Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32237 frågor besvarade.
studera till läkare utomlands?
2 Svar
Hej Felicia,
Om vi börjar från... "slutet" :) dvs att få jobba som Läkare! Vill du jobba i Sverige eller i ett annat land? Det är ganska viktigt att veta.
Det är nämligen bättre att gå läkarutbildning i det landet man vill arbeta som läkare. Och det är bättre att gå gymnasial utbildning i det landet man vill läsa till läkare.
Jag kommer att utöka mitt svar till dig inom kort.
Hälsningar
Mikael SYV
Inom populära yrken som t.ex Iäkare uppstår det konkurrens om utbiIdningsplatser. Konkurrera kan man med betyg och med resultatet av Högskoleprovet. Sedan finns det också ibland att söka till Alternativt urval>>, som t.ex Karolinska Institutet brukar ha. Men det är frivilligt för högskolor/universitet ha "alternativt urval" och det vi därför inte om ngt. annat sätt än på betyg & på högskolprovet>> kommer att finnas...
Dina intressen och yrkesval kan också ändras "på vägen". Det kan hända att du om ett par år kommer på att du vill bli Hälsoutveckare>>, Musikterapeut>> eller Perfusionist>>
Om du även mot slutet av gymnasiet är fast beslutet av att bli läkare, kan du komma in genom resultatet av högskoleprovet (om man är duktig, borde man få högt på HP, är tanken).
I Sverige är Läkare ett av de så kallade legitimationsyrken>> men så behöver det inte vara i andra länder. Varje land kan sjäva bestämma "hur de vill ha sina läkare"... :)
Att man i Sverige behöver legitimation, gör att läkare med utländsk utbildning kan inte bara räkna med att få jobba som läkare i Sverige. Socialstyrelsen tittar på deras utbildning och kan bestämma att de behöver komplettera på olika sätt - med kurser och/eller med praktik. Hur mycket man behöver komplettera, vet man först när man fick beslut från Socialstyrelsen. Det är alltid en viss "risk" att gå utbildning utomlands om det handlar om ett legitimationsyrke.
Ett annat "problem" är att du kan inte utomlands läsa med undervisningsspråk Svenska, man läser ofta på engelska, som inte är modersmål för dig, och det är därför svårare att läsa. Det är kanske lättare att komma in utomlands, men svårare att läsa och sedan uppstår det fördröjningar och problem när man ansöker om legitimationen i Sverige.
Vill man läsa på eftergymnasial nivå utomlands, rekommenderar vi i första hand IB-programmet. Studier på IB är svårare än på Naturvetenskapsprogrammet och det av 2 anledningar: undervisningsspråk Engelska + att man läser tuffare kurser än på NA, bl a matte på IB är mer omfattande och svårare än på NA.
Å andra sidan, finns det fördelar med IB och också det på flera sätt: undervisningsspråk engelska förbereder för studier på engelska i framtiden; tuffare kurser förbereder också till svårare studier + personal (bl a SYV) på IB kan hjälpa till med ansökan till utländska universitet.
Du har fortfarande mycket tid kvar innan du ska väIja till gymnasiet. Det är bra att du är ute i god tid.
Men just nu tycker jag att du kan kika på många olika yrken på www.framtid.se och se m du eventuellt kan "bredda dig" lite och inte endast sikta på Läkare, utan att du kan tänka även på andra alternativ, andra yrken. T.ex om du vill jobba med att ta fram nya läkemedel, kanske yrken som Kemist>> eller BMA>> kan bli av intresse för dig!
Läs så mycket matte du kan. För repetition och självstudier rekommenderar vi www.matteboken.se
Om det är så att du vet att du vill jobba inom Vården (förhoppningsvis kan du bli Läkare, men annars med ngt. annat med inom Hälsa- och sjukvård) - då är det kanske bäst att gå VO-programmet>> VO ger stor valmöjlighet och många dörrar öppnas: t.ex kan man jobba ett år efter gymnasiet och komplettera på komvux sen. Man kan bli Specialistundersköterska, Tandsköterska eller Medicinsk sekreterare på en yrkeshögskola. Man kan på VO bli behörig till Sjuksköterskeprogrammet, och direkt efter gymnasiet komma in på utbildning till Sjuksköterska, och senare utbilda sig till Specialistsjuksköterska eller till Barnmorska, t.ex...många olika möjligheter öppnas via VO. Och det är ingenting som säger att man ej kan bli läkare efter VO. Under studier på VO ingår det minst 15 veckor praktik och man får testa jobba inom vården och se om det verkligen passar dig. Om man läser som lärling>>, är man på arbetsplatsen ganska mycket och dessutom har rätt till lärlingsersättning (man får nästan dubbla sin "inkomst" under gymnasietiden) + att man kan få sommarjobb och extrajobb redan på gymnasiet. På så sätt skaffar man sig arbetslivserfarenhet + inkomst. Och läkare kan man fortfarande bli... sen. :)
Hej Felicia,
om du är intresserad av vård och omsorg, att jobba mer människors hälsa - då är Vård- och omsorgsprogrammet ett mycket bra val. Det är inte alls omöjligt att på sikt bli även läkare efter vård- och omsorgsprogrammet. Men du kommer också att ha många andra alternativ - både på kort och på lång sikt.
Jag tycker du kan boka en "prova-på dag" både på Naturvetenskapsprogrammet & på Vård- och omsorgsprogrammet och sedan kan du jämföra hur det kändes att gå på de två programmen.
Som tur är, så finns det många andra spännande yrken inom hälsa- och sjukvård, än bara läkare. Man kan bli dietist, audionom, fysioterapeut eller specialistsjuksköterska alternativt röntgensjuksköterska eller skolsköterska, bara för att ta några exempel.
Alla som vill bli läkare, blir tyvärr inte det. Jag vet inte om just du kan bli läkare. Det är mycket möjligt att du kan bli det. Vägen är dock mycket lång och man måste vara duktig, målmedveten, ha tålamod och vara envis men även realistisk: om det visar sig att det inte går så bra på vägen mot läkaryrket är det bra att kunna tänka om och välja en annan väg och ett annat yrke.
Hoppas mitt svar blir på något sätt till hjälp för dig!
ANNA
Frågor och svar taggade med 'grundnivå' (10 st.)
-
Vart finns examinationsrätt?
Jag läser fristående kurser och planerar att kunna ta ut en kandidat inom byggteknik. Vilka lärosäten har examinationsrätt i det ämnet? Försökt leta men hittar ingen bra info angående det…
Hej!att ett lärosäte i grunden har examinationsrätt inom ett visst kunskapsområde betyder inte att det lärosäte också alltid använder sig av den rätten. Hos UKÄ bör du... Läs hela svaret -
Kan man ta två kandidatexamen inom 180 hp?
Hej! Jag funderar på att läsa 90 hp i svenska och 90 hp i engelska och därmed få ut en kandidatexamen i båda ämnen, och undrar om det går? Om jag väljer att läsa svenska under utbildningens första 90 hp, kan jag ta en kandidatexamen i ämnet då eller måste jag vänta tills jag har läst 90 hp i...
Hej,inom kandidatexamen måste även en kandidatkurs ingå. Totalt måste man ha 180 högskolepoäng (av dem 90 hp inom sitt huvudämne) för att kunna ta ut kandidatexamen men... Läs hela svaret -
Skillnad mellan kandidatprogram i företagsekonomi?
Hej. Jag undrar om det finns någon skillnad mellan kandidatprogrammet i företagsekonomi som ges i Stockholm och det som ges via Uppsala? Det står nämligen på Stockholms universitet att utbildningen leder till Ekonomie kandidatexamen med företagsekonomi som...
Hej Frida, om en utbildning heter Kandidatprogrammet, då ger den utbildningen kandidatexamen. Annars så behöver inte en 3-årg utbildning (ett program) på högskolenivå... Läs hela svaret -
Skillnaden på nivå och successiv fördjupning?
Hej, Jag bifogar med här en kursplan som jag undrar över vad "Nivå" och "Successiv fördjupning" innebär? Är det någon skillnad mellan dem? Klicka in på "kursplan" i länken:...
Hej!råder dig vända dig till de ansvariga för utbildningen på det lärosäte där utbildningen ges. Känner inte till några "generella" svar på din... Läs hela svaret -
Studera på grundnivå med CSN efter 40 veckor?
Hej! Jag undrar vad som gäller för studenter med utländsk gymnasieutbildning som vill komplettera i Sverige för att bli behörig för universitetsstudier här i Sverige? Jag har studerat 40 veckor svenska på grundnivå och sedan svenska som andraspråk 1-3. Men nu när jag ska komplettera min...
Hej!Det är en fråga du måste ta med CSN. och CSN agerar utifrån de fastställda regler. Be om att CSN gör ett undantag, förklara som du gör här och nu.En... Läs hela svaret -
enstaka kurser på högskola?
Hej! Om man läser enstaka kurser på högskolan kan det underlätta eller öka chansen till att bli antagen till ett specifikt program på högskolan?
Om du menar till utbildningar på grundnivå, som t.ex juristprogrammet, läkarprogrammet, lärarprogrammet, socionom mm så är svar Nej.Master- och magisterprogram, som är högskoleprogram... Läs hela svaret -
Finans utbildning?
Hejsan! Jag har jätte svårt att hitta en högskoleutbildning för mig. Jag är väldigt intresserad av ekonomi och finans; och skulle vilja gå någon utbildning inom finans men den utbildning vill att jag ska ha gått någon annan utbildning...
hejsan, länk du skickade till är till Masterprogram, alltså utbildning på avancerad nivå = år 4 och 5 på högskolenivå.Innan man kan komma in på år4 ska man ha läst... Läs hela svaret -
Hur bör man lägga ihop program och kurser?
Låt oss säga att jag hittar ett program på 1 år som ger 60 hp, sedan ett annat på 1 år o sen kanske en kurs. Min fråga är hur lönsamt eller smart är det att lägga ihop utbildningarna på detta vis? Är det bättre att...
Hej Emina, På grundnivå finns nog inga program som är på 1 år. Det vanligaste är att program på grundnivå är på 3 år (2åriga program på... Läs hela svaret -
behöver jag välja något utav dem eller inte?
Hej! Jag har tänkt söka till receptarieprogrammet på hemsidan antagning.se men jag undrar ifall man behöver välja grundnivå? Eller jag undrar ifall man behöver välja avancerad nivå? Eller ingen utav dem? d.v.s varken välja avancerad eller grundnivå,så kanske det är?. Tänkte ni på...
Om du är 18 år, så tror jag inte du redan har kandidatexamen från högskola/universitet och Avancerad nivå är magister och masterprogram som kräver att man sedan innan... Läs hela svaret -
avancerad /grundnivå?
Hej jag ska söka till universitetet snart men jag undrar en sak jag märkte på hemsidan när man söker. jag undrar ska jag välja avancerad eller grundnivå eller (ingenting) utav dem? Jag som person tror att man inte ska välja avancerad nivå eller grundnivå.Utan man söker bara till programmet...
Hej A, avancerad nivå på högskolor/universitet i Sverige är magister eller masterprogram som för behörighet kräver att man har kandidatexamen, som motsvarar minst 3 års studier på... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga