Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32009 frågor besvarade.
Språkintroduktion - hur lång tid tar det?
2Poäng
Björn
Hej!
Min son kom till Sverige för 1 år sedan. Han är 17 år nu och har pluggat upp till klass 10 i sitt hemland (Nepal)
Vi bor i Stockholm. Han har gått 6 månader på språkintroduktion. Lärarna säger att det kommer att ta 2-3 år av språkintroduktion innan han får börja på gymnasiet!
Alltså 2-3 år utan att han får några svenska kontakter, och ingen chans att komma in i Sverige. Är det verkligen så?? Vad krävs för att man ska få komma in på ett "Vanligt gymnasieprogram"?
Han vill gärna plugga på engelska annars, men det verkar som att det bara är IB programmet som är tillgängligt om man inte fullföljt sin språkintroduktion, stämmer det?
(IB programmet verkar väldigt svårt).
Mycket tacksamma för hjälp. Om det verkligen tar 2-3 år att få börja på gymnasiet kommer vi nog lämna Sverige. Hur ska vi göra för att komma in på ett "vanligt" gymnasieprogram??
Hej Björn, jag förstår att din son vill komma in i det Svenska samhället snabbt och det är jättebra!
Problemet är att svenska är UNDERVISNINGSSPRÅK och läraren förklarar allt på svenska och läroböckerna är också skrivna på svenska. För att kunna läsa på gymnasiet med undervisningsspråk svenska - måste man kunna lika mycket svenska som elever som slutar åk9 den svenska grundskolan som får minst E (godkänt) i svenska eller svenska som andraspråk.
Hur lång tid det tar att lära sig det är individuellt. Det beror på ålder när man började lära sig ett nytt språk, på språkbegåvning, motivation, hur mycket tid man lägger på sina studier och en del andra faktorer.
Att förvänta sig att en 16 åring lär sig lika mycket svenska som elever som har pratat svenska i 15 år och/eller läst svenska och läst andra ämnen PÅ SVENSKA i 9 år i skolan - på ett år är orimligt.
Hur lång tid det tar för just din son beror, som sagt på olika faktorer.
Det påskyndar inlärningen om ni pratar svenska hemma, om han läser böcker på svenska, om han tittar på nyheterna på svenska mm.
Om huruvida det tar 2-3 år eller 1,5 år är det jättesvårt att säga. Lärarna gör bedömning utifrån hur det brukar gå till och även utifrån din sons nuvarande kunskapsnivå och "progression" (hur snabbt han lär sig). Ibland går inlärning långsamt under en period (man ackumulerar kunskaper latent) och sedan händer det en sort "explosion" och man kan helt plötsligt uppvisa jättebra kunskaper. Det är mycket individuellt. Jag tror att lärare inte vill lova ngt. som de inte kan hålla sedan. Jag tror de tar i "överkant" och det kan i praktiken gå mycket snabbare.
Jag kan rekommendera att din son går med i någon förening, fritidsgård, kulturskola eller liknande på kvällstid och på helgerna. Detta hjälper honom att komma in i det svenska samhälle samt han lär han sig bättre svenska för han blir tvungen att prata svenska där. Mycket bra om han kunde få extra jobb på en arbetsplats där det pratas svenska (kvällstid och/eller helger) - det är också ett sätta att komma in i samhället och samtidigt träna svenska språket.
Du frågar vad ni kan göra för att din son skall komma in i ett "vanligt" gymnasieprogram?
Om undervisningsspråk är svenska då måste han kunna svenska motsvarande betyg E från åk9 i grundskolan + uppvisa kunskaper i matematik (motsvarande samma nivå, åk9 i grundskolan) + engelska + minst fem andra valfria grundskoleämnen. Han kan bekräfta sina kunskaper genom t.ex. göra Nationella prov, prövningar på Prövningsenheten eller om hans betyg från Nepal godkänns i Sverige.
Det är ingen som vinner på att din son får gå på gymnasiet utan någon chans att klara sig.
Man måste kunna undervisningsspråk tillräckligt bra för att kunna tillgodoräkna sig kunskaper. Den processen kan man inte påskynda hur mycket som helst. Språkinlärning får ta den tid det tar... Risken är annars att man kan bli sjuk av negativ stress.
Jag hoppas att mitt svar blir till hjälp för er!
Bästa hälsningar
Milla SYV
Studie- och yrkesvägledare
Utökat svar
Hej igen,
den här skolan http://www.gymnasieguiden.se/gymnasium/internationella-engelska-gymnasiet-sodermalm-iegs
erbjuder alla sina utbildningar på engelska.
Ta kontakt med den skolan. De känner säkert till andra skolor som också har undervisning på engelska.
Ni kan också fråga Antagningskansliet - Gymnasieantagningen Stockholms län
Postadress:
Box 4404
102 68 STOCKHOLM
Tel: 08-58 00 80 00 Fax:08-5800 8008 [email protected]
Om man loggar in på http://www.gyantagningen.se/ kan man säkert se vilka skolor i Stockholm som erbjuder några eller alla sina utbildningar på engelska, men då måste man ha lösenord. Det har SYV på din sons skola. Din son, antar jag, har inte fått inloggning till antagningssida pga han förväntas inte söka till gymnasiet (jag vet inte, jag bara gissar).
"Faran" i att läsa på engelska är att din son inte kommer att lära sig svenska och ju äldre han blir, desto svårare blir det för honom att lära sig svenska snabbt och bra.
Språkforskning visar att ju yngre man är när man börjar lära sig ett nytt språk, desto större är chanser att kunna "ta till sig" språket som modersmål. Det finns brittisk forskning som visar på att förmågan att ta till sig ett nytt språk börjar (långsamt) att avta från det att bebisen är 9 månader gammal. Forskarna kunde mäta skillnader mellan hur barn yngre än 9 månader uppfattar ett nytt för dem språk och hur barn som är äldre än 9 månader - reagerar. Skillnader är inte stora i den ålder men redan mätbara.
Det är mycket individuellt men UNGEFÄR vid 12 års åldern börjar förmåga att ta till sig ett nytt språk avta ganska snabbt. Vid 15 års åldern (också det är mycket individuellt) har man reellt försämrade möjligheter att lära sig ett nytt språk som modersmål. Är man över 20 år, så är det i princip omöjligt att lära sig ett nytt språk "som modersmål". Det hörs på brytningen men det som händer inne i hjärnan är att man måste TÄNKA i stället för att kÄNNA vad som är rätt och fel i språket.
Modersmål KÄNNER MAN, man bara vet att "så säger man inte - en kontor.. t.ex.där "gör ont i munnen" liksom... att säga så, det tar emot... OM MAN HAR SVENSKA SOM MODERSMÅL men på främmande språk - måste vi TÄNKA, minnas hur var det nu... "är det EN kontor eller ETT kontor"?
Och så säger man fel och skriver fel också... men det gör inte så jättemycket om det blir fel ibland, bara det går att förstå. men en Sammanhängande problematik är att den "mängd" svenska som din son kan lära sig under det här året, kommet ta flera år om han lär sig senare... och så blir han aldrig lika bra på svenska som han skulle hade blivit om han läste det nu. "Tåget går" liksom... och snabbare för varje dag. Hjärnan "cementerar" de kunskaper som man skaffade sig som barn - och det är mest påtagligt på vissa områden (och språk är ett sådant område). Har du någonsin träffar en person som började lära sig svenska när hen var över 20 år gammal och talar utan brytning? Jag har inte träffat någon i alla fall!
Brytning är inte så farligt MEN DET ÄR ETT TECKEN PÅ ATT SPRÅKET ÄR ETT FRÄMMANDE SPRÅK för personen i fråga. På främmande språk är det svårare att studera, arbeta och umgås i största allmänhet.
Summan "av kardemunnan" är att i fall din son planerar bo och arbeta i Sverige, så skulle jag rekommendera att han "kastar sig över svenska språket" nu på en gång (inte om fem minuter - utan NU!) och läser PÅ SVENSKA.
Bästa hälsningar & stort Lycka till!
Milla SYV
Frågor och svar taggade med 'garantiplats på högskola' (11 st.)
Hej. Jag vill söka juristprogrammet men har rätt dåliga gymnasiebetyg. Har däremot en fil.kand. i folkhälsa - går det att söka på akademiska meriter eller är det gymnasiebetyg/högskoleprov som gäller?
Anna: :
Hej Isabelle!det är tyvärr gymnasiebetyg/högskoleprov som gäller när man konkurrerar om plats på en högskoleutbildning som ligger på "grundnivån", alltså den som ej... Läs hela svaret
Hej! Jag är en 18 årig tjej som just nu pluggar ekonomilinjen i 3an på gymnasiet. Under 1an gick jag natur och har därmed avklarat biologi 1. Jag läser även "snabbmatte" så kommer även ha läst matematik 4 och matematik 5 när jag...
Julia: :
Hej Louise!utbildningsutbud för högskoleutbildningar i Sverige med start hösten 2021 kommer att fastställas till mitten på mars 2021, när anmälningsperiod startar. Innan dess kan man inte... Läs hela svaret
Hej! Har precis avslutat studier på gymnasiet, läst samhällsvetenskapsprogrammet. Nu ska jag komplettera mina naturvetenskapliga ämnen för att sedan ha behörighet att söka på universitetet. Min fråga är; var är det bäst att...
Julia: :
Hej,om du har examensbevis från gymnasiet eller från komvux och endast kompletterar för särskild behörighet på en folkhögskola, så kommer du inte prövas i BF-urvalet.I BF-uvalet... Läs hela svaret
Hej! Jag går sista år på gymnasiet naturvetenskapsprogram, jag har godkända betyg I Matematik 4, Kemi 1, Fysik 1 och Fysik 2 men inte i kemi 2. Kemi 2 är behörighet för det program jag vill söka till på universitet. Kan jag komma in på...
Anna: :
Hej Lin,som jag tolkar info på utbildning.gu.se/basår så borde det inte vara ngt hinder att komma in på basåret pga F i kemi2 och att man (om man med godkända resultat genomgår... Läs hela svaret
Hej. ger tekniskt basår på KTH garantiplats på programmet ”fastighetsutveckling med fastighetsförmedling”? Eller är det endast ingenjörsprogrammen?
Julia: :
Hej Anna,
den frågan måste du få svar på - på just det lärosäte som du vill läsa på. Det är varje lärosäte som självt bestämmer om de erbjuder... Läs hela svaret
Hej! Jag har läst natur på gymnasiet men mina betyg är inte så höga och räckte inte till den utbildning som jag ville egentligen, men iallafall nu i hösten har jag börjat läsa förskollärareprogrammet, men jag inte nöjd med...
SYV-besökare: :
Hej Rema,basår och basterminer på högskolenivå är de så kallade "för-utbildningar" och varje lärosäte (högskola eller universitet) får alldeles självt bestämma Om de... Läs hela svaret
Hej,
Jag blev antagen till ett tekniskt basår på KTH. i de tilldelade papperna har de skrivit "Första garantiplatsen gäller-du får bara en" Vad menas med det?
Får man garantiplatsen om man klarar basåret oberoende på hur bra eller dåligt betyg man fått? Eller ska man konkurrera?
Anna: :
Hej Nour,det är frågor som är jättebra att ställa till de utbildningsansvariga på KTH."Garantiplats efter basåret" är inget som gäller "generellt" -... Läs hela svaret
Hej, Kommer jag ha garantiplats till civilingenjörsutbildning i Teknisk fysik inom KTH om jag studerar civilingenjör och lärare (också inom KTH) för ett år och sedan byter? Eller är det bättre att studera teknisk basår i KTH istället?
Anna: :
Hej Nour,jag förstår inte riktigt din fråga. Är det så att du vill komma in på Teknisk fysik på KTH, egentligen, men kommer inte in och tänker ta "en omväg" via ett annat... Läs hela svaret
Hej!
Jag ska söka till uni nu i helgen och jag undrar lite om basåren i Uppsala. Jag tänkte söka basåret som ger en reserverad plats på ämneslärarprogrammet. Jag vill söka till ett annat program sen efter basåret. Jag kommer läsa kurserna jag behöver för att söka vidare efter basåret men vet...
Julia: :
Hej Elin,Basår på högskolenivå är de så kallade "för-utbildningar" som är mitt emellan gymnasiet och högskola: man läser kurser som i mångt och mycket påminner om... Läs hela svaret
Hej!
jag har vård och omsorg utbildning och vill förtsätta till läkareprogram.
undra om man kan komma in på läkareprogrammet via basår,vilket vill jag veta att om man pluggar i komvux och då får godkända betyg inom (Fysik1,biologi1,kemi1,matte3) +grundläggande behörighet, då söker man till...
Milla : :
Så vitt jag vet erbjuds inte garantiplatser på läkarprogrammet - men om du fick annan info får du gärna berätta varifrån du gick info.
Till naturvet basår krävs det... Läs hela svaret
Hej!
Det är nämligen så att jag läser basår nu. I universiteten jag läser så har dem sagt att man har 1 tenta och 2 omtentor. Så min fråga är har jag rätt att få mer än 2 omtentor? Vad händer om jag nu skulle få mer tillfälle i omtenta förlorar jag min garantiplats då?
Anna: :
Hej Erik!
Garantiplats har de studerande som får godkända betyg. Det brukar inte spela roll om man fick godkänt betyg vid första tenta eller vid omtenta. Däremot om man göra alla omtentor som erbjuds och ändå inte... Läs hela svaret