner "går in i" varandra och när det personalbrist kan "vem som helst" anställas (i alla fall på en tillfällig tjänst eller vikariat). Stor skillnad är om man har Lärarlegitimation i grunden - eller yrkeshögskoleexamen - eller någon "övrig utbildning" som inte är högskole- eller yrkeshögskoleutbildning. Lite separat står Fritidsledare som är folkhögskoleutbildning på eftergymnasial nivå, som funnits länge och är känd av arbetsgivare i Sverige. --- Har man lärarlegitimation, är man "godkänd" på många olika sätt, kan man säga. Yrkeshögskoleexamen är också en bra utbildning men som är mer praktisk än högskoleutbildning och om lärarlegitimation krävs så går det inte med yrkeshögskoleutb. Bra att skaffa sig så mycket erfarenhet som möjligt om man är osäker inför en längre utbildning... försök komma på många studiebesök eller på praktik i flera verksamheter, så får du med egna ögon se vad jobbet innebär. Sedan blir lättare att bestämma vad du vill satsa på.

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej,
    menar du i fråga nr.1 den här yrkeshögskoleutbildningen: utbildning/mangkulturella-finska-folkhogskolan/behandlingspedagog-med-interkulturell-profil ?

    Vad är det för skillnad på fritidspedagog och fritidsledare?
    Fritidsledare är (kanske mycket av en tradition) benämning på en folkhögskoleutbildning på eftergymnasial nivå som man läser på 2,5 år (fem terminer) och som finns på flera folkhögskolor med olika inriktningar. Den utbildningen leder till yrket Fritidsledare.

    Om yrket Fritidspedagog - var god se framtid.se/yrke/fritidspedagog

    **********************

    Vad är det för skillnad på specialpedagog och speciallärare?
    Båda yrken kräver påbyggnadsutbildning efter det att man har tagit ut lärarexamen och jobbat i några år (inte ovanligt att det krävs att man har jobbat som lärare i minst 3 år). Förenklat kan man förklara skillnaden: speciallärare jobbar direkt med eleverna (ofta individuellt eller i små grupper) och specialpedagog har ofta mer övergripande/handledande roll mot lärare, alltså leder specialpedagogiskt arbete på skolan och "lär lärarna om hur de ska agera i vissa speciella fall" och inte (i första hand) direkt jobbar med enskilda elever.
    Att ta ut lärarexamen tar minst 3 år om man läser på heltid (ofta längre tid, t.ex gymnasielärare som blir behörig i två ämnen läser fem år och ibland även 5,5 år). Sedan ska ha arbeta i några år som lärare och sedan söka till påbyggnadsutbildningar. På så lång tid framåt kan behörighetskraven inför antagning till speciallärar- och specialpedagogprogrammen ändras. Men det är rimligt att anta att någon sort utbildning som leder till de funktioner som speciallärare och specialpedagoger utgör idag, kommer ändå att finnas och att man som sin grundutbildning måste vara legitimerad lärare i de "rätta ämnen" och på "rätt åldersnivå", alltså om man som speciallärare- eller specialpedagog vill arbeta på gymnasiet, då utbildar man sig först till just gymnasielärare (och företrädesvis i ämnena: svenska, engelska, matematik).
    Exempel: se umu.se/utbildning/program/speciallarare - man fördjupar sina kunskaper i det område i vilken man redan är behörig lärare.

    Läs också gärna skolverket.se/krav-for-att-fa-legitimation-med-behorighet-i-fritidshemmet och info/behandlingspedagog-socialpedagog

    • : Hej och tack för återkopplingen! Det är precis den skolan jag tänkte på, vet du vad som menas med interkulturell profil och vet du om dom har en ”lista” på vad som ingår i deras utbildning? Jag har sett att Man kan läsa till socialpedagog på distans, tex distansinstitutet men då få ett diplom/certifikat vid avslutad utbildning..är detta en lika ”effektiv” utbildning som en vanlig i klassrum? Och vad är skillnaden på diplom/certifikat och examensbevis? Är man lika attraktiv på arbetsmarknaden med ett certifikat istället för ett examensbevis?
    • Julia :

      På Finska folkhögskolans egen hemsida står det bl.a följande om den här yh som du är intresserad av: "Vill du göra skillnad och arbeta med människor inom socialt arbete, psykisk ohälsa och olika kulturer?" och "Alla kursmoment genomsyras av ett interkulturellt perspektiv och betonar framförallt vikten av ett professionellt bemötande."
      ***
      Du frågar också vad är skillnad på diplom/certifikat och "examen". Det finns många olika varianter och undantag samt "lokala kreationer" på olika ställen... Varför vi rekommenderar Yrkeshögskoleutbildningar (framför distansutb.som ger diplom eller certifikat med samma namn eller inom samma kunskapsområde som en yh-utbilnding): yh-utb.är godkända av Myndigheten för yrkeshögskola och står under deras tillsyn; yh-utb.är välkända av arbetsgivare; genom praktik som oftast ingår i yh-utb.kan man få jobb men i alla fall får värdefull erfarenhet och kontakter; yh-utb. är också oftast mer omfattande - t.ex den här utbildningen som ges på Finska folkhögskolan (se info i stycket ovan) är på 400 yh = heltidsstudier under 4 terminer, 2 läsår. Tanken är att du studerar eller är på praktik 40 timmar varje "skolvecka" under 2 år. Du slipper också betala för undervisningen om du går en yh-utbildning (finns några väldigt få yh-utb. med Studerandeavgift, dock) och du har också i grunden rätt att få studiemedel - när du läser på en yrkeshögskola. Det är många och stor förmåner som är viktiga för de flesta.

    • : Tack för ditt svar! Så om jag förstår det hela rätt så innebär det att skolan riktar in sin utbildning helt och hållet på interkulturell profil? Ang. skillnaden på diplom/certifikat och examensbevis så är det med andra ord bäst med en riktig yh-utbildning?
    • Anna :

      Du kan med fördel vända din fråga till personal som jobbar på just den utbildningen som du är intresserad av (detta för att de "sitter på" informationen om sin egen utbildning mycket mer än någon annan). --- Vad gäller diplom/certifikat och examensbevis så kan vi varmt rekommendera läsa på en yrkeshögskoleutbildning (i första hand för att yh-utbildningar beviljas att starta och kontrolleras av MYH, Myndighet för yrkeshögskola).

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'utökning' (9 st.)

    • tina1270

      frågor om prövning och betyg?

      Hej, jag går första året på gymnasiet. På min skola går det att själv välja tre kurser men jag vill läsa alla dessa: matte specialisering, matte 5, spanska 3 och spanska 4 vilket blir fyra. Då tänkte jag att jag nog kunde läsa...

      Milla : : Hej,att läsa "utökat" på gymnasiet är inte elevens rättighet. Rektor fattar beslut om du får läsa utökat eller inte, utifrån dina prestationer och närvaro. Som... Läs hela svaret
    • Marita67

      Kan man välja utökad kurs på slutet?

      Hej! Jag läser matte 5 just nu och funderar på att lägga till engelska 7 vilket jag har möjligheten till att göra. Den skulle då stå som utökad kurs. Tanken är att jag vill lägga till kursen för att få behörighet samtidigt...

      Milla : : Jo, SYV på din skola går efter skolverkets rekommendationer. Skolverket rekommenderar att examensbevis utfärdas enligt hur elevens individuella studieplan ser ut och i studieplanen bör innan kursen... Läs hela svaret
    • Jimmer

      Prövning och utökning?

      Hej jag är en elev i årskurs två på gymnasiet och jag har några frågor samt följdfrågor. 1. Borde skolan erbjuda prövning i en kurs som erbjöds i individuellt val men inte blev av?Kursen ger behörighet på vissa program. 2....

      Milla : : Hej, du ställer några frågor och jag ska försöka svara på alla dem...Mitt svar på fråga 1: Nej, det känner jag inte till att skolan har en sådan skyldighet.Mitt svar på... Läs hela svaret
    • DanBog

      Räkans betyget i individuella val med i "betygspoänget (22,5)"?

      Hej! Enligt flera elever och lärare på min skola så räknas inte betyget i individuellt val med när jag ska söka till högskolan. När jag pratar med syv på skolan så får jag inget riktigt svar på frågan. På vår...

      Milla : : Hej,till svenska högskole-universitetsutbildningar söker man (i betygsgrupper) med Meritvärde.Meritvärde är summan av jämförelsetalet + meritpoängen. Har man... Läs hela svaret
    • Joline

      Hur fungerar utökade kurser?

      Hej! Jag funderar på att läsa engelska som en utökad kurs eftersom jag redan är flytande i engelska. Kan man läsa engelska 6 som utökad kurs eller bara 7? Och hur funderar det när man läser en utökad kurs? Kan man tenta av kursen och sedan läsa den utökade?

      Julia: : Hej Joline,i högskoleförberedande gymnasieprogram ingår engelska 5 och 6 som obligatoriska kurser. I yrkesprogram ingår bara eng5 som en obligatorisk kurs. Dock har alla elever rätt att läsa eng6,... Läs hela svaret
    • Elvira

      Vilken urvalsgrupp kommer jag hamna i? BI eller BII?

      Hej! Jag gick ut gymnasiet 2016 och gick vård och omsorg. Jag läste matematik 3b som utökat då, men fick ett F i den kursen. Nu läser jag matte 3b på komvux och ska försöka få bra betyg i den. Jag ska även göra en prövning nu i maj, i matematik 2a som jag redan har ett E i. Min fråga är...

      Liselotte: : Om du redan innan kompletteringar är Behörig, kommer du prövas i BI - med lägre meritvärde och samtidigt i BII - med högre meritvärde. Utifrån din kommentar - verkar... Läs hela svaret
    • Alexander

      Vem är det som utökar kurser och bestämmer mitt meritvärde?

      Hejsan, jag förstod inte direkt hur man utökar kurser, är det någon som gör det åt mig för att göra mitt meritvärde så maximalt som möjligt? (Läser 2800 poäng) Isåfall kommer denna person t ex att inte räkna med tre kurser i snittet som jag har lägst betyg i, t ex Ma5(valbar) och...

      Lena: : Hejsan, anledningen till att elever ibland utökar kurser är; 1. Man vill läsa en kurs som ger meritpoäng. Kursen räknas då alltid med i jämförelsetalet. 2. Man vill läsa en kurs för att få... Läs hela svaret
    • Simon

      Hur räknas mina gymnasiepoäng?

      Jag går sista året på gymnasiet nu och jag läser teknik med utökning till 2600p istället för 2500p och jag undrar ifall jag får ig i någon kurs som inte är grundläggande kommer den att räknas bort från mitt slutbetyg då eller kommer den räknas med ? Efter som jag läser 2600 borde jag väll kunna...

      Fråga: : Den kursen som ligger som utökat räknas bara med i ditt snitt om det är en kurs som ligger som behörighet till valt kurs eller program på högskolan. Annars så räknas den alltså inte. /Lena, Syv

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga