Hej, jag ska börja 3e året på gymnasiet och har icke godkänt i Fysik 1 , kemi 1 och matte 3c . Jag vill studera vidare till sjuksköterskeutbildningen , vad krävs för att jag ska komma in ? kan jag har godkänt i fysik 2 och kemi 2 och endå komma in ( tänker på att det är mer avancerat ) eller måste det vara just fysik 1 och kemi 1? Jag känner mig stressad för att jag har icke godkänt i de tre viktiga kurserna ( jag går i naturvetenskapsprogramet ) ?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32022 frågor besvarade.
stressad elev, kommer jag klara detta?
2 Svar
Hej Aya,
Du behöver bli Behörig till sjuksköterskeprogrammet och sedan också ha tillräckligt höga betyg (eller tillräckligt högt resultat på högskoleprovet) för att lyckas konkurrera in dig på en plats på en högskoleutbildning. Obehöriga deltar inte i konkurrensen om utb.plats på högskola/universitet.
Du måste, alltså få ut Examensbevis. Man får inte ha för många F-poäng, för att man då ej uppfyller kraven för examensbevis.
Att få godkända betyg i fysik2 och kemi2 när man fick F i lägre/lättare kurser inom samma ämnen - brukar inte gå. Det är mycket ovanligt att få godkända betyg på det sättet som du frågar om. Men jag kan givetvis inte veta om du får det eller inte. Det är inte stor chans till det, är dock min bedömning.
Jelenas förslag (i kommentar till din fråga) tycker jag du bör överväga.
På VO, vård- och omsorgsprogrammet ingår alla kurser som du behöver för behörighet till sjuksköterskeprogrammet, förutom matematik 2, som på VO är en valbar kurs. Om du redan har godkänt betyg i matte 2 (antar att det är 2c i så fall), då uppfyller du redan nu krav på behörighet inom matte. Men du kan få högre betyg i matte 2a än du har i 2c och på så sätt få högre meritvärde (för konkurrens).
Ännu en fördel i att gå VO är att du provar på jobba inom vården (15 veckor praktik ingår i alla yrkesprogram, som minst, ofta fler veckor).
Och ännu en fördel är att du på VO blir behörig till många Yrkeshögskoleutbildningar; alltså du kan då söka till Sjuksköterskeprogrammet och samtidigt till många olika yrkeshögskoleutbildningar där man kan utbilda sig till t.ex Specialistundersköterska (med flera olika inriktningar), till Tandsköterska >, Apotekstekniker, Steriltekniker > eller Vårdadministratör.
Tips!
oavsett om du väljer att fortsätta och läsa år3 på din nuvarande utb., eller om du söker om till VO-programmet >> - gör högskoleprovet.
Om du inte till sommaren 2020 blir behörig till sjuksköterskeprogrammet, efter 3 år på gymnasiet - kan du söka till komvux, eller till folkhögskolorna - eller göra prövningar. Hur lång tid det kan ta eller om det lyckas - vet vi inte nu, på förhand.
Hej Aya,
jag håller med Jelena och Daniel om att du skulle få många fördelar om du läste VO i stället... men jag tänker på din ålder, 20 år. Om du är 20 år eller under 2019 fyller 20 år, då kan det vara för sent att försöka byta till ett annat program på gymnasiet.
I så fall har du 2 val: antingen stanna på din nuvarande utbildning och försöka göra ditt bästa och se sen...
eller hoppa av och söka till komvux redan nu.
Från 1 juli det kalenderår som man fyller 20 år hör man till komvux. Det finns för- och nackdelar för dig i båda alternativen.
Fördelar i att stanna på gymnasiet
Du har tid att mogna och utvecklas, lära dig mer utan att behöva "jaga plats på kurser" vilket man får göra på Komvux. På gymnasiet är du garanterad plats på kurserna, gratis lunch och åkkort. Sedan, om du inte blir behörig, kan du söka till komvux efter studenten.
Fördelar på komvux
Du slipper läsa fysik och kemi samt högre matte-kurser; du kan göra studieplanering utifrån vilka betyg du behöver just för att komma in på sjuksköterskeprogrammet; du kan läsa Naturkunskap 2 (och skippa fysik och kemi). Du kan också försöka komma in på Vård- och omsorgspaketet på komvux och bli då både behörig till sjuksköterskeprogrammet (med examensbevis från "VO") och till de yrkeshögskoleutbidlningar som Daniel nämner i sitt svar.
Hej igen,
vi fick nu svar från Skolverkets Upplysningstjänst, var god läs nedan - skolverkets svar i sin helhet:
Att ”gå om” ett år i gymnasieskolan samt byte av studieväg är två olika saker.
Det finns ingen rättighet att som elev gå om en helt år eller läsa om kurser som man redan är godkänd på. Detta för att gymnasieskolan inte har årskurser på samma sätt som grundskolan. Lagen formulerar en rätt för eleven att gå om kurs, inte en skyldighet. En elev har dock alltid rätt att läsa om de kurser som han eller hon har fått F i.
För att ta bort ett ämne behövs beslut om individuellt anpassat program (alternativt reducerat program). Det är rektorn som får ta ställning till om detta är möjligt, men om det görs byts kursen ifråga ut mot någon annan kurs. Detta blir dock inte aktuellt i detta fall då beslutet måste fattas före utgången av det andra läsåret.
En gymnasieutbildning är tänkt att läsas under tre års tid och elever som är i behov av stöd ska få det under utbildningens gång. Däremot kan en elev som får problem med studierna under gymnasietiden behöva förlänga studietiden.
Om en elev som läser ett nationellt program och önskar byta studieväg till nästa termin, har eleven möjlighet att byta studieväg förutsatt att eleven uppfyller behörighetskraven för den aktuella studievägen eleven önskar byta till. Om en elev byter studieväg får, om det finns särskilda skäl, eleven gå om kurser som han eller hon tidigare fått lägst betyget E på.
Eleven kan byta till ett annat nationellt program även om eleven hunnit fylla 20, om eleven uppfyller behörighetskraven för den studievägen. Det är huvudmannen för utbildningen som kan besluta att eleven ska få byta studieväg. Det handlar då om att eleven byter studieväg och påbörjar ett annat program men inte att eleven börjar om sina studier på det programmet.
Källor:
Utbildningens längd: 16 kap. 15 § skollagen
Förlängd undervisning: 9 kap. 7§ gymnasieförordningen
Byte av studieväg: 7 kap. 9 § gymnasieförordningen
Extra anpassningar och särskilt stöd: 3 kap. 5 a-6 § skollagen
Individuellt anpassat program: 9 kap. 4 § gymnasieförordningen
Regelverk: https://www.skolverket.se/lag
Förlängd undervisning: https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../studie--och-yrkesvagledare/smafaq/gymnasieskola-och-motsvarande
Med vänlig hälsning
Skolverkets upplysningstjänst
Frågor och svar taggade med 'BI eller BII?' (9 st.)
-
vilken urval hamnar jag i b1 eller b2?
Om jag läser basår på folkhögskola, högskola och universitet samt komvux, vilket urval hamnar jag i? Finns det någon skillnad mellan dem?
Hej,om du utan att läsa basår inte är behörig (saknar särskild behörighet) då kan du endast prövas i BII, kompletteringsgruppen (detta eftersom du utan kompletteringar... Läs hela svaret -
Urval BI eller BII efter komvux?
Hej! Jag läste natur på gymnasiet men fick underkänt i några ämnen, så att jag fick ut ett studiebevis. Nu har jag läst upp de kurserna på komvux och fått en gymnasieexamen. Så nu till höst har jag sökt universitetsutbildningar...
Hej,om du i ditt examensbevis från komvux har minst 1600poäng kurser lästa på komvux då är ditt examensbevis inte en komplettering och i annat fall är det en komplettering och du... Läs hela svaret -
Ansöker jag i B1 eller B2?
Hej! Jag undrar om man gör en prövning i en kurs på Komvux. Man läser bara en kurs, och man får F i kursen och får detta i betyg. När man ska söka till ett lärosäte, kommer man att ansöka i b1 eller b2 gruppen?
Hej!F-betyget kommer inte höja ditt meritvärde. Om du redan är behörig och sedan läser en kurs och får F i den kursen på komvux, kommer inte dina möjligheter att komma in på en... Läs hela svaret -
Kommer jag att söka till universitet i BI eller BII?
Tjena Jag går i trean på gymnasiet just nu, och gör för tillfället en prövning i eng7 på skolan. Jag har förstått att man söker till universitet i gruppen BII om man gjort prövning/läst upp ett betyg, men min fråga är om det gäller även mig som gör prövningen på skolan? Då jag antar att jag...
Hej Kristian!när du söker på de betygen som ingår i ditt examensbevis från gymnasiet (och du behöver inte komplettera Efter gymnasiet) då prövas du i BI,... Läs hela svaret -
Byta ut kurser mot andra på komvux?
Hej! Är det möjligt att byta ut kurser från gymnasiet med låga betyg mot andra kurser som man läser in på komvux senare? T.ex. om jag har betyget E i kursen Kommunikation från gymnasiet, kan jag då exempelvis läsa något helt annat såsom Fysik 1 och få betyg A på komvux och då räkna bort...
Hej Victor,resultat från högskoleprovet räknas inte ihop med betygen, utan med HP-resultatet prövas sökande i egen urvalsgrupp, HP-urvalet. På så sätt kan man inte... Läs hela svaret -
Är jag i BI eller BII?
Hej! Jag har utländsk betyg och har läst på komvux också. Så, jag ligger i BII grupp eller hur??
Hej,enligt informationen på antagning.se/globalassets/faktablad-syv/for-dig-som-vill-soka-utl - om du kompletterade med kurser i svenska, så är det inte en "komplettering" för dig med utländsk... Läs hela svaret -
Ger Tisus poäng?
Hej! Jag har utländska betyg, och saknar behörighet på svenska. Jag vill också höja mina poäng. Tisus provet ger poäng så kan jag använda att höja mina poäng? Eller den enda väg att få poäng är SAS3??
Hej Maria!om du inte har läst SAS 3, råder jag dig läsa den kursen, och detta oavsett om du ska göra TiSUS eller inte.Jag tänker på att TiSUS kan ju bli inställt på grund av Covid-19. Så,... Läs hela svaret -
Merit på handels?
Hejsan! Jag vill gå på handels i Stockholm efter gymnasiet. Vi föreställer oss att jag går ut med 22,5 i merit. Eftersom man endast ansöker med 20 på handels så undrar jag vilka kurser osv man söker in med. Väljer man ut dom bästa...
Hej Mollie, för att gå ut med 22.5 i meritvärde så behöver man ha alla A-betygen (förutom i gymnasiearbete där man endast kan få F eller E och man måste få E för att uppnå... Läs hela svaret -
Vad ska jag satsa på vid 54 år?
Hej! Jag är 54 år och jobbar inom industrin sen många år tillbaka. Behöver omskola mig då min kropp säger ifrån. Jag funderar på administratör, ekonomiassistent eller löneassistent. Då jag är väldigt intresserad av...
Hej Annemarie!Studiemedel kan man få till och med det året man fyller 56 år. Information om det kan man läsa på csn.se/fragor-och-svar/hur-manga-veckor-kan-jag-fa-studiemedelYrken... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga