Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32001 frågor besvarade.
Språkintroduktion - hur lång tid tar det?
2Poäng
Björn
Hej!
Min son kom till Sverige för 1 år sedan. Han är 17 år nu och har pluggat upp till klass 10 i sitt hemland (Nepal)
Vi bor i Stockholm. Han har gått 6 månader på språkintroduktion. Lärarna säger att det kommer att ta 2-3 år av språkintroduktion innan han får börja på gymnasiet!
Alltså 2-3 år utan att han får några svenska kontakter, och ingen chans att komma in i Sverige. Är det verkligen så?? Vad krävs för att man ska få komma in på ett "Vanligt gymnasieprogram"?
Han vill gärna plugga på engelska annars, men det verkar som att det bara är IB programmet som är tillgängligt om man inte fullföljt sin språkintroduktion, stämmer det?
(IB programmet verkar väldigt svårt).
Mycket tacksamma för hjälp. Om det verkligen tar 2-3 år att få börja på gymnasiet kommer vi nog lämna Sverige. Hur ska vi göra för att komma in på ett "vanligt" gymnasieprogram??
Hej Björn, jag förstår att din son vill komma in i det Svenska samhället snabbt och det är jättebra!
Problemet är att svenska är UNDERVISNINGSSPRÅK och läraren förklarar allt på svenska och läroböckerna är också skrivna på svenska. För att kunna läsa på gymnasiet med undervisningsspråk svenska - måste man kunna lika mycket svenska som elever som slutar åk9 den svenska grundskolan som får minst E (godkänt) i svenska eller svenska som andraspråk.
Hur lång tid det tar att lära sig det är individuellt. Det beror på ålder när man började lära sig ett nytt språk, på språkbegåvning, motivation, hur mycket tid man lägger på sina studier och en del andra faktorer.
Att förvänta sig att en 16 åring lär sig lika mycket svenska som elever som har pratat svenska i 15 år och/eller läst svenska och läst andra ämnen PÅ SVENSKA i 9 år i skolan - på ett år är orimligt.
Hur lång tid det tar för just din son beror, som sagt på olika faktorer.
Det påskyndar inlärningen om ni pratar svenska hemma, om han läser böcker på svenska, om han tittar på nyheterna på svenska mm.
Om huruvida det tar 2-3 år eller 1,5 år är det jättesvårt att säga. Lärarna gör bedömning utifrån hur det brukar gå till och även utifrån din sons nuvarande kunskapsnivå och "progression" (hur snabbt han lär sig). Ibland går inlärning långsamt under en period (man ackumulerar kunskaper latent) och sedan händer det en sort "explosion" och man kan helt plötsligt uppvisa jättebra kunskaper. Det är mycket individuellt. Jag tror att lärare inte vill lova ngt. som de inte kan hålla sedan. Jag tror de tar i "överkant" och det kan i praktiken gå mycket snabbare.
Jag kan rekommendera att din son går med i någon förening, fritidsgård, kulturskola eller liknande på kvällstid och på helgerna. Detta hjälper honom att komma in i det svenska samhälle samt han lär han sig bättre svenska för han blir tvungen att prata svenska där. Mycket bra om han kunde få extra jobb på en arbetsplats där det pratas svenska (kvällstid och/eller helger) - det är också ett sätta att komma in i samhället och samtidigt träna svenska språket.
Du frågar vad ni kan göra för att din son skall komma in i ett "vanligt" gymnasieprogram?
Om undervisningsspråk är svenska då måste han kunna svenska motsvarande betyg E från åk9 i grundskolan + uppvisa kunskaper i matematik (motsvarande samma nivå, åk9 i grundskolan) + engelska + minst fem andra valfria grundskoleämnen. Han kan bekräfta sina kunskaper genom t.ex. göra Nationella prov, prövningar på Prövningsenheten eller om hans betyg från Nepal godkänns i Sverige.
Det är ingen som vinner på att din son får gå på gymnasiet utan någon chans att klara sig.
Man måste kunna undervisningsspråk tillräckligt bra för att kunna tillgodoräkna sig kunskaper. Den processen kan man inte påskynda hur mycket som helst. Språkinlärning får ta den tid det tar... Risken är annars att man kan bli sjuk av negativ stress.
Jag hoppas att mitt svar blir till hjälp för er!
Bästa hälsningar
Milla SYV
Studie- och yrkesvägledare
Utökat svar
Hej igen,
den här skolan http://www.gymnasieguiden.se/gymnasium/internationella-engelska-gymnasiet-sodermalm-iegs
erbjuder alla sina utbildningar på engelska.
Ta kontakt med den skolan. De känner säkert till andra skolor som också har undervisning på engelska.
Ni kan också fråga Antagningskansliet - Gymnasieantagningen Stockholms län
Postadress:
Box 4404
102 68 STOCKHOLM
Tel: 08-58 00 80 00 Fax:08-5800 8008 [email protected]
Om man loggar in på http://www.gyantagningen.se/ kan man säkert se vilka skolor i Stockholm som erbjuder några eller alla sina utbildningar på engelska, men då måste man ha lösenord. Det har SYV på din sons skola. Din son, antar jag, har inte fått inloggning till antagningssida pga han förväntas inte söka till gymnasiet (jag vet inte, jag bara gissar).
"Faran" i att läsa på engelska är att din son inte kommer att lära sig svenska och ju äldre han blir, desto svårare blir det för honom att lära sig svenska snabbt och bra.
Språkforskning visar att ju yngre man är när man börjar lära sig ett nytt språk, desto större är chanser att kunna "ta till sig" språket som modersmål. Det finns brittisk forskning som visar på att förmågan att ta till sig ett nytt språk börjar (långsamt) att avta från det att bebisen är 9 månader gammal. Forskarna kunde mäta skillnader mellan hur barn yngre än 9 månader uppfattar ett nytt för dem språk och hur barn som är äldre än 9 månader - reagerar. Skillnader är inte stora i den ålder men redan mätbara.
Det är mycket individuellt men UNGEFÄR vid 12 års åldern börjar förmåga att ta till sig ett nytt språk avta ganska snabbt. Vid 15 års åldern (också det är mycket individuellt) har man reellt försämrade möjligheter att lära sig ett nytt språk som modersmål. Är man över 20 år, så är det i princip omöjligt att lära sig ett nytt språk "som modersmål". Det hörs på brytningen men det som händer inne i hjärnan är att man måste TÄNKA i stället för att kÄNNA vad som är rätt och fel i språket.
Modersmål KÄNNER MAN, man bara vet att "så säger man inte - en kontor.. t.ex.där "gör ont i munnen" liksom... att säga så, det tar emot... OM MAN HAR SVENSKA SOM MODERSMÅL men på främmande språk - måste vi TÄNKA, minnas hur var det nu... "är det EN kontor eller ETT kontor"?
Och så säger man fel och skriver fel också... men det gör inte så jättemycket om det blir fel ibland, bara det går att förstå. men en Sammanhängande problematik är att den "mängd" svenska som din son kan lära sig under det här året, kommet ta flera år om han lär sig senare... och så blir han aldrig lika bra på svenska som han skulle hade blivit om han läste det nu. "Tåget går" liksom... och snabbare för varje dag. Hjärnan "cementerar" de kunskaper som man skaffade sig som barn - och det är mest påtagligt på vissa områden (och språk är ett sådant område). Har du någonsin träffar en person som började lära sig svenska när hen var över 20 år gammal och talar utan brytning? Jag har inte träffat någon i alla fall!
Brytning är inte så farligt MEN DET ÄR ETT TECKEN PÅ ATT SPRÅKET ÄR ETT FRÄMMANDE SPRÅK för personen i fråga. På främmande språk är det svårare att studera, arbeta och umgås i största allmänhet.
Summan "av kardemunnan" är att i fall din son planerar bo och arbeta i Sverige, så skulle jag rekommendera att han "kastar sig över svenska språket" nu på en gång (inte om fem minuter - utan NU!) och läser PÅ SVENSKA.
Bästa hälsningar & stort Lycka till!
Milla SYV
Hej jag jag har kommit in på grundlärarprogrammet mot fritidshem men tänkte efter nästa antagning att söka istället till grundlärare f-3 frågan är, kommer mina högskolepoäng att sparas om jag kommer in på f-3 för att tänka läsa det istället, eller måste jag börja läsa om utbildningen f-3 på nytt...
Mikael: :
Jämför vilka kurser som ingår i de två utbildningar under första termin. Om det är samma kurser borde de kunna tillgodoräknas. Om man kommer på... Läs hela svaret
Hej! Jag är utbildad förskollärare och känner mig sugen på att utbilda mig till grundskollärare inrikting fritidshem. Hur ska jag gå tillväga, behöver jag läsa hela programmet eller kan jag tillgodoräkna mig vissa kurser ifrån min...
Anna: :
Hej, Sandra!En möjlig väg att gå är: att du söker till det programmet som du vill läsa och när du blir ANTAGEN, ansöker du om "Tillgodoräknande av tidigare utbildning".... Läs hela svaret
Hej, det är så att jag vill plugga till grundlärare, men är inte behörig i ma2, jag har kollat utbildningar och har sett att det finns något som heter Grundlärare - inriktning fritidshem, som inte kräver någon matte. Jag undrar bara, är man...
Anna: :
Hej Sally,du får gärna kika på yrke/lärare-i-Fritidshem och även läs noga på programmets egen hemsida: det borde finnas info om vilka inriktningar (valbara kurser) som kan väljas på... Läs hela svaret
Kan högstadielärare arbeta på fritidshem? Om inte, går det att komplettera sin lärarlegitimation så att man får rätt behörighet?
Liselotte: :
Hej Frida,
när det är lärarbrist, är rektorerna tvungna att anställa även dem som inte är behöriga alls, eller inte är behöriga för just den skolformen som de... Läs hela svaret
Jag har pluggat Grundlärare med inriktning fritidshem 180 HP och har fått lärarlegitimation i fritidshem, musik och bild åk 1-6. Nu skulle jag dock vilja arbeta om klasslärare på lågstadiet men vet inte hur jag ska gå till väga. Får jag tillgodoräkna något eller Måste jag läsa hela Grundlärare...
Milla : :
Du får de bästa svaren på just den frågan om du kontaktar lärarlegitimationsavdelning på Skolverket; du kan samtidigt också kontakta studievägledare på F-3... Läs hela svaret
Hallå!
Jag vill gärna plugga någonting men är inte riktigt säker på vad.
Jag vet att jag vill jobba med människor på olika sätt, jobbar just nu på ett LSS boende för vuxna med hade även kunnat tänka mig att jobba på HVB hem, boende för ensamkommande, fritids eller elevassistent. Vet att...
Mikael: :
Hej Elin,
du skriver att du kan tänka dig att jobba på HVB hem, boende för ensamkommande, fritids eller elevassistent och det är ganska brett. Elevassistent är mer konkret - yrke som många har med diverse... Läs hela svaret
Hej. Jag läser grundlärare inriktning fritidshem, jag fick nyss reda på att om jag vill plugga vidare till att undervisa i andra ämnen så är det endast dem estetiska och jag skulle helst vilja ha svenska eller engelska. Jag skulle vilja veta vad det finns för fler möjlighet om jag vill utvecklas...
Anna: :
Hej Ellinore,avancerad nivå inom högskoleväsendet är det Utöver kandidatexamen. Kandidatexamen kan man få efter 3 års-heltidsstudier på högskolenivå. Magisterprogram... Läs hela svaret
Jag har tidigare läst 30hp Engelska på universitet. Om jag sedan läser till grundlärare med inriktning fritidshem, har jag då, förutom det valda praktisk/estetiska ämnet, även behörighet att undervisa någon åldersgrupp i engelska med tanke på att det är mer engelska än vad som krävs när man blir...
Anna: :
Hej Emma,det brukar krävas 90 hp i engelska - för att kunna bli behörig lärare på grundskolan; men lärarutbildningen är under omvärdering och förändringar... Läs hela svaret
Hej! Jag är en 19 årig tjej som har planer på att läsa till förskolelärare men är lite nyfiken på vad det finns för vidare utbildningar som man kan läsa efter man blivit förskolelärare? Finns det tex möjlighet att utbilda sig till specialpedagog efter att läst till förskolelärare? Tack på förhand!
Liselotte: :
Hej Anna,
ja, det finns en specialpedagogisk påbyggnadsutbildning för förskollärare /på ett år, 60 högskolepoäng/ som gör att en förskollärare med den påbyggnadsutbildningen... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om man kan läsa lärarprogrammet med inriktning mot fritidshem och där läsa ett estetiskt-praktiskt ämne att undervisa i, såsom textilslöjd?
Anna: :
Hej Madeleine!
Kan du flytta vart som helst i landet?
Eller är det någon/några högskolor som du vill (kan) läsa på?
Det är nämligen så här: olika högskolor/universitet har olika Examenationsrätt i... Läs hela svaret