Tahir

    Hej det är så att jag behöver lite råd inför hösten då jag behöver välja mellan valen, 1) socialpedagog i någon yrkeshögskola, eller - 2) kandidatexamen i pedagogik. Jag har redan läst 90 högskolepoäng (matematik 60 hp och programmeringskurser 30hp). Innan var jag mer intresserad av att utbilda mig åt det tekniska hållet men nu på senare tid har jag kommit fram till att jag vill utbilda mig och arbeta inom något som ligger mig varmt om hjärtat och det är då socialt arbete. Jag vill hjälpa andra som lider av någon form av psykisk ohälsa, barn eller vuxna som antingen har fastnat i missbruk eller kanske har någon social ångest. Då jag inte vill studera mer än 2 år till så är socionomprogrammet och psykologprogrammet inga alternativ. Nu för att återkomma till valen som jag pendlar mellan, så verkar det som att socialpedagog utbildningar ger snabbast jobb då det anses vara ett stort behov av socialpedagoger ute på arbetsmarknaden. Medan en kandidatexamen i pedagogik besitter en "högre" kvalifikationsnivå så sägs det att man har väldigt svårt att få jobb som beteendevetare och det känns inte så bra då. Om jag nu skulle välja att studera pedagogik i 1,5 år för att skaffa mig en kandidatexamen så har jag tänkt också att läsa och bygga på med socialrätt, några psykologi kurser samt motiverande samtal under en termin så att jag läser sammanlagt 2 år. Dilemmat är då om jag kommer in i båda utbildningarna vilket jag tror är fullt möjligt, vilken utav dessa borde jag välja tycker ni? Tänker att kortsiktigt så är yh bäst som sagt men långsiktigt då? Om jag lyckas få ett jobb som beteendevetare är det mer "värdefullt" på arbetsmarknaden i långa loppet? Tack på förhand! Med hjärtliga hälsningar.

    1 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Tahir!
    Jag förstår det så här: du kommer att söka både till yrkeshögskola och till högskola-universitet. Om du kommer in på båda alternativen, då måste du välja vilket du tackar Ja till. Det blir en senare fråga i så fall - endast om du kommer in på båda alternativen.
    Vad gäller kandidatexamen så är jag inte säker på att du ska kunna ta in 90 hp fria kurser som t.ex matematik och programmering. Att du måste läsa 90 hp pedagogik för kandidatexamen med huvudämnet Pedagogok, stämmer. Men sedan måste också en kandidatkurs ingå inom 180 hp i kandidatexamen. Sedan ställer lärosätena olika krav på vilka "övriga kurser" som får ingå. Det är möjligt att 60hp helt fria kurser kan ingå, men är också möjligt att endast 30 hp kan ingå - och du kan få olika svar kring det på olika lärosäten. Du kan ta och titta på kursinnehåll i beteendevetenskapliga program, men ännu bättre är om du tar kontakt med studievägledare på den institutionen där du vill ta ut kandidatexamen.
    Fördelen med yrkeshögskoleutbildning är bl.a den att du får en "färdig examen" och "yrkesidentitet färdigställt" på ganska kort tid och med mycket goda möjligheter att få jobb direkt efter utbildningen.
    Däremot är det inte självklart vad yrkesrollen kan bli och vilka arbetsplatser man kan jobba på med kandidatexamen i pedagogik. Skolorna "skriker efter" legitimerade lärare men du blir inte lärare (i alla fall inte lärare som är behörig undervisa i några ämnen) med kandidatexamen i pedagogik.

    Så, med tanke på att ditt mål är att få jobb och det snarast, skulle jag prioritera läsa på en yrkeshögskoleutbildning (alternativt läsa mot lärarexamen: här skulle du t.ex kunna läsa ännu 30hp matematik och sedan försöka komma in på KPU, kompletterande pedagogisk utbildning för att kunna ta ut lärarexamen som lärare i matematik för grundskolans senare år, "högstadiet"). Läser du totalt 120 hp matematik kan du sikta på att bli gymnasielärare i matematik. Gymnasielärare är samtidigt behörig att undervisa även i årskurserna 7-9 på grundskolan. Som lärare sysslar man ganska mycket även med annat än ren undervisning och betygssättning (det vet du troligtvis ganska mycket om själv) - lärare för bl.a samtal med elever och vårdnadshavare; som klasslärare/mentor handskas man också med diverse beteende- och sociala problem i skolan och i samhället i övrigt.
    Du kan söka många olika yrkeshögskoleutbildningar och 12 alternativ till högskola-universitet samtidigt. Skillnaden här blir att du kan komma in på flera yh samtidigt, t.ex kan du komma in på utbildning/lernia-yrkeshogskola/socialpedagog och på utbildning/vasteras-yrkeshogskola/socialpedagog-inriktning-kbt samtidigt och till ännu några fler yh-utbildningar. Inom högskola-universitet kan man bli antagen till endast 45 hp per termin, så här måste du tänka noga hur du prioriterar dina högskole-utbildningsalternativ.

    Liselotte
    • :

      Hej Liselott, tack för ditt svar! Jag kontaktade universitetet där jag kanske då ska läsa 90hp pedagogik och frågade om det var okej med mina övriga kurser för att "komponera" ihop en examen och de sa att det går att göra det. Jag tänker att det kanske är bättre i långa loppet att ta en kandidat examen om jag nu skulle vilja jobba som familjebehandlare eller samtalsterapeut genom att utöka med psykoterapi steg 1 tex, då jag har sett på jobbannonser att de helst anställer någon med universitets utbildning som grund till dessa tjänster. Drömmen skulle ju vara att skaffa legitimation som psykoterapeut även om det är en lång väg och vad jag har förstått en svår väg för beteendevetare att uppnå. Det är väl egentligen där som jag blir lite osäker på yrkeshögskola att jag inte kan "komma längre" men jag hör vad du säger angående jobbmöjligheter och en "yrkesidentitet" att det är viktigt att ha det när man ska söka jobb och jag håller med. Det här med att utbilda mig till lärare är inget jag är intresserad av för tillfället utan även om det ingår att vara mycket "psykolog" eller stödperson i yrket så är jag mer intresserad av det terapeutiska och det behandlade inom psykisk ohälsa. Samtidigt som jag vet att det finns många fall där beteendevetare har svårt att komma in i arbetsmarknaden så verkar det som att vissa har landat flera jobb som känns väldigt intresseranta, även socialpedagoger men då verkar det som att det är universitetsutbildade som fått sådana jobb som familjeterapeut, samtalsterapeut osv. Jag vet inte jag kanske övertänker och underskattar yrkeshögskola, jag säger bara vad jag märkt av när jag har sökt på jobbannonser men det behöver ju inte vara hela sanningen. Men nu i och med att jag har sagt hur jag tänker mer ingående kring detta, tycker du fortfarande yrkeshögskola som socialpedagog är en bättre väg att gå om man nu tex vill hamna på jobb som jag har nämnt, eller är beteendevetare bättre på längre sikt?

    • Julia :

      Familjebehandlare är allt som oftast i grunden socionomer eller psykologer. För att komma in på psykoterapeutprogrammet måste man ha en anställning där man inom sin anställning kan utöva psykoterapi. Förutom läkare, psykologer är det också socionomer eller ibland sjuksköterskor som kan komma in på psykopetapeutprogrammet; har hänt att någon arbetsterapeut kom in också... säger antagningsgrupperna. Att med generell kandidatexamen inom beteendevetenskap kunna komma in påpsykoterapeutprogrammet - den möjligheten känner vi inte till. Även jobba med samtalsterapi blir svårt med endast generell beteendevetenskaplig examen. Jag rekommenderar söka till socionomprogrammet, vilket är en "mer framkomlig" väg med tanke på de mål som du beskriver i din kommentar ovan.
      Om din dröm är att skaffa legitimation som psykoterapeut, se på behörighetskraven som psykoperapeutprogrammen har. Utan legitimation får man i Sverige inte jobba som psykoterapeut. För att få legitimation måste man ha examen från psykoterapeutprogrammet. För för att komma in på det programmet måste man ha grundutbildning inom ett "människovårdande yrke": psykolog, läkare, sjuksköterska eller socionom är ganska "typiska exempel". Kontakta antagningsgrupper på de lärosäten där psykoterapeutprogrammet ges och fråga om någon med generell examen inom beteendevetenskap har någonsin kommit in.

    • :

      Hej Julia, okej jag förstår och tack för ditt svar. Det finns faktiskt några legitimerade psykoterapeuter och familjebehandlare som har beteendevetenskap som bakgrund och jag har tagit kontakt med några av de via mejl och ställt lite frågor. Dock så är det en svår och läng väg att gå och det verkar som att man behöver ha väldigt mycket tålamod. Det kanske inte är rätt läge för mig att plugga till beteendevetare som första val då med tanke på den stora osäkerheten till jobb efter examen också. Eftersom jag bara vill plugga två år till och sen ut och arbeta, så kanske jag ska fundera på yrkeshögskola istället då. Jag får se jag har tid att tänka i alla fall tills jag tar beslutet helt. En sak till som jag undrar över, känner ni till socialpedagog utbildningen på cady academy? Det står på deras hemsida att utbildningen blev nivå klassad år 2019 av myndigheten för yrkeshögskola till "seqf kvalifikations nivå 5". Jag har kollat andra socialpedagog utbildningar på yh och dem är placerade på samma kvalifikationsnivå. Innebär det då att om jag läser utbildningen på cady academy att jag borde ha samma möjligheter till jobb som de andra yh utbildningar med samma kvalifikationsnivå?

       

    • Anna :

      Hej Tahir! Vad jag vet bedriver inte cady-training-academy någon yrkeshögskoleutbildning. Det är en privat skola som är en känd aktör på arbetsmarknaden som har funnits sedan 2007, men den hör inte till yrkeshögskolan. Vad arbetsgivare anser kan vara olika. Då yrket Socialpedagog inte är reglerat, får varje arbetsgivare tycka och tänka precis som hen själv vill och anställa vem hen anser passar bäst. 

    • : Hej Anna! , okej tack då vet jag det.
    • Anna : vi på Fråga syv är glada om våra svar blir till hjälp! Lycka till!
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'utökning' (9 st.)

    • tina1270

      frågor om prövning och betyg?

      Hej, jag går första året på gymnasiet. På min skola går det att själv välja tre kurser men jag vill läsa alla dessa: matte specialisering, matte 5, spanska 3 och spanska 4 vilket blir fyra. Då tänkte jag att jag nog kunde läsa...

      Milla : : Hej,att läsa "utökat" på gymnasiet är inte elevens rättighet. Rektor fattar beslut om du får läsa utökat eller inte, utifrån dina prestationer och närvaro. Som... Läs hela svaret
    • Marita67

      Kan man välja utökad kurs på slutet?

      Hej! Jag läser matte 5 just nu och funderar på att lägga till engelska 7 vilket jag har möjligheten till att göra. Den skulle då stå som utökad kurs. Tanken är att jag vill lägga till kursen för att få behörighet samtidigt...

      Milla : : Jo, SYV på din skola går efter skolverkets rekommendationer. Skolverket rekommenderar att examensbevis utfärdas enligt hur elevens individuella studieplan ser ut och i studieplanen bör innan kursen... Läs hela svaret
    • Jimmer

      Prövning och utökning?

      Hej jag är en elev i årskurs två på gymnasiet och jag har några frågor samt följdfrågor. 1. Borde skolan erbjuda prövning i en kurs som erbjöds i individuellt val men inte blev av?Kursen ger behörighet på vissa program. 2....

      Milla : : Hej, du ställer några frågor och jag ska försöka svara på alla dem...Mitt svar på fråga 1: Nej, det känner jag inte till att skolan har en sådan skyldighet.Mitt svar på... Läs hela svaret
    • DanBog

      Räkans betyget i individuella val med i "betygspoänget (22,5)"?

      Hej! Enligt flera elever och lärare på min skola så räknas inte betyget i individuellt val med när jag ska söka till högskolan. När jag pratar med syv på skolan så får jag inget riktigt svar på frågan. På vår...

      Milla : : Hej,till svenska högskole-universitetsutbildningar söker man (i betygsgrupper) med Meritvärde.Meritvärde är summan av jämförelsetalet + meritpoängen. Har man... Läs hela svaret
    • Joline

      Hur fungerar utökade kurser?

      Hej! Jag funderar på att läsa engelska som en utökad kurs eftersom jag redan är flytande i engelska. Kan man läsa engelska 6 som utökad kurs eller bara 7? Och hur funderar det när man läser en utökad kurs? Kan man tenta av kursen och sedan läsa den utökade?

      Julia: : Hej Joline,i högskoleförberedande gymnasieprogram ingår engelska 5 och 6 som obligatoriska kurser. I yrkesprogram ingår bara eng5 som en obligatorisk kurs. Dock har alla elever rätt att läsa eng6,... Läs hela svaret
    • Elvira

      Vilken urvalsgrupp kommer jag hamna i? BI eller BII?

      Hej! Jag gick ut gymnasiet 2016 och gick vård och omsorg. Jag läste matematik 3b som utökat då, men fick ett F i den kursen. Nu läser jag matte 3b på komvux och ska försöka få bra betyg i den. Jag ska även göra en prövning nu i maj, i matematik 2a som jag redan har ett E i. Min fråga är...

      Liselotte: : Om du redan innan kompletteringar är Behörig, kommer du prövas i BI - med lägre meritvärde och samtidigt i BII - med högre meritvärde. Utifrån din kommentar - verkar... Läs hela svaret
    • Alexander

      Vem är det som utökar kurser och bestämmer mitt meritvärde?

      Hejsan, jag förstod inte direkt hur man utökar kurser, är det någon som gör det åt mig för att göra mitt meritvärde så maximalt som möjligt? (Läser 2800 poäng) Isåfall kommer denna person t ex att inte räkna med tre kurser i snittet som jag har lägst betyg i, t ex Ma5(valbar) och...

      Lena: : Hejsan, anledningen till att elever ibland utökar kurser är; 1. Man vill läsa en kurs som ger meritpoäng. Kursen räknas då alltid med i jämförelsetalet. 2. Man vill läsa en kurs för att få... Läs hela svaret
    • Simon

      Hur räknas mina gymnasiepoäng?

      Jag går sista året på gymnasiet nu och jag läser teknik med utökning till 2600p istället för 2500p och jag undrar ifall jag får ig i någon kurs som inte är grundläggande kommer den att räknas bort från mitt slutbetyg då eller kommer den räknas med ? Efter som jag läser 2600 borde jag väll kunna...

      Fråga: : Den kursen som ligger som utökat räknas bara med i ditt snitt om det är en kurs som ligger som behörighet till valt kurs eller program på högskolan. Annars så räknas den alltså inte. /Lena, Syv

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga